Finland börjar använda fruktat vapen

2025 04 01

Det meddelar statsminister Petteri Orpo i dag, tisdag. Beslutet motiveras med att Ryssland utgör ett långvarigt säkerhetshot mot Finland och hela Europa, rapporterar Yle.

– Jag vill betona att Finland och finländarna inte är i nöd. Det är tryggt i Finland. Med de här besluten försäkrar vi att Finlands försvar är i skick också under de kommande åren, säger Orpo enligt kanalen.

Samtidigt meddelar statsministern att Finland kommer höja försvarsanslagen till 3 procent av BNP senast 2029.

Östra gränsen

Personminor kan utplaceras vid Finlands östra gräns mot Ryssland, enligt flera experter.

Henrique Garbino är forskare vid Försvarshögskolan och har jobbat med minröjning i östra Ukraina.

Han förklarar att personminorna kan behövas om Ryssland attackerar Finland på bred front.

– Det hot som kanske oroar er regering är att ett stort antal soldater skulle ta sig över gränsen in på finskt territorium och att det här inte kommer att aktivera de minsystem som ni i nuläget har, eller planerar att ta i bruk vid gränsen, säger han till Yle.

Sverige kan följa efter

Militärexperten Joakim Paasikivi tror att diskussionen om personminor kommer att intensifieras i Sverige med anledning av säkerhetsläget och utvecklingen i Finland.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, har Paasikivi sagt till SvD

Omstritt vapen

Personminor, eller landminor, är i dag förbjudet att använda i över 160 länder.

Förbudet har utfärdats eftersom minornas stora spridning gör det svårt att kontrollera vad och vilka som kommer att träffas. Användning av vapnet leder oftast till mängder av civila dödsfall.

– Minan känner inte av vem det är som är i närheten utan kan detonera oavsett om det är en soldat eller ett barn som kommer i kontakt med den. Minor kan vara aktiva i decennier efter det att de har blivit utplacerade, skriver svenska FN-förbundet om det omstridda vapnet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen