Finland skickar stridsflyg till Svarta havet

2024 06 11

Det finska flygvapnet kommer inleda en operation kring Svarta havet under tisdagen.

Det rör sig om en operation inom ramen för Natosamarbetet, rapporterar Yle med hänvisning till överstelöjtnant Rami Lindström som leder operationen.

Sju finska stridsflygplan av modellen Hornet kommer befinna sig till luftrummet ovanför Natoländerna Bulgarien och Rumänien.

Ryssland på andra sidan

De finska stridsflygplanen kommer lyfta från Nato-högkvarteret i Constanta i sydvästra Rumänien.

På andra sidan vattnet, drygt hundra kilometer bort, ligger den ryskockuperade Krymhalvön.

Ryssland har tidigare meddelat att de inte kan garantera säkerheten i delar av det internationella luftrummet över Svarta havet. Det ryska flygvapnet har utfärdat flera varningar via det internationella Notam-förfarandet och begränsat flygområdet över havet.

Trots det räknar Rami Lindström inte med några fientliga konfrontationer med ryska stridsflyg.

– Nato flyger inte över de områdena och vi provocerar inte heller på något sätt, utan vårt uppdrag är att skydda och säkra Natos luftrum, säger överstelöjtnanten till nyhetsbyrån STT.

Svenskt stridsflyg till Baltikum

Syftet med det finska flygvapnets operation är att bevaka Natos luftrum.

Svenska stridsflyg väntas delta i liknande insatser framöver.

I fredags gav regeringen klartecken till att Sverige kan bidra med stridsflyg inom ramen för Natos luftövervakningsstruktur Nato Air Policing. Försvarsmakten får därmed handlingsfrihet att inom korta tidsförhållanden överlåta flyg för att under Natos befäl utföra luftbevakning.

De svenska stridsflygplanen kommer främst att operera i området över Östersjön, till exempel kring Baltikum.

– Det kommer främst vara F17 i Ronneby som kommer bidra till Nato Air Policing och de svenska bidraget kommer utföra uppgifterna från basering i Sverige, främst i Östersjöområdet, framhåller regeringen.

Ska agera avskräckande

Natos luftövervakning, Air Policing, utgör en del av försvarsalliansens integrerade luft- och robotförsvar. Syftet med luftövervakningen är att bevara integriteten för Natos luftrum samt att verka avskräckande mot attacker.

Foto: Kristoffer Olofsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk jättehamn under attack – ”bortom räddning”

2025 11 29

En undervattensattack stoppar delar av den ryska oljeexporten.

Den ryska krigskassan finansieras till stor del av inkomster från oljeindustrin.

Nu tvingas den ryska exporten från hamnen i Novorossiysk till ett stopp efter att en ukrainsk undervattensattack slagit ut en terminal vid hamnen, uppger flera medier.

– Hamnen fick betydande skador och är bortom räddning, rapporterar RBC-Ukraine.

– Drönarna attackerade och slog helt ut kajen i Novorossiysk, vilket stoppade oljeleveranserna, rapporterar ryska Tass.

Stoppar exporten

Till följd av attacken stoppas nu alltså alla oljeleveranser från hamnen.

Flera fartyg tvingas också lämna hamnen.

– Enligt order utfärdad av kaptenen för hamnen i Novorossiysk avbröts lastoperationer och andra aktiviteter, och tankfartyg flyttades utanför hamnens vatten, uppger det ryska hamnföretaget, rapporterar Tass.

Enligt ryska uppgifter orsakade attacken inga dödsfall.

– Det finns inga dödsoffer bland personal eller andra entreprenörer, framhåller företaget.

Ingen olja ska ha spillts ut i Svarta havet.

Jättehamn

Hamnen i Novorossiysk är en av Rysslands viktigaste oljehamnar i Svart havet står för omkring två procent av den globala oljetillgången, rapporterar Reuters.

Under gårdagen fattade ett tankfartyg, Kairo som seglar under gambisk flagg, eld i Svarta havet efter en explosion som orsakades av ”yttre påverkan”.

Fartyg var på väg från Egypten till hamnen i Novorossiysk, och misstänks vara en del av den ryska skuggflottan.

LÄS OCKSÅ: Rysk långdistansmissil exploderar vid start – se videon här

Ett fartyg till

Senare kom också rapporter om ytterligare ett fartyg, Virat, som fattat eld.

– Inom en timme rapporterade sjömyndigheten att en andra tanker "träffades" när den seglade i Svarta havet cirka 35 sjömil utanför Turkiets kust, uppger AP.

Efter en turkisk räddningsinsats kunde alla besättningsmedlemmar evakueras oskadda.

– Alla 20 besättningsmedlemmar ombord på Virat är säkra, även om kraftig rök rapporterades i maskinrummet, uppger den turkiska sjöfartsmyndigheten.

– Alla 25 besättningsmän ombord på Kairos evakuerades säkert.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Foto: K. Sergeychik

Text: Redaktionen

JUST NU: Upprört i Tidöpartierna – ”får inte prata”

2025 11 29

En laddad fråga väcker lokal splittring i Tidösamarbetet.

Vid årsskiftet höjs återvandringsbidraget, efter ett beslut från regeringen.

– Du som har fått uppehållstillstånd i Sverige av skyddsskäl och vill flytta tillbaka till ditt hemland eller till annat land där du har rätt att bo, kan ansöka om ett ekonomiskt stöd hos Migrationsverket, uppger regeringen.

– En ensamstående vuxen kan få max 350 000 kronor. Ett hushåll med vuxna och barn kan som mest få 600 000 kronor.

Men trots regeringens beslut råder inte total enighet bland Tidöpartierna.

Tackade nej

I samband med beslutet kring återvandringsbidraget bjöds Sveriges kommuner in för att möta regeringens nationella samordnare, för information och samtal.

Många kommuner tackade nej till inbjudan, däribland Göteborgs kommun.

– Jag kan notera att det i allra flest fall rör sig om socialdemokratiska kommunledningar. Jag tror att de gör det här för att de i realiteten vill bilda regering med två partier som vill ha en helt oreglerad invandring, sa migrationsminister Johan Forssell (M), till SVT då.

SD lyfter frågan igen

Göteborg kommuns nej fick Jörgen Fogelklou (SD), kommunalråd i kommunen, att yrka på att man ändå skulle bjuda den nationella samordnaren till Göteborg.

Förslaget fick stöd av samarbetspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna, men Liberalerna valde att motsätta sig Tidökollegorna och förslaget föll därför i omröstningen.

Och det liberala kommunalrådet Axel Darvik (L) ser inget problem med att partiet väljer att rösta på oppositionens linje.

– Nej, det tycker jag inte, därför att i grund i botten tycker jag att det här beloppet är alldeles för högt. Sedan är det upp till förvaltningar och Migrationsverket att sköta det, säger han, till GP.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt – ”Välfärdspengar”

”Får inte prata”

Liberalernas linje möts nu av skarp kritik från de övriga Tidöpartierna.

– Yrkandet försöker någonstans förtydliga att det är okej att ha dialog. Genom att avslå det säger man tvärtom, det är det som är signalen nu: Nu får ni inte prata med statsmakterna om frivillig återvandring, säger Moderaternas Axel Josefsson, till tidningen.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen