Finland på väg att blåsa Putin

2024 10 29

Finska myndigheter har inlett en “storskalig operation” mot den ryska staten.

Ryssland har ingenting att göra i Finland.

Det anser Utsökningsverket i landet, en finsk motsvarighet till Kronofogden, som nu går inleder en offensiv för att ta tillbaka fastigheter och mark i Finland som ägs av den ryska staten.

Enligt Helsingin Sanomat handlar det om minst fem fastigheter, varav flera finns i huvudstaden Helsingfors.

Tre av dem finns även på Åland och inkluderar bland annat det beryktade objektet “Putins strandtomt”, uppger den finska tidningen.

Vräktes av Sovjet

Det var efter att fortsättningskriget tog slut 1944 som flera fastigheter i Finland tvångsinlöstes ur tysk ägo.

Sedan dess står ryska staten som ägare till många av dem efter att Sovjetunionen köpte tillbaka byggnaderna efter Stalins död 1953.

Totalt äger Putin-regimen nio fastigheter i Finland.

På Åland handlar det om Solkulla pensionat och Kuggombergen i Saltvik.

En familj på fem personer vräktes från den förstnämnda när Sovjetunionen tog över.

– Det var ett jäkla sätt av ryssarna att göra på det viset – att köra ut en ensamstående mor med fyra små ungar ur sitt hem, säger Uffe Grüssner, som då var tre år gammal, till Svenska Yle.

I över femtio år har han försökt köpa tillbaka Solkulla från Ryssland utan att lyckas.

– De förklarade att det här är Sovjetunionens egendom. Till och med kläderna vi har på oss är deras.

"Putins strandtomt"

År 2010 delade ryska staten upp Kuggombergen i två fastigheter. Det ryktades då att Vladimir Putin skulle låta bygga ett sommarresidens på platsen, men det har inte bevisats.

Sedan dess har dock objektet kallats för “Putins strandtomt”.

Tomten ingår i ett av de objekt som Finland nu uppges försöka lägga beslag på.

Enlig uppgifter till HS ska beslutat ha fattats den 24 oktober.

Tidningen skriver också att den finska kronofogden beslagtagit Russian Science och Culture Center, ett vetenskaps- och kulturcenter i Helsingfors, i måndags.

Totalt handlar det om mark på över 3 000 kvadratmeter som konfiskerats.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen