Finland markerar mot flera u-länder

2023 08 23

Finland lägger om sin biståndspolitik.

Det uppger landets utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Tavio, rapporterar Yle.

Ministern meddelar att nedskärningar i utvecklingsarbetet är att vänta – bland annat kommer Finland inte att bevilja bistånd till länder som stöder Rysslands invasion av Ukraina.

13 länder

I dag bedriver Finland ett långsiktigt bilateralt samarbete med utvecklingsländer utifrån 13 landsprogram eller regionala program.

Samarbetet berör följande länder:

- Ukraina

- Palestinska området

- Uzbekistan

- Kirgizistan

- Afghanistan

- Tadzjikistan

- Nepal

- Myanmar

- Vietnam

- Etiopien

- Somalia

- Kenya

- Tanzania

- Moçambique

- Zambia

Listan kortas ner

Efter regeringen omläggning av biståndspolitiken kan listan bli kortare.

– Fokus flyttas från bilaterala landsprogram till utvecklingssamarbete med inhemska icke-statliga organisationer. Det gör att det blir färre landsprogram än tidigare, säger Ville Tavio till Yle.

Historiskt stora nedskärningar

Den finländska regeringen utreder vilka nedskärningar som kommer att göras.

Vilka länder som kommer att falla bort från listan är i nuläget oklart.

– Det är ännu inte bestämt vilka länder som kommer vara berättigade till stöd, säger Ville Tavio till Yle.

Att det kommer att ske en tydlig förändring är dock fastställt.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister betonar att det handlar om ”historiskt stora nedskärningar",

Sveriges biståndspolitik

Sveriges biståndsbudget uppgår till 56 miljarder kronor per år för 2023 – 2025.

I likhet med Finland är stödet till Ukraina en viktig del av det svenska biståndet.

Övriga fokusområden är följande, enligt Regeringen Kristersson:

- Humanitärt stöd till utsatta grupper

- Demokratiutveckling, ökat stöd till demokratirörelser

- Ett utökat och effektivt klimatbistånd

- Fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta

- Jämställdhetsarbete med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa

- Handel för ökat välstånd och minskad fattigdom. För att öka utväxlingen av biståndet knyter regeringen samman utvecklingspolitiken, främjandet och handelspolitiken.

- Ökat fokus på migration (öka andelen som återvänder till sina ursprungsländer och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring)

Källa: Regeringen

Foto: A. Vesakaran

Text: Redaktionen

JUST NU: USA tvärvänder – häver sanktioner mot Putinvän

2025 10 29

USA häver sanktioner mot en Putinallierad.

Den senaste tiden har Trump-administrationen velat skärpa tonen mot Putin och hans allierade.

Men nu kommer beskedet att USA häver sanktionerna mot en politisk ledare som står Putin nära.

Tar bort sanktioner mot Putinvän

USA häver sanktionerna mot Milorad Dodik, en ultranationalistisk serbisk ledare i Bosnien-Hercegovina, rapporterar Politico.

Beslutet uppges komma efter att kända MAGA-profiler kritiserat sanktionerna mot den Putinvänlige Dodik.

Dodik var fram till augusti president för den serbiskdominerade entiteten Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina. Han avsattes då en domstol anklagade honom för att ha trotsat det internationella sändebudet i landet, som övervakar att fredsavtalet (Daytonavtalet) från 1995 efterlevs.

LÄS OCKSÅ: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

Sanktionerna mot Milorad Dodik infördes av Biden-administrationen 2022. USA anklagade den serbiske ultranationalisten och separatisten för att underminera Daytonavtalet samt för mygel och korruption.

Men nu hävs alltså sanktionerna – trots att Milorad Dodik även står Putin nära.

Dodik själv tackar Trump-administrationen för beslutet.

– Beslutet att häva sanktionerna är inte bara en juridisk korrigering, utan också ett moraliskt rättfärdigande av sanningen om Republika Srpska och alla de som har tjänat det med heder, kommenterar Dodik själv beslutet, enligt tidningen.

Möts av hård kritik

Flera nära allierade till Trump har förespråkat att sanktionerna mot den serbiska ultranationalisten ska hävas.

Bland dem som har varit drivande i frågan finns MAGA-influencern Laura Loomer samt Rudy Giuliani och Michael Flynn.

Demokraterna är dock mycket kritiska till beslutet att häva sanktionerna mot den Putinallierade Dodik.

– Dodik har underminerat Daytonavtalet, myst med Putin och tjänat pengar på korruption – knappast någon anledning till lättnad. Det amerikanska folket förtjänar svar, säger den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk krigsförbrytare eliminerad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar att skicka in flygvapnet

2025 10 29

USA:s president Donald Trump har tidigare beordrat soldater från nationalgardet till flera storstäder som styrs av Demokraterna.

Nationalgardet har bland annat skickats till Washington DC, Memphis och Los Angeles, där de enligt Trump bistår med att bekämpa brottsligheten.

Dessutom har presidenten hotat att utöka insatsen till andra storstäder – bland annat Chicago, Portland och New Orleans.

Nu höjer Trump insatsen ytterligare, rapporterar CBS News.

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One säger presidenten att han kan skicka ”armén, flygvapnet och marinsoldater” till amerikanska städer ”om han anser att det är nödvändigt”.

– Om jag vill använda en viss lag får jag göra det enligt rutinerna, säger Trump.

Öppnar för att använda upprorslag

Enligt CBS är Trumps uttalande en ”tydlig hänvisning” till USA:s Insurrection Act, som ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att slå tillbaka uppror eller under vissa omständigheter upprätthålla lag och ordning.

Trump kan bli den första presidenten på över 30 år som åberopar lagen.

– Jag skulle få göra vad jag vill. Men vi har valt att inte göra det för att vi klarar oss väldigt bra – vi klarar oss väldigt bra utan det. Men jag skulle få göra det och domstolarna skulle hållas utanför. Ingen skulle bli inblandad och jag skulle kunna skicka armén, flottan, flygvapnet och marinkåren. Jag kan skicka vem jag vill, säger presidenten.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Kan runda lagen

En annan lag, Posse Comitatus Act, begränsar den amerikanska militären från att utföra inhemska brottsbekämpande åtgärder.

Men det går att runda lagen.

– Han talar om Insurrection Act, som tillåter användning av federala militära styrkor i brottsbekämpande syfte, framhåller Geoffrey Corn, chef för Center for Military Law and Policy vid Texas Tech University School of Law, i en kommentar till CBS.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Nato

Text: Redaktionen