Finland på väg att blåsa Putin

2024 10 29

Finska myndigheter har inlett en “storskalig operation” mot den ryska staten.

Ryssland har ingenting att göra i Finland.

Det anser Utsökningsverket i landet, en finsk motsvarighet till Kronofogden, som nu går inleder en offensiv för att ta tillbaka fastigheter och mark i Finland som ägs av den ryska staten.

Enligt Helsingin Sanomat handlar det om minst fem fastigheter, varav flera finns i huvudstaden Helsingfors.

Tre av dem finns även på Åland och inkluderar bland annat det beryktade objektet “Putins strandtomt”, uppger den finska tidningen.

Vräktes av Sovjet

Det var efter att fortsättningskriget tog slut 1944 som flera fastigheter i Finland tvångsinlöstes ur tysk ägo.

Sedan dess står ryska staten som ägare till många av dem efter att Sovjetunionen köpte tillbaka byggnaderna efter Stalins död 1953.

Totalt äger Putin-regimen nio fastigheter i Finland.

På Åland handlar det om Solkulla pensionat och Kuggombergen i Saltvik.

En familj på fem personer vräktes från den förstnämnda när Sovjetunionen tog över.

– Det var ett jäkla sätt av ryssarna att göra på det viset – att köra ut en ensamstående mor med fyra små ungar ur sitt hem, säger Uffe Grüssner, som då var tre år gammal, till Svenska Yle.

I över femtio år har han försökt köpa tillbaka Solkulla från Ryssland utan att lyckas.

– De förklarade att det här är Sovjetunionens egendom. Till och med kläderna vi har på oss är deras.

"Putins strandtomt"

År 2010 delade ryska staten upp Kuggombergen i två fastigheter. Det ryktades då att Vladimir Putin skulle låta bygga ett sommarresidens på platsen, men det har inte bevisats.

Sedan dess har dock objektet kallats för “Putins strandtomt”.

Tomten ingår i ett av de objekt som Finland nu uppges försöka lägga beslag på.

Enlig uppgifter till HS ska beslutat ha fattats den 24 oktober.

Tidningen skriver också att den finska kronofogden beslagtagit Russian Science och Culture Center, ett vetenskaps- och kulturcenter i Helsingfors, i måndags.

Totalt handlar det om mark på över 3 000 kvadratmeter som konfiskerats.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

En vanlig miss kan blockera BankID för äldre.

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen