Finland sätter press på Sverige

2023 02 10

Det fastslog statsminister Ulf Kristersson (M) under gårdagen.

De eftertraktade Jas 39 Gripen-planen stannar i Sverige.

– För svensk del är det inte aktuellt just nu. Vi har i dag ett mycket stort behov av de flygplan vi har själva. Vi har ett vasst flygvapen, men det är inte stort, sa Kristersson till DN.

Finland sätter press

Från finskt håll låter det annorlunda.

Landets statsminister Sanna Marin sätter press på Europa, inklusive Sverige.

– Jag tror att vi under de kommande veckorna och månaderna måste diskutera behovet av att sända ännu tyngre krigsmateriel till Ukraina. Den här diskussionen kommer att föras om luftvärn, luftförsvar och stridsplan, konstaterar Marin enligt Svenska Yle.

Hon tillägger att det i slutändan är upp till varje land att se vad man kan bidra med.

Samtidigt understryker Marin att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs deltagande på EU-toppmötet i Bryssel har ökat trycket på unionens medlemmar.

– Jag tror att det ökade trycket i varje EU-land att leverera vapen, och också tyngre försvarsmateriel.

Macron: Kommer att dröja

Frankrike är ett av flera EU-länder som har öppnat för att leverera stridsflygplan till Ukraina.

Men en potentiell leverans kommer att dröja.

Det varnar landets president Emmanuel Macron för.

– De kommer inte att skickas de kommande veckorna, säger han enligt France24.

På frågan om Frankrike kommer att förse Ukraina med nya stridsflyg, upprepar Macron sitt tidigare svar:

– Jag utesluter ingenting.

De har lovat Ukraina

Efter beskedet om västvärldens omfattande leveranser av tunga stridsfordon till Ukraina står stridsflygplan högt upp på Kyivs önskelista.

President Zelenskyj har vid upprepade tillfällen betonat att den ukrainska militären behöver fler flygplan för att kunna försvara sitt luftrum.

Hittills har tre europeiska länder öppnat för att hjälpa Ukraina:

- Storbritannien har erbjudit sig att utbilda ukrainska piloter 

- Polen och Slovakien vill skicka sovjettillverkade stridsflyg av modellen MiG 29

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige varnas för ryskt anfall

2025 03 22

Sverige befinner sig i ett prekärt säkerhetspolitiskt läge.

I en intervju med Politico tidigare i vår varnade den svenske Mustchefen Thomas Nilsson för att en rysk attack mot Sverige mycket väl riskerar att bli verklighet.

Åtminstone när Rysslands krig med Ukraina är över.

– Ryssland fortsätter att vara det största hotet mot Sverige, uppgav Nilsson då.

“Kan förändra hotbildning”

Nu berör Mustchefen återigen risken för en framtida konflikt med landet i öst.

I en intervju med SR under lördagen förklarar han att rysk militär med stor sannolikhet kommer att omfördela militära resurser i vår riktning.

Så fort de får en sådan möjlighet.

– Det vill säga mot vårt närområde, Baltikum, Finland, och Sverige. Så det är en del som skulle kunna förändra den hotbildning vi har i dag, säger Nilsson till radiokanalen.

“Anfall mot kritiska funktioner”

Precis som tidigare påpekar Nilsson att det först måste till någon form av vapenstillestånd i Ukraina – eller åtminstone att striderna där minskar i omfattning – för att Ryssland ska kunna rikta kikarsiktet mot något annat land.

Att Sverige skulle utsättas för en fullständig militär invasion, det vill säga att Ryssland startar ett nytt fullskaligt krig som i Ukraina, tror han dock inte.

– Det kanske man inte har kapacitet till, men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre, territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner, som påverkar länders funktionalitet, säger Nilsson till kanalen.

Efter en fred i Ukraina skulle Sverige kunna bli ett nytt militärt mål för Ryssland inom tidsramen två till fem år, enligt Mustchefen.

Foto: President of Russia Office samt L. Mimietz (Bilden är ett montage)

Text: Redaktionen