Finland skickar stridsflyg till Svarta havet

2024 06 11

Det finska flygvapnet kommer inleda en operation kring Svarta havet under tisdagen. 

Det rör sig om en operation inom ramen för Natosamarbetet, rapporterar Yle med hänvisning till överstelöjtnant Rami Lindström som leder operationen.

Sju finska stridsflygplan av modellen Hornet kommer befinna sig till luftrummet ovanför Natoländerna Bulgarien och Rumänien.

Ryssland på andra sidan 

De finska stridsflygplanen kommer lyfta från Nato-högkvarteret i Constanta i sydvästra Rumänien.

På andra sidan vattnet, drygt hundra kilometer bort, ligger den ryskockuperade Krymhalvön.

Ryssland har tidigare meddelat att de inte kan garantera säkerheten i delar av det internationella luftrummet över Svarta havet. Det ryska flygvapnet har utfärdat flera varningar via det internationella Notam-förfarandet och begränsat flygområdet över havet.

Trots det räknar Rami Lindström inte med några fientliga konfrontationer med ryska stridsflyg.

– Nato flyger inte över de områdena och vi provocerar inte heller på något sätt, utan vårt uppdrag är att skydda och säkra Natos luftrum, säger överstelöjtnanten till nyhetsbyrån STT.

Svenskt stridsflyg till Baltikum

Syftet med det finska flygvapnets operation  är att bevaka Natos luftrum.

Svenska stridsflyg väntas delta i liknande insatser framöver.

I fredags gav regeringen klartecken till att Sverige kan bidra med stridsflyg inom ramen för Natos luftövervakningsstruktur Nato Air Policing. Försvarsmakten får därmed handlingsfrihet att inom korta tidsförhållanden överlåta flyg för att under Natos befäl utföra luftbevakning.

De svenska stridsflygplanen kommer främst att operera i området över Östersjön, till exempel kring Baltikum.

– Det kommer främst vara F17 i Ronneby som kommer bidra till Nato Air Policing och de svenska bidraget kommer utföra uppgifterna från basering i Sverige, främst i Östersjöområdet, framhåller regeringen.

Ska agera avskräckande

Natos luftövervakning, Air Policing, utgör en del av försvarsalliansens integrerade luft- och robotförsvar. Syftet med luftövervakningen är att bevara integriteten för Natos luftrum samt att verka avskräckande mot attacker.

Foto: Kristoffer Olofsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

04dec25

JUST NU: Ryssland hotar med nytt krig

2025 12 04

JEU-kommissionen föreslår att ryska frysta tillgångar ska användas som säkerhet i nya miljardlån till Ukraina.

De ryska statstillgångarna som finns frysta i Europa kan således för första gången användas för att stödja Ukraina.

Nu går Kreml i taket.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev varnar för att beslutet kommer att leda till krig.  

Om EU använder de frysta ryska tillgångarna kommer Kreml betrakta det som en handling som rättfärdigar ett krig, uppger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

– Om det galna EU försöker stjäla ryska tillgångar som frysts i Belgien under täckmantel av ett så kallat "kompensationslån", kan Ryssland mycket väl komma att betrakta åtgärden som en casus belli, med alla följder det kan få för Bryssel och enskilda EU-länder, säger han enligt Reuters.

Känt uttryck

Casus belli är latin och betyder bokstavligen ”anledning till krig” eller ”krigsorsak”.

Begreppet används för att beskriva en händelse eller handling som rättfärdigar ett krig.

LÄS MER: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Putin: Vi är redo för krig

Medvedevs utspel kommer kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin sagt att hans land är redo för krig mot EU-länderna.

– Vi planerar inte att gå i krig med Europa, jag har sagt det hundra gånger. Men om Europa plötsligt vill slåss mot oss och startar, är vi redo redan nu. Det kan inte råda något tvivel om det, sade den ryske ledaren på tisdagskvällen.

Enligt Putin står Europa i vägen för ett fredsavtal i Ukraina, som han menar att Ryssland och USA är nära att komma överens om.

– Om Europa plötsligt vill starta ett krig med oss och gör det, då skulle en situation mycket snabbt kunna uppstå där vi inte har någon att förhandla med, hävdar diktatorn.

LÄS OCKSÅ: F16-plan har kraschat

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Swedbank larmar: 55-åringar kan tvingas gå i pension

2025 12 04

Tidigare i höstas varnade försäkringsbolaget Säkra för att många medelålders svenskar kan tvinga till ofrivillig pension.

Bakgrunden var då nedgången i ekonomin som slagit hårt mot arbetsmarknaden och med en arbetslöshet på 8,4 procent i augusti.

Särskilt hög har den varit för personer i åldrarna 55-64 år.

– För många blir pensionen då den enda utvägen för att klara sig ekonomiskt, vilket kan innebära förlorade tusentals kronor varje månad – både i pension och i lön under tiden man är arbetslös och som pensionär, sade Trifa Chireh, pensionsekonom på Säkra, vid tillfället.

Swedbank gör samma analys

Nu drar Swedbank en snarlik slutsats efter en ny rapport som publiceras på torsdagen.

I rapporten framgår att 75 procent av de som är 55 år eller äldre upplever att det finns “hinder i vägen om de skulle vilja byta jobb”.

Det handlar i synnerhet om att arbetsgivare inte vill ta in folk som närmar sig pensionsåldern.

Samma rapport anger att över hälften av gruppen mellan 55 och 65 år kommer att gå i pension före sin egentliga pensionsålder, inte minst på grund av att orken tar slut.

Och det riskerar att bli dyrt, konstaterar storbanken.

– Det behövs bättre möjligheter att byta jobb senare i livet så att även de med krävande arbeten får möjlighet att ställa om, och jobba ihop till en rimlig pension. I vanliga yrken med genomsnittliga löner kan det handla om 3 000-5 000 kronor lägre pension före skatt varje månad om man går i pension två år i förtid, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i en kommentar.

Handlar inte om kompetens

Att arbetsgivare inte vill anställa någon som närmar sig pensionsåldern är en uppfattning som delas av fyra av tio 55-plussare, enligt Swedbank.

– Brist på kompetens verkar inte vara ett problem, bara sex procent uppger det som ett hinder. Fördomar mot äldre arbetskraft och att erfarenheten inte värdesätts skulle däremot hindra många från att byta jobb om de ville, säger Madelén Falkenhäll.

Banken beskriver fenomenet som ett “samhällsproblem” att äldres erfarenhet inte värdesätts i den mening att de kan byta jobb sent i karriären.

– Vi behöver jobba allt längre och då behöver också arbetsmarknaden tillåta att vi byter jobb högre upp i ålder. För många kan det vara ett sätt att klara att jobba fram till sin pensionsålder, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: O. Perghel resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen