Finansministern är förbluffad

2023 05 10

Flera oljejättar har uttryckt bestörtning över att regeringen nu fattat beslut om att sänka reduktionsplikten.

Sänkningen planeras till sex procent och spås ge 5,50 kronor billigare diesel nästa år.

– Det finns ingen i branschen som tror att det kommer att bli i närheten av den siffran, sade dock Preems presschef Dani Backsteg till Svenska Dagbladet i måndags.

Förvånad minister

Tonläget slår finansminister Elisabeth Svantesson (M) med häpnad, som nu uttrycker att hon är förvånad över tonläget.

 – De använder ju argumentet “oj, nu är det jobbigt och nu måste vi ställa om”. Men de har vetat det här länge, säger Svantesson idag enligt samma tidning.

Uppmaningen: “Ta ansvar”

Finansministern betonar att flera av Tidöavtalspartierna med god framförhållning aviserat att ett sådant beslut varit på gång.

Hon uppmanar nu oljejättarna att “ta ansvar”.

– Alla aktörer måste göra allt vad de kan för att inte ta ut några som helst överpriser, inte höja priser i onödan, säger Elisabeth Svantesson.

Inget löfte

I samband med beskedet om sänkt reduktionsplikt öppnade regeringen och SD också för att bränslepriserna kan sjunka ännu mer än just 5,50 kronor.

– För 2025 respektive 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre med de nya nivåerna jämfört med om vi inte gör något med reduktionsplikten, var beskedet som de fyra partierna gav under helgen.

På måndagen lade dock statsminister Ulf Kristersson i handbromsen och menade att det inte är ett löfte – utan ett räkneexempel.

Kan tvingas ransonera

En stor oro bland bränslebolagen är att sänkt reduktionsplikt i värsta fall kan leda till dieselbrist i landet.

Då kan det bli aktuellt med ransonering.

En kraftigt sänkt reduktionsplikt innebär att vi för över efterfrågan till fossila produkter. Det finns en faktisk risk att vi inte kan trygga försörjningen av drivmedel i Sverige, säger Dani Backteg till Expressen.

“Kan bli tight”

Bensinkedjan Circle K är inne på samma spår när det gäller just dieseln.

– Det kan bli tight för den, absolut. Det är inte så att det finns ett överutbud av diesel på marknaden, säger Lennart Olsson som har ansvaret för drivmedelsprissättning och biodrivmedel på kedjan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 november 2025

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris. 

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 november 2025

Vulkan vaknar efter 12 000 år – askmoln stiger 14 000 meter

2025 11 25

Vulkanen Hayli Gubbi har haft ett utbrott för första gången på 12 000 år.

Ett 14 kilometer högt askmoln som stiger mot himlen som följd.

Vulkanen ligger i Etiopien nära den eritreanska gränsen och utbrottet varade i flera timmar under söndagen, rapporterar The Guardian.

Det gigantiska askmolnet har färdats över Röda havet mot Jemen och Oman och har under tisdagen till och med nått hela vägen till Indien.

– Många byar är täckta av aska och som en konsekvens har djuren knappt något att äta, säger den lokala tjänstemannen Mohammed Seid till den brittiska tidningen.

Flyg ställs in till Europa

Inga dödsfall har hittills bekräftats som följd av det ovanliga vulkanubrottet.

Däremot har myndigheterna i Indien satt flygverksamheten i högsta beredskap och utfärdat varningar till ett flertal flygbolag. Hittills har planerade flyg bland annat mellan Delhi och Amsterdam ställts in. Andra har försenats och vissa har omdirigerats, enligt indiska Economic Times.

–  Myndigheterna övervakar noga askmolnet när det rör sig mot norra Indien, inklusive luftrummet ovanför Delhi och Jaipur, skriver tidningen.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

"Kändes som en bomb"

Hayli Gubb sträcker sig 500 meter över havet. Vulkanen i ligger i Afarregionen som regelbundet drabbas av jordbävningar. Lokalinvånaren Ahmed Abdela beskrev utbrottet som en chockvåg.

– Det kändes som om en plötslig bomb hade kastats ut med rök och aska, säger han till The Guardian.

Utbrottet är det första noterade någonsin i Hayli Gubbi.

Enligt Smithsonian Institutions globala vulkanprogram har den etiopiska vulkanen inte haft något känt utbrott under det som kallas för holocen, det vill säga den nuvarande geologiska epoken som började efter förra istiden för knappt 12 000 år sedan.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Arkivfoto: Y Ginsu

Text: Redaktionen