VAL 2022: Finansministerns uppmaning till svenska hushåll

2022 09 08

I somras meddelade S att partiet planerar att inkludera en beredskapsskatt i sitt valmanifest för att finansiera upprustningen av det svenska försvaret.

Det är dock fortfarande oklart exakt hur beredskapsskatten ska se ut eller hur den kommer påverka de svenska hushållen, rapporterar Svenska Dagbladet.

Ministerns uppmaning till svenska hushåll

Idag kommer emellertid finansminister Mikael Damberg med en uppmaning till alla hushåll i Sverige som redan upplever ekonomisk stress på grund av att flera andra kostnader nu skjuter i höjden.

– Jag menar att vanliga hushåll inte ska känna någon oro över detta. Vanliga hushåll är nu pressade av höga räntekostnader och elpriser som sticker iväg. Därför måste man vara väldigt varsam med vanliga inkomster i Sverige, säger han när han får frågan av SvD tre dagar inför valet om vem som ska omfattas av skatteökningen.

“Återkommer med formulering”

På en pressträff i juli talade försvarsminister Peter Hultqvist (S) om vikten av att skjuta till pengar för att rusta upp militären.

– Att på något vis få in inkomster för att finansiera stora satsningar, det är väl ändå rätt så rimligt. Men hur det ska formuleras får vi återkomma till, sade Hultqvist då.

Kritiserat förslag

Högeroppositionen har kritiserat förslaget att finansiera försvaret genom skattehöjningar.

Istället vill man göra omprioriteringar inom statsbudgeten. 

– Lika illa som det vore att sätta in en särskild polisskatt, lika feltänkt är det av Socialdemokraterna att man ska ha en särskild försvarsskatt, sade Mikael Oscarsson, Kristdemokraternas försvars- och utrikespolitiska talesperson, till SR vid tillfället.

Oklart vilka hushåll som ska betala

Mikael Damberg öppnar idag för att i första hand finansiera försvarets utbyggnad med hjälp av ett balansmål snarare än en beredskapsskatt.

Samtidigt avfärdas inte skattehöjningen, men finansministern kan inte ge svar på vilken typ av inkomst ett hushåll skulle behöva ha för att vara med och betala den.

– Man ska ha väldigt höga inkomster. Och jag tycker det är fullt rimligt att de med de absolut högsta inkomsterna, som klarar inflationsekonomin bättre än alla andra, också är med och ser till att välfärden och pensionärerna som får betala, säger Damberg till SvD.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Åska och kraftigt regn drar in över Sverige

2026 08 23

Det visar en färsk prognos från danska TV2.

I delar av Danmark har varningar för skyfall utfärdats.

Nu flaggar SMHI för att två stora landskap i Sverige kommer att drabbas av regnovädret under söndagen.

– Särskilt kraftiga ser skurarna ut att vara under morgon och förmiddag i Skåne, samt till kvällen i östra Småland, uppger myndigheten.

Åskoväder

I Skåne väntas både åska och kraftigt regn.

– Framåt eftermiddagen kan det förekomma åskknallar i hela Skåne, säger SMHI:s jourhavande meteorolog Fanny Saarela till Sydsvenskan.

Enligt meteorologen kan det åska ordentligt i hela länet.

– Det är klart att det kan bildas. Ska man klara sig bäst från regnet är det de östliga delarna man ska åka till, säger hon till tidningen.

Det här är skyfall

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar för skyfall eller åska.

Myndighetens definition av skyfall är minst 50 millimeter regn på en timme eller minst 1 millimeter på en minut.

I Danmark definieras skyfall som minst 15 millimeter regn under en halvtimme.

ANDRA LÄSER: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Orange varning i norra Sverige

Samtidigt kvarstår SMHI:s orangea varning för översvämningar i Boden med omnejd.

– Stora regnmängder har lett till höga vattenstånd och risk för översvämning som drabbar byggnader och vägar runt Buddbyträsket, Bodträsket och Svartbyträsket i Boden samt Ljusån, uppger myndigheten.

SMHI varnar för att översvämningar kan drabba ett stort antal byggnader, däribland bostäder och verksamhetslokaler.

– Skydda din fastighet om den ligger i ett utsatt område och flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

Även trafikanter uppmanas att vara extra försiktiga.

–  Kör inte genom vattensamlingar och var beredd på längre restider.

LÄS OCKSÅ: Svenska folket överens – drömförändringen på jobbet 

Foto: WKIDESIGN

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen