Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

29nov2025

Varning utfärdad till svenska hushåll – på trettondagsafton

2026 01 03

Femte januari anses vara den farligaste dagen för svenska hushåll.

I alla fall när det kommer till bränder i svenska hem.

Trots att julen är över inträffar flest bränder på trettondagsafton, enligt ny statistik från säkerhetsföretaget Verisure.

Januari – brandtopp

Varje dag sker i genomsnitt 16 bränder i svenska hem, enligt MSB.

Men när Verisure sammanställt statistik över husbränder under de senaste tio åren framgår att femte januari, trettondagsafton, sticker ut som den dag då flest bränder inträffar.

– Man kan säga att januari är något av en doldis. Många vet med sig att vara lite extra försiktiga i december, kring advent och julhelgen när det är extra mycket ljus, och tänker kanske att faran är över efter jul. Men med storhelgerna över och när vi återgår till vardagslunken kommer nya risker, säger Clas Starwing, trygghetsexpert på Verisure Sverige.

LÄS MER: Svagt år för marknaden – men en biltyp slår rekord

Röktimmarna – störst risk

De flesta bränder inträffar under så kallade röktimmar, sent på eftermiddagen och tidig kväll.

Då lagar människor mat, eldar i kaminer och tänder ljus. Därför är det viktigt att vara extra vaksam under dessa timmar.

Starwing rekommenderar också brandövningar i hemmet, för att alla ska veta hur de ska agera vid en brand:

– På arbetsplatser har vi gedigna utrymningsplaner, men hemma glömmer vi ofta det. Genomför en brandövning med familjen minst en gång om året, och bestäm en återsamlingsplats utanför hemmet, säger han.

Speciellt viktigt är det för familjer med små barn, som kan bli rädda och gömma sig när brandvarnaren piper.

Så minskar du riskerna

  • Se till att ha en uppkopplad brandvarnare.
  • Lämna aldrig spisen när den är på och håll saker som kan fatta eld på avstånd.
  • Placera levande ljus långt från gardiner eller annat brännbart och blås alltid ut ljusen när du lämnar rummet.
  • Samla aska från öppna spisen eller kaminen i ett metallkärl med lock.

LÄS MER: Svenskt byggbolag säkrar stort USA-avtal

Foto: J Wellington

Text: Redaktionen

2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 03

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen