Finland avslöjar – Putin har skickat ”allt” till Ukraina

2024 06 20

Det ryska anfallskriget i Ukraina har pågått i över två år.

Under krigets gång har ryssarna gång på gång varnat för att konflikten kan eskalera.

I mars varnade diktatorn Vladimir Putin för ett tredje världskrig.

I dagsläget har dock Ryssland inte kapacitet för ett krig mot Nato. Troligtvis saknar den ryska krigsmakten även resurser för ett mindre krig.  

Det avslöjar en högt uppsatt källa inom den finländska underrättelsetjänsten. Enligt källan är nästan alla ryska marktrupper i Ukraina.

– Nästan 80 procent av utrustningen och soldaterna har flyttats till Ukraina, säger källan till Yle.

Gapar tomt

Underrättelsekällan konstaterar även att nästan samtliga ryska militärbaser står tomma.

Det är endast i området kring huvudstaden Moskva som militärt materiel inte skickats till slagfältet i Ukraina.

– Kvar på baserna finns bara utbildare eftersom alla kontraktsoldater är upptagna med anfallskriget.

Det säger underrättelsekällan till Yle.

Norge: Kan dröja tre till fem år

Den ryska krigsmakten är kraftigt försvagad.

Samtidigt har landet ställt om till krigsekonomi och satsar stora summor på att återuppbygga den militära kapaciteten.

Den norska underrättelsetjänsten uppskattar att det efter krigsslutet kan ta tre till fem år för Ryssland att återuppbygga sin stridsförmåga till samma nivå som före kriget.

Chefen för den norska försvarsmakten Eirik Kristoffersen bedömer att Ryssland kommer ha förmåga att utföra en konventionell attack mot Nato om 2–3 år.

Tidsramen är kortare än vad flera andra experter och bedömare har uppskattat.

– Vid ett tillfälle sa någon att det kommer att ta tio år för Ryssland att bygga upp sin militära kapacitet igen.  Men jag tror att vi är tillbaka till mindre än tio år på grund av den industriella bas som nu finns i Ryssland, sade försvarschefen till Bloomberg i början av juni.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 nov 26

Trump vansinnig – har ringt upp Ulf Kristersson & Co

2026 11 19

USA:s president Donald Trump har träffat Rysslands diktator Vladimir Putin vid ett toppmöte i Kina.

Efter samtalet med den ryske ledaren ska Trump ha lyft telefonen och ringt upp europeiska ledare som samlats på ett toppmöte i Berlin.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) deltog på mötet. Han fick höra en ursinnig Trump skälla ut de europeiska ledarna för deras stöd till Ukraina, rapporterar The Telegraph.

– Två deltagare beskriver den amerikanska presidentens uttalanden som en "harang", skriver tidningen.

Enligt källorna ska Trump ha riktat hård kritik mot EU:s och andra internationella partners planer på att täcka Ukrainas uppskattade finansieringsunderskott på 70 miljarder euro under 2027.

– En tredje deltagare sa att Trump betonat hur mycket pengar länderna skulle spara om kriget tog slut och de inte längre behövde ge ekonomiskt bistånd, uppger The Telegraph.

”Putin vill ha fred”

Enligt ytterligare två källor ska Trump ha påstått att Putin vill ha fred i Ukraina.

Den amerikanske presidenten ska därefter ha argumenterat för att fokus bör ligga på fortsatta fredsförhandlingar snarare än fortsatt stöd till Ukraina.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Kristersson markerar: ”Han är inte vår vän”

Under mötet med Putin kallade Trump den ryske ledaren för sin ”vän”.

Statsminister Ulf Kristersson reagerar på ordvalet.

– Han är inte vår vän, det är ju alldeles uppenbart. Vår vän attackerar inte våra grannländer, säger han till SVT.

Mötet i Berlin anordnades mellan stats- och regeringschefer som ingår i ”Koalitionen av villiga länder”.  Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina.

Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


SD vill ha Somalia som värdland

2026 11 19

Sverigedemokraterna föreslår en ny lag i Sverige.

I dagarna har fem EU-länder, däribland Danmark, gått ut med att de planerar en så kallad återvändandehubb i Rwanda. Planen är att personer som fått nej på sin asylansökan ska kunna skickas dit.

Nu vill SD se en svensk lagstiftning som skulle göra det möjligt att skicka migranter som nekats asyl i Sverige till motsvarande hubbar. Partiet pekar ut Somalia som ett “intressant alternativ” att stå som värdland.

– Varför inte inleda samtal om en nordisk återvändandehubb med dem eller angränsande länder? skriver Jessica Stegrud (SD) och Charlie Weimers (SD) i en debattartikel i Expressen.

"Skulle avskräcka asylsökande"

Enligt SD-topparna ska inte återvändandehubbar jämföras med ett fängelse. 

– Men den som fått ett nej ska inte längre kunna gömma sig i Europa och vänta ut systemet, framhäver Stegrud och Weimers.

De menar att ett avslag på en asylsansökan blir “tomma ord på papper” om beslutet inte också verkställs.

– Sverige måste införa lagstiftning som möjliggör att skicka migranter till sådana återvändandehubbar. Det skulle avskräcka personer från att söka asyl när de vet att asylskäl saknas. Det skulle minska trycket på Migrationsverket och krossa människosmugglarnas affärsmodell.

Andra läser: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Kritiken: Orsakar skada och lidande

Förutom Danmark har även Österrike, Nederländerna, Tyskland och Grekland sagt ja till att placera migranter som nekas asylansökan i Rwanda, om de inte frivilligt lämnar Europa.

EU har välkomnat initiativet, men människorättsorganisationer är kritiska. Särskilt oroande är det att just Rwanda och huvudstaden Kigali ska vara värdland.

– Landet har en väletablerad historia av att slå ner på oliktänkande, godtyckliga frihetsberövanden, vanvård i fängsligt förvar, samt stöd till beväpnade rebeller i grannlandet Demokratiska Republiken Kongo, säger Clementine de Montjoye, senioranalytiker för Afrika på HRW, till AFP. 

– Att betala Kigali för ett utvisningsprogram skulle inte bara orsaka lidande och skada för de utvisade, det skulle också finansiera och ge politisk hävstång till en regering som är ansvarig för allvarliga människorättskränkningar både hemma och utomlands.

Andra läser: Svensk frukostvara kan försvinna från butiker

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp M. Abukar

Text: Redaktionen