Finansministern öppnar för förändring – “Vi närmar oss”

2024 03 20

Finansministern är redo för att försöka få fart på svensk ekonomi igen.

Det har som bekant varit ett par tuffa år för Sveriges ekonomi.

Inflation, valutaoro, höga räntor, konkurser och utsatta hushåll har varit återkommande teman, men nu syns en ljusning.

Inflationen kommer allt närmare Riksbankens mål, och finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill nu driva en mer offensiv finanspolitik.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“Vi närmar oss”

De senaste inflationssiffrorna visar att vi kommer allt närmare Riksbankens målsättning på 2 procent.

– Nej, vi är inte i mål men vi närmar oss målet. Från finanspolitikens sida ser vi nu möjligheter att börja växla över till att stötta svensk ekonomi här och nu, och det är viktigt, säger Svantesson till DN.

På flera sätt

Svantesson understryker nu att man har möjligheten att framöver fokusera på tillväxt, istället för att den största energin ska läggas på inflationsbekämpning.

På agendan finns bland annat skattesänkningar, men även riktade insatser mot infrastruktur och energisystem.

Samtidigt lyfter hon fram företagande, mot bakgrund av den väldiga mängd konkurser som skett i Sverige under det senaste året.

“Ser ljusare ut”

Efter den senaste inflationssiffran uttryckte Riksbanken nöjdhet med utvecklingen.

– Inflationen har sjunkit tydligt från höga nivåer och inflationsutsikterna ser ljusare ut. Men vi kan inte ta en smidig återgång till låg och stabil inflation för given. Därför behöver vi ha tålamod i penningpolitiken, sade vice riksbankschef Anna Breman.

Risken har minskat

Riksbanken vill inte ta ut saker i förväg, men Anna Breman lyfter fram den positiva trenden.

–Risken för att inflationen ska bita sig fast på för hög nivå har minskat de senaste månaderna. Som vi kommunicerade vid vårt senaste penningpolitiska möte ska penningpolitiken inte vara mer åtstramande än nödvändigt.

– Utfallet var i linje med vår senaste prognos. Visserligen steg KPIF, men det var väntat och en effekt av volatila energipriser. Den underliggande inflationen fortsatte att sjunka. Helhetsbilden är att inflationen är på väg ner, och det är viktigt att det fortsätter så att inflationen blir varaktigt låg och stabil

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Köttbullar, sill och revbensspjäll är givna inslag på de flesta julbord i Sverige.

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet.

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970.

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen

BankID-varning utfärdas – logga inte in

2026 05 14

Flera banker går ihop i en varning.

En ny gemensam varning från svenska banker uppmanar BankID-användare att vara extra försiktiga.

Nu uppmanas användare att se upp för att logga in.

Banker slår larm

Just nu pågår en stor våg av investeringsbedrägerier i landet.

Flera svenska banker går nu ut tillsammans i kampanjen Svårlurad! för att varna för ökningen av investeringsbedrägerier där bedragare försöker lura människor på pengar.

Budskapet är tydligt.

– Logga inte in på ditt BankID på någon annans uppmaning, lyder bankernas gemensamma varning.

Kampanjen pågår under fyra veckor och syns i tv, sociala medier, poddar och utomhusreklam runt om i landet.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Så går bedrägerierna till

– Bedrägerier är fortsatt ett stort samhällsproblem som drabbar många människor i alla olika åldrar. Svårlurad är ett gemensamt initiativ av Sveriges banker och Svenska Bankföreningen för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man kan skydda sig själv och sina närstående mot bedrägerier, uppger initiativet.

Enligt kampanjen börjar många bedrägeriförsök med oväntade samtal eller meddelanden där bedragare utger sig för att vara från banker, myndigheter eller företag.

I vissa fall kan de även ha personliga uppgifter om offret, vilket gör dem mer trovärdiga.

Falska investeringar

En stor del av årets varning handlar om investeringsbedrägerier där falska annonser används för att lura människor att sätta in pengar.

Ofta förekommer löften om hög avkastning och låg risk, något som enligt bankerna ska ses som en tydlig varningssignal.

”Var särskilt skeptisk om det låter för bra för att vara sant”, uppmanar bankerna i kampanjen.

Det är inte ovanligt att bedragarna använder bilder och namn på kända personer för att skapa förtroende.

Det kan vara svårt att få tillbaka pengar om du själv har godkänt något med BankID, eftersom banken ofta anser att du själv har godkänt betalningen.

Bankerna uppmanar nu alla att vara extra vaksamma vid investeringstips som kommer via telefon, mejl eller sociala medier.

De betonar också att man aldrig ska skicka mer pengar om man redan blivit utsatt för bedrägeri.

Vid minsta osäkerhet rekommenderas kunder att kontakta sin egen bank direkt.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: BankID

Text: Redaktionen