Finland skickar i väg stridsflyg – ingen övning

2024 10 11

Finland kommer att skicka flera stridsflygplan till Island.

Fem jaktplan av modellen F-18 Hornet ska stationeras på ön vid flygbasen i Keflavik.

Operationen är en del av Natos luftförsvarsuppgifter.

Pekar ut Ryssland 

En stor del av uppdraget handlar om Natos främsta fiende – diktaturen Ryssland.

De finska jaktplanen får i uppgift att snabbt rycka ut för att identifiera ryska plan i området.

– Ryssland har en tendens att uppträda aggressivt, därför är det viktigt att visa att alla Natoländers luftrum och havsområden skyddas gemensamt, säger Finlands försvarsminister Antti Häkkänen till Svenska Yle.

Ingen övning

Det handlar inte om någon övning, utan om ett skarpt uppdrag.

Flygbasen i Keflavik är strategiskt viktig för Nato. Den används för flera typer av övervakningsuppdrag. Amerikanska patrullflyg av modellen P-8 Poseidon, som är specialiserade på ubåtsjakt, är bland annat stationerade på basen.

Vid händelsen av en storskalig konflikt mellan Nato och Ryssland är den isländska flygbasen också strategiskt viktig. Det signalerades under den stora militärövningen Nordic Response i våras.

Nato övade på att flytta stora truppstyrkor över Atlanten. Keflavik fungerade som en utgångspunkt för stridsflyg som övervakade truppförflyttningarna över Nordostatlanten och Norra ishavet.

Arktis

Flygbasen vid Keflavik är också en utgångspunkt för Natos militära närvaro i Arktis – en region som omfattar Norra ishavet, hela Island, Grönland och Alaska samt de norra delarna av Kanada, Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

Arktis är rik på outnyttjade resurser som gas, olja och mineraler och har en stark strategisk betydelse.

De senaste åren  har de militära spänningarna ökat i regionen. Både Ryssland och Kina har börjat intressera sig alltmer för Arktis. Kina är framför allt intresserade av nya sjöfartsleder som uppstår när isen smälter i området.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har klargjort att hans land är redo att agera militärt för att behålla sin maktställning i den nordliga regionen.

– Vårt land är fullt redo att försvara sina intressen i militära, politiska och militärtekniska termer, sade han i september.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Skatteverket påminner 500 000 svenskar – måste finnas i deklarationen

2025 04 04

Drygt en halv miljon svenskar får i år inte glömma en viktig redovisning i deklarationen.

Det framhåller Skatteverket som nu går ut med en påminnelse till alla de hundratusentals personer som berörs.

Uppmaningen riktar sig till dem som har sålt eller löst in aktier och andra värdepapper, till exempel fonder och obligationer, under fjolåret.

Dessa försäljningar måste redovisas i deklarationen, understryker Skatteverket i ett nytt utskick.

– Det gäller också för den som sålt, bytt eller betalat med kryptovaluta. 

Rekommendationen: deklarera digitalt

Normalt lämnar banken eller kreditinstitut ut kontrolluppgifter till Skatteverket vid försäljning eller inlösning av värdepapper.

För att ta reda på överskottet eller underskottet av kapital “måste hänsyn tas till de kvittnings- och kvoteringsregler som finns”, skriver Skatteverket.

Och då finns det stora fördelar med att deklarera digitalt.

– Väljer du att deklarera i e-tjänsten utförs beräkningen av ditt överskott eller underskott automatiskt, säger Leo Lindersköld från Skatteverket, som är specialist på värdepapper.

Då kan du använda schablonmetod

Känner man inte till inköpspris på sina aktier går det även att använda en så kallad schablonmetod.

– Den innebär att 20 procent av försäljningspriset, efter avdraget för bankavgiften eller courtaget, används som omkostnadsbelopp, förklarar Skatteverket.

Metoden får dock inte användas vid redovisningen av kryptovaluta.

– Förluster vid kryptohandel är avdragsgilla till 70 procent. Eftersom vinster och förluster för kryptovaluta inte får kvittas mot varandra fullt ut behöver du redovisa vinster och förluster var för sig, säger Anna Olofsson, specialist krypto, Skatteverket.

Många undrar

Myndigheten uppmanar också att spara underlag på transaktioner för att kunna visa anskaffningskostnad. Skatteverket har också fått många frågor om vad som gäller när man redovisar siffrorna i e-tjänsten – eftersom det där inte går att skriva decimaler.

– Avrunda till närmaste heltal, i många fall noll, och skriv hur stor andel du har sålt under övriga upplysningar, säger Anna Olofsson.

Det här gäller vid ISK

Har du handlat med värdepapper på ett investeringssparkonto, ofta kallat ISK, behöver försäljningarna inte redovisas. En schablonintäkt i deklarationen är redan ifylld på förhand.

Deklarationen ska vara inskickad senast 2 maj.

Foto: Magnus D, Skatteverket

Text: Redaktionen

Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen, som bland annat ska stå emot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver den amerikanska tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen