Finland skickar stridsflyg till Svarta havet

2024 06 11

Det finska flygvapnet kommer inleda en operation kring Svarta havet under tisdagen. 

Det rör sig om en operation inom ramen för Natosamarbetet, rapporterar Yle med hänvisning till överstelöjtnant Rami Lindström som leder operationen.

Sju finska stridsflygplan av modellen Hornet kommer befinna sig till luftrummet ovanför Natoländerna Bulgarien och Rumänien.

Ryssland på andra sidan 

De finska stridsflygplanen kommer lyfta från Nato-högkvarteret i Constanta i sydvästra Rumänien.

På andra sidan vattnet, drygt hundra kilometer bort, ligger den ryskockuperade Krymhalvön.

Ryssland har tidigare meddelat att de inte kan garantera säkerheten i delar av det internationella luftrummet över Svarta havet. Det ryska flygvapnet har utfärdat flera varningar via det internationella Notam-förfarandet och begränsat flygområdet över havet.

Trots det räknar Rami Lindström inte med några fientliga konfrontationer med ryska stridsflyg.

– Nato flyger inte över de områdena och vi provocerar inte heller på något sätt, utan vårt uppdrag är att skydda och säkra Natos luftrum, säger överstelöjtnanten till nyhetsbyrån STT.

Svenskt stridsflyg till Baltikum

Syftet med det finska flygvapnets operation  är att bevaka Natos luftrum.

Svenska stridsflyg väntas delta i liknande insatser framöver.

I fredags gav regeringen klartecken till att Sverige kan bidra med stridsflyg inom ramen för Natos luftövervakningsstruktur Nato Air Policing. Försvarsmakten får därmed handlingsfrihet att inom korta tidsförhållanden överlåta flyg för att under Natos befäl utföra luftbevakning.

De svenska stridsflygplanen kommer främst att operera i området över Östersjön, till exempel kring Baltikum.

– Det kommer främst vara F17 i Ronneby som kommer bidra till Nato Air Policing och de svenska bidraget kommer utföra uppgifterna från basering i Sverige, främst i Östersjöområdet, framhåller regeringen.

Ska agera avskräckande

Natos luftövervakning, Air Policing, utgör en del av försvarsalliansens integrerade luft- och robotförsvar. Syftet med luftövervakningen är att bevara integriteten för Natos luftrum samt att verka avskräckande mot attacker.

Foto: Kristoffer Olofsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige får 18 miljarder kronor

2025 07 09

EU-kommissionen ska betala ut 1,6 miljarder euro, motsvarande 18 miljarder kronor, till Sverige.  

Det är den första utbetalningen inom ramen för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) – ett stort återhämtningspaket som syftar till att stärka medlemsländernas återhämtning efter pandemin och bidra till den gröna och digitala omställningen.

Utbetalningen motsvarar ungefär hälften av den summa som Sverige ska tilldelas.

– Utbetalningen sker efter att Sverige i december skickade in sin första betalningsansökan till kommissionen och omfattar huvudsakligen åtgärder som genomfördes 2020–2022, framhåller regeringen i ett uttalande.

Åtgärderna som pekas ut inkluderar satsningar på grön återhämtning, utbildning och omställning, utbyggnad av bredband och investeringar för bostadsbyggande.

Bidraget från EU har betalats ut efter att Sverige kunnat visa att åtgärderna genomförts.

Många åtgärder kopplas till samma projekt

Den svenska återhämtningsplanen, som RRF stödjer, innehåller sammanlagt 52 mål och delmål som är kopplade till olika reformer och investeringar.

EU-kommissionen kommer att övervaka hur målen följs fram till slutet av nästa år.

– Av kostnaderna i den svenska planen kan 44 procent kopplas till klimatomställningen och 21 procent till den digitala omställningen, framhåller regeringen.

Det här är EU:s återhämtningspaket

EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är unionens största återhämtningsprojekt sedan Marshallplanen.

Stödpaket ska:

  • lindra pandemins ekonomiska och sociala effekter
  • se till att EU-länderna är mer resilienta, hållbarare och bättre förberedda på den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter
  • göra EU klimatneutralt till 2050
  • bidra till övergången till digital teknik i EU
  • skapa nya jobb och få fart på tillväxten.

Källa: EU-kommissionen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Anstormning till butiksöppning – ”extremt kaos” hela veckan

2025 07 09

Amerikanska Costco har öppnat sitt andra varuhus i Sverige.

I början av juli invigde kedjan butiken i Bernstorp utanför Malmö.

Några dagar senare är succén ett faktum.

Kön för att lösa ett medlemskort till Costco var 200 meter lång i helgen, rapporterar Sydsvenskan.

”Extremt kaos”

Helen Johnsson från Bjuv besökte Costcos nya butik under öppningsdagen.

Hon driver också Facebook-gruppen ”Costco Sweden Malmö community”, som snabbt fått över 45 000 medlemmar.

– Det har varit sådant extremt kaos. Köer varje dag, särskilt vid öppningsdags, säger kvinnan till Sydsvenskan.

Söndagen var särskilt intensiv, enligt Helen Johnsson.

–  Det var katastrof för att det var sista dagen med öppningserbjudandena. De måste ha sålt otroligt mycket, medlemskorten har tagit slut minst två-tre gånger.

Måste vara medlem

Costco är en varuhuskedja med en medlemsklubb. För att kunna handla i kedjans varuhus måste man vara medlem.

– Syftet med verksamheten är att medlemmar ska kunna handla kvalitetsvarumärken till lägsta möjliga pris, uppger Costco i ett uttalande.  

LÄS MER: Konkurrenten knappar in på Ica – “Avståndet aldrig varit mindre”

FAKTA: Costco

- I dag har Costcos hundratals varuhus och kontor över hela världen och erbjuda ett stort utbud av varor.

- Medlemskortet är giltigt över hela världen på mer än 875 platser i USA, Puerto Rico, Kanada, Mexiko, Island, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Korea, Taiwan, Kina, Australien, Nya Zeeland och i Sverige.

Källa: Costco Sweden

LÄS OCKSÅ:

Electrolux går ut med varning till kunder

Coop ger nytt besked om butiker – efter miljardförlusten

Foto: Tokaijiru

Text: Redaktionen