Finland sätter press på Sverige

2023 02 10

Sverige kommer inte att skicka stridsflygplan till Ukraina.

Det fastslog statsminister Ulf Kristersson (M) under gårdagen.

De eftertraktade Jas 39 Gripen-planen stannar i Sverige.

– För svensk del är det inte aktuellt just nu. Vi har i dag ett mycket stort behov av de flygplan vi har själva. Vi har ett vasst flygvapen, men det är inte stort, sa Kristersson till DN.

Finland sätter press

Från finskt håll låter det annorlunda.

Landets statsminister Sanna Marin sätter press på Europa, inklusive Sverige.

– Jag tror att vi under de kommande veckorna och månaderna måste diskutera behovet av att sända ännu tyngre krigsmateriel till Ukraina. Den här diskussionen kommer att föras om luftvärn, luftförsvar och stridsplan, konstaterar Marin enligt Svenska Yle.

Hon tillägger att det i slutändan är upp till varje land att se vad man kan bidra med.

Samtidigt understryker Marin att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs deltagande på EU-toppmötet i Bryssel har ökat trycket på unionens medlemmar.

– Jag tror att det ökade trycket i varje EU-land att leverera vapen, och också tyngre försvarsmateriel.

Macron: Kommer att dröja

Frankrike är ett av flera EU-länder som har öppnat för att leverera stridsflygplan till Ukraina.

Men en potentiell leverans kommer att dröja.

Det varnar landets president Emmanuel Macron för.

– De kommer inte att skickas de kommande veckorna, säger han enligt France24.

På frågan om Frankrike kommer att förse Ukraina med nya stridsflyg, upprepar Macron sitt tidigare svar:

– Jag utesluter ingenting.

De har lovat Ukraina

Efter beskedet om västvärldens omfattande leveranser av tunga stridsfordon till Ukraina står stridsflygplan högt upp på Kyivs önskelista.

President Zelenskyj har vid upprepade tillfällen betonat att den ukrainska militären behöver fler flygplan för att kunna försvara sitt luftrum.

Hittills har tre europeiska länder öppnat för att hjälpa Ukraina:

- Storbritannien har erbjudit sig att utbilda ukrainska piloter 

- Polen och Slovakien vill skicka sovjettillverkade stridsflyg av modellen MiG 29

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Nya regler när du går på restaurang – ska gälla i hela landet

2024 04 20

Ett nytt krav kommer att ställas på Sveriges restauranger.

Det meddelar landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

Kullgren har gett Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om att restauranger och storhushåll måste informera gäster om ursprungsland för kött.

– Många konsumenter vill göra medvetna val om maten de äter och då är god information en förutsättning.

– Regeringen vill därför att konsumenter ska få veta var kött som serveras på restauranger kommer ifrån. Det är bra för djurvälfärden och Sveriges självförsörjningsförmåga, säger ministern.

Kullgren tillägger att det ska vara ”lika enkelt att få veta var köttet kommer ifrån på en restaurang som i en butik”.

Nuvarande regelverk fastslår att butiker måste redovisa ursprungsland för kött, men ett liknande krav finns ej för restauranger.        

Så kan gäster informeras  

Livsmedelsverket ska redovisa sitt uppdrag 15 december.

De nya kraven ska gälla i hela landet och berör färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i måltider som serveras på restauranger och i storhushåll.

–  Detta är en angelägen fråga för såväl konsumenter som för svenska lantbrukare, framhåller regeringen i ett uttalande.  

Vidare uppger regeringen att en utgångspunkt också är att den administrativa bördan för företagen, kommuner och regioner ska vara så liten som möjligt, samt att det ska det finnas flexibilitet i hur informationen om ursprungsland delges.

– Till exempel genom att informationen kan lämnas muntligt när den efterfrågas av konsumenten, meddelar regeringen.

Nya regler för hämtmat

Sedan tidigare har nya krav för restaurangers hantering av hämtmat införts. 

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari. 

LÄS MER HÄR:

Nya regler för hämtmat – det här gäller

Foto: A. Haney

Text: Redaktionen


Arla ger besked om de nya korkarna

2024 04 20

Arla tror sig ha en förklaring gällande kritiken mot de nya korkarna.

Under den senaste tiden har fastsittande korkar på mjölkkartonger varit hett omdebatterade.

Många har velat se en återgång till tidigare versioner, medan andra inte lägger någon större vikt vid förändringen.

Arla, som är en av aktörerna som genomfört förändringen på sina produkter, tror sig kunna ge ett besked om anledningen till kritiken.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Geografiska skillnader

Vad gäller mjölken från Arla så tycks ilskan mot de fastsittande korkarna vara mer intensiv söder om Stockholm.

Presschef Max Wallenberg menar att det hela kan ha att göra med geografiska skillnader.

– Om du bor i Stockholm eller uppåt i landet så har du en kork som många tycker fungerar lite bättre, och bor du längre ner i landet så är det en kork som många tycker funkar lite sämre, säger han till SR.

Får fler klagomål

Arla får in fler klagomål från södra Sverige än från Stockholm och norrut.

– Det beror helt enkelt på var paketen produceras, vid vilket mejeri de görs. Den här korken som har fått mycket kritik, där behöver man trycka till så att det blir ett klick, annars fastnar korken och så får man mjölk överallt.

Därför infördes korkarna

De nya korkarna har införts i samband med att en ny EU-lag klubbas igenom.

– Plastlock från dryckesförpackningar är en av de vanligaste orsakerna till nedskräpning och några av de främst förekommande plastprodukterna upphittade under strandstädningar, förklarar Arla.

– Från och med juli 2024 införs ny lagstiftning från EU som kräver att alla korkar ska sitta fast vid dryckesförpackningar upp till tre liter. 

– För att kunna möta de nya kraven, har vi på Arla redan startat arbetet med att anpassa mejerierna till den nya förpackningsdesignen.

Ska sitta fast

Den nya EU-lagen är klar och tydlig vad gäller återvinningen.

– Enligt EU:s direktiv ska plastlocket sitta fast på förpackningen under hela förpackningens livslängd. Det betyder att hela förpackningen sorteras som pappersförpackning.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen