Finland har slagit till mot flera svenskar

2023 10 04

Helsingforspolisen och Centralkriminalpolisen i Finland har avslöjat en omfattande narkotikahärva.

Totalt har 30 personer gripits.

Flera av dem är bosatta i Sverige.

Sex personer har gripits i Sverige, rapporterar Yle.

Enligt Helsingforspolisen har svenska yrkeskriminella i samarbete med lokala finska gäng fört in över 350 kilogram narkotika i Finland.

– De har i samarbete smugglat över 350 kilogram narkotika till Finland. Det handlar bland annat om amfetamin, kokain, cannabis, ecstasy och olika narkotikaklassade läkemedel, rapporterar Yle.

Agerat i Sverige 

Den finska polisen lyckades beslagta över 100 kilo narkotika, 230 000 tabletter och över 200 000 euro i kontanter.

Stora beslag av narkotika och skjutvapen har gjorts i Sverige.

– I början av år 2023 beslagtog Helsingforspolisens fältpatruller i samband med olika polisuppdrag narkotika, kontanter och flera skjutvapen av personer som har kopplingar till gatugäng.

– I samband med ett trafikuppdrag beslagtogs 1,5 kilo amfetamin och skjutvapendelar. Detta var inledningen till utredningen av denna härva.

Det säger kriminalinspektör Kimmo Sainio vid Polisinrättningen i Helsingfors i ett pressmeddelande.

”Svenska brottsligheten är bekymmersam”

I början av 2023 noterade Helsingforspolisen hur svenska yrkeskriminella rörde sig tillsammans med personer som har kopplingar till gatugäng i den finska huvudstaden.

Vid förundersökningen började polisen utreda om narkotikabrottshärvan hade kopplingar till Sverige.

– Vi undersökte bland annat kommunikationen inom gruppen och fick på det sättet reda på en personkrets bestående av olika pseudonymer. Under utredningen lyckades vi börja koppla ihop pseudonymer med personer och tvivelaktiga händelser, säger undersökningsledaren, kriminalkommissarie Mikko Nikkanen vid Polisinrättningen i Helsingfors.

Enligt kriminalinspektör Kimmo Sainio är det ett nytt fenomen att svensk organiserad brottslighet är så pass starkt involverad i finsk narkotikahandel.

–  Den direkta kopplingen till den svenska organiserade brottsligheten är bekymmersamt för Finland. I narkotikabrottslighet ingår som en viktig del våld och skjutvapen.

– För tillfället är tröskeln att använda sådana mycket låg i Sverige. En lyckad förundersökning har en viktig roll då vi försöker hindra att internationell organiserad brottslighet sprider sig till Finland, säger kriminalinspektören.

17 är häktade

Under förundersökningen greps 30 personer, 17 av dem är fortfarande häktade.

De misstänkta är födda huvudsakligen i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. De är medborgare i Sverige, Storbritannien, Somalia, Serbien, Norge, Irak, Ukraina, Kosovo, Turkiet och Finland.

Foto: Noor Yoosuf

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen