Finland uppger – Turkiet kan ha bestämt sig om Sverige

2023 12 19

Ett svenskt medlemskap i Nato kan vara betydligt närmare än vad som befarats.

I ett och ett halvt år har Turkiet och Ungern förhalat Sveriges ansökan om att gå med i försvarsalliansen Nato, antingen på grund av krav på den svenska regeringen eller för att de båda länderna helt enkelt undgått att placera ratificeringen på respektive parlaments dagordning.

Men nu kommer nya uppgifter om Sveriges ansökningsprocess – och de kommer från Finland.

Enligt landets utrikesminister Elina Valtonen finns det flera tecken på att knutarna med Turkiet är mycket nära att lösas upp – vilket innebär att landet i så fall till slut bestämt sig för att säga ja.

– Det finns signaler som tyder på att det kan vara möjligt kanske redan före jul eller före årsskiftet, säger Elina Valtonen enligt Svenska Yle och talar om det svenska medlemskapet.

Kontaktat turkisk kollega

Utrikesministerns uttalande kommer kort efter ett möte med sin amerikanska motsvarighet Antony Blinken under gårdagen.

Det är nya diskussioner med både Blinken och turkiska kollegor som hennes uppgifter baseras på.

– Jag kan inte berätta mer om det. Men jag har också varit i kontakt med min turkiska kollega och vi alla hoppas att det sker nu, säger Elina Valtonen.

– Det vore väldigt viktigt för Sverige, Finland och hela alliansen att Sverige blir medlem så fort som möjligt.

Presskonferens klockan 10

De finska uppgifterna kommer kort efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan meddelat att han kallat till presskonferens idag tisdag klockan 10.00, vilket Sveriges Radios Studio Ett var först med att rapportera om igår.

Pressträffen ska äga rum efter att Erdoğan rest hem efter från Budapest där han suttit i möte med Ungerns premiärminister Viktor Orbán – som så sent som förra veckan påstod att det svenska medlemskapet inte finns på den ungerska dagordningen.

– Jag har gjort min del som president, men jag har också förväntningar, sade Erdoğan tidigare i december och syftade på de F16-plan han vill köpa från USA.

Pentagon: "Juli 2024"

Uppgifterna om hur nära Turkiet egentligen är att godkänna ett svenskt medlemskap går dock i sär.

För bara några dagar sedan uppgav en källa från Pentagon att Turkiet kan fortsätta förhala beslutet ända  till juli 2024, rapporterade Ekot.

Natochefen Jens Stoltenberg har vid flera tillfällen uppmanat den turkiska presidenten att ge grönt ljus för Sveriges inträde.

– Jag träffade president Erdoğan denna morgon och jag upprepade mitt tidigare budskap om att tiden är mogen att bli klar med processen för ett svenskt medlemskap, sade han till AP tidigare i december.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


7 nov 26

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr 

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen