Finland skickar stridsflyg till Svarta havet

2024 06 11

Det finska flygvapnet kommer inleda en operation kring Svarta havet under tisdagen.

Det rör sig om en operation inom ramen för Natosamarbetet, rapporterar Yle med hänvisning till överstelöjtnant Rami Lindström som leder operationen.

Sju finska stridsflygplan av modellen Hornet kommer befinna sig till luftrummet ovanför Natoländerna Bulgarien och Rumänien.

Ryssland på andra sidan

De finska stridsflygplanen kommer lyfta från Nato-högkvarteret i Constanta i sydvästra Rumänien.

På andra sidan vattnet, drygt hundra kilometer bort, ligger den ryskockuperade Krymhalvön.

Ryssland har tidigare meddelat att de inte kan garantera säkerheten i delar av det internationella luftrummet över Svarta havet. Det ryska flygvapnet har utfärdat flera varningar via det internationella Notam-förfarandet och begränsat flygområdet över havet.

Trots det räknar Rami Lindström inte med några fientliga konfrontationer med ryska stridsflyg.

– Nato flyger inte över de områdena och vi provocerar inte heller på något sätt, utan vårt uppdrag är att skydda och säkra Natos luftrum, säger överstelöjtnanten till nyhetsbyrån STT.

Svenskt stridsflyg till Baltikum

Syftet med det finska flygvapnets operation är att bevaka Natos luftrum.

Svenska stridsflyg väntas delta i liknande insatser framöver.

I fredags gav regeringen klartecken till att Sverige kan bidra med stridsflyg inom ramen för Natos luftövervakningsstruktur Nato Air Policing. Försvarsmakten får därmed handlingsfrihet att inom korta tidsförhållanden överlåta flyg för att under Natos befäl utföra luftbevakning.

De svenska stridsflygplanen kommer främst att operera i området över Östersjön, till exempel kring Baltikum.

– Det kommer främst vara F17 i Ronneby som kommer bidra till Nato Air Policing och de svenska bidraget kommer utföra uppgifterna från basering i Sverige, främst i Östersjöområdet, framhåller regeringen.

Ska agera avskräckande

Natos luftövervakning, Air Policing, utgör en del av försvarsalliansens integrerade luft- och robotförsvar. Syftet med luftövervakningen är att bevara integriteten för Natos luftrum samt att verka avskräckande mot attacker.

Foto: Kristoffer Olofsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur.

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA.

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple, inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen