18 mars 2026

Finland på väg att blåsa Putin

2024 10 29

Finska myndigheter har inlett en “storskalig operation” mot den ryska staten.

Ryssland har ingenting att göra i Finland.

Det anser Utsökningsverket i landet, en finsk motsvarighet till Kronofogden, som nu går inleder en offensiv för att ta tillbaka fastigheter och mark i Finland som ägs av den ryska staten.

Enligt Helsingin Sanomat handlar det om minst fem fastigheter, varav flera finns i huvudstaden Helsingfors.

Tre av dem finns även på Åland och inkluderar bland annat det beryktade objektet “Putins strandtomt”, uppger den finska tidningen.

Vräktes av Sovjet

Det var efter att fortsättningskriget tog slut 1944 som flera fastigheter i Finland tvångsinlöstes ur tysk ägo.

Sedan dess står ryska staten som ägare till många av dem efter att Sovjetunionen köpte tillbaka byggnaderna efter Stalins död 1953.

Totalt äger Putin-regimen nio fastigheter i Finland.

På Åland handlar det om Solkulla pensionat och Kuggombergen i Saltvik.

En familj på fem personer vräktes från den förstnämnda när Sovjetunionen tog över. 

– Det var ett jäkla sätt av ryssarna att göra på det viset – att köra ut en ensamstående mor med fyra små ungar ur sitt hem, säger Uffe Grüssner, som då var tre år gammal, till Svenska Yle.

I över femtio år har han försökt köpa tillbaka Solkulla från Ryssland utan att lyckas.

– De förklarade att det här är Sovjetunionens egendom. Till och med kläderna vi har på oss är deras.

"Putins strandtomt"

År 2010 delade ryska staten upp Kuggombergen i två fastigheter. Det ryktades då att Vladimir Putin skulle låta bygga ett sommarresidens på platsen, men det har inte bevisats.

Sedan dess har dock objektet kallats för “Putins strandtomt”.

Tomten ingår i ett av de objekt som Finland nu uppges försöka lägga beslag på.

Enlig uppgifter till HS ska beslutat ha fattats den 24 oktober.

Tidningen skriver också att den finska kronofogden beslagtagit Russian Science och Culture Center, ett vetenskaps- och kulturcenter i Helsingfors, i måndags. 

Totalt handlar det om mark på över 3 000 kvadratmeter som konfiskerats. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


28 okt 26

Tungt krav i Sverige – blir jättedyrt att tanka bilen

2026 10 28

TCO är en partipolitiskt fristående centralorganisation, som samlar tolv fackförbund med 1,2 miljoner medlemmar.

Nu svarar TCO på regeringens så kallade Styrmedelsutredningen, som fått i uppdrag att analysera vilka styrmedel som kan användas för att fasa ut fossila bränslen.

TCO säger ja till två tunga förslag i utredningen: höjd skatt på bensin och diesel och höjd reduktionsplikt

– Världen har agerat för långsamt. Följderna av den globala uppvärmningen är redan katastrofala. Ska vi klara Sveriges klimatåtaganden måste vi agera nu. Utredningen har visat hur – det säger vi självklart ja till, säger Therese Svanström, ordförande i TCO. 

”Det håller inte”

TCO motiverar sitt ställningstagande med att Sverige i dag har några av Europas lägsta bränslepriser och en av de lägsta nivåerna på reduktionsplikten

– Det håller inte att vi halkar efter. Sverige måste ta på sig ledartröjan i klimatpolitiken igen. Vi behöver styrmedel som fungerar här och nu. Allmänheten förväntar sig en kraftfullare politik och att Sverige når klimatmålen, säger Svanström. 

Kan öka kraftigt

Höjd bränsleskatt och höjd reduktionsplikt skulle sannolikt leda till betydligt högre drivmedelspriser.

Samtidigt är osäkerheten stor på oljemarknaden. En skakig omvärld riskerar att driva upp oljepriserna, vilket i sin tur leder till högre drivmedelspriser vid pump.

Här är kompensationen  

TCO föreslår att hushållen ska kompenseras genom sänkt skatt på el.

– TCO säger också ja till förslaget om sänkt skatt på el som bidrar till att kompensera för ökade drivmedelspriser. Ökade medel till den riktade elbilspremien är bra, men TCO ser behov av fler åtgärder för att underlätta omställningen till ett fossilfritt samhälle, framhåller organisationen.

Läs också: Skattehöjning på gång för bilister 

TCO efterlyser också en informationsstrategi för att öka allmänhetens förståelse av klimatförändringarna och skapa större acceptans för klimatpolitiska åtgärder.

Organisationen vill dessutom att det ska bli tydligare hur intäkterna från EU:s nya utsläppshandelssystem ETS 2 ska fördelas.

– Klimatomställningen måste vara både effektiv och rättvis. Därför behöver exempelvis höjd bensinskatt kombineras med åtgärder som stärker människors möjligheter att ställa om, säger Therese Svanström.

Andra läser: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


28 okt 26

Blir mycket varmt – oväntat väderbesked i Sverige

2026 10 28

November står för dörren.

Årets elfte månad brukar bjuda på regn, rusk och kyligare temperaturer.  

Men i år blir det annorlunda.

Början av november blir ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

Enligt prognosen kan det till och med bli "mycket varmt väder" för månaden. 

– Under vecka 45–46 väntas varmt eller mycket varmt väder för årstiden på många håll, framför allt längst i norr, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Inleds i helgen

Höstvärmen drar in över landet redan under fredagen.

– Under fredagen så växer ett högtryck upp väster om Sverige och ger oss en torr nordvästlig luftström över landet, vilket gör att solchanserna är goda på många håll och temperaturen närmar sig mer normala för årstiden, uppger SMHI i sin senaste prognos.

Högtrycket dröjer sig kvar under helgen.

– Dess exakta placering avgör vilket väder vi får och hur temperaturen fördelas över landet, framhåller SMHI.

Andra läser: Skattehöjning på gång för bilister 

Då kommer vinterkylan

Andra halvan av november kan däremot bli riktigt kylig.

Enligt Klarts prognos kan en “plötslig stratosfärisk uppvärmning” inträffa i slutet av månaden.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger Lasse Rydqvist.

Fenomenet kallas även för ”Major SSW” och innebär att temperaturen högt upp i atmosfären, i den så kallade stratosfären, snabbt skjuter i höjden.  

– I vissa fall sprider sig störningen längre ner i atmosfären och påverkar jetströmmen, förklarar Rydqvist.

– Då kan mild Atlantluft få svårare att nå norra Europa, samtidigt som kall Arktisk luft lättare kan ta sig söderut.

Läs också: Uppgifter om missiler – kraftiga nedslag i Ryssland 

Foto: G. Designs

Text: Redaktionen