Finansministern är förbluffad

2023 05 10

Flera oljejättar har uttryckt bestörtning över att regeringen nu fattat beslut om att sänka reduktionsplikten.

Sänkningen planeras till sex procent och spås ge 5,50 kronor billigare diesel nästa år.

– Det finns ingen i branschen som tror att det kommer att bli i närheten av den siffran, sade dock Preems presschef Dani Backsteg till Svenska Dagbladet i måndags.

Förvånad minister

Tonläget slår finansminister Elisabeth Svantesson (M) med häpnad, som nu uttrycker att hon är förvånad över tonläget.

 – De använder ju argumentet “oj, nu är det jobbigt och nu måste vi ställa om”. Men de har vetat det här länge, säger Svantesson idag enligt samma tidning.

Uppmaningen: “Ta ansvar”

Finansministern betonar att flera av Tidöavtalspartierna med god framförhållning aviserat att ett sådant beslut varit på gång.

Hon uppmanar nu oljejättarna att “ta ansvar”.

– Alla aktörer måste göra allt vad de kan för att inte ta ut några som helst överpriser, inte höja priser i onödan, säger Elisabeth Svantesson.

Inget löfte

I samband med beskedet om sänkt reduktionsplikt öppnade regeringen och SD också för att bränslepriserna kan sjunka ännu mer än just 5,50 kronor.

– För 2025 respektive 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre med de nya nivåerna jämfört med om vi inte gör något med reduktionsplikten, var beskedet som de fyra partierna gav under helgen.

På måndagen lade dock statsminister Ulf Kristersson i handbromsen och menade att det inte är ett löfte – utan ett räkneexempel.

Kan tvingas ransonera

En stor oro bland bränslebolagen är att sänkt reduktionsplikt i värsta fall kan leda till dieselbrist i landet.

Då kan det bli aktuellt med ransonering.

En kraftigt sänkt reduktionsplikt innebär att vi för över efterfrågan till fossila produkter. Det finns en faktisk risk att vi inte kan trygga försörjningen av drivmedel i Sverige, säger Dani Backteg till Expressen.

“Kan bli tight”

Bensinkedjan Circle K är inne på samma spår när det gäller just dieseln.

– Det kan bli tight för den, absolut. Det är inte så att det finns ett överutbud av diesel på marknaden, säger Lennart Olsson som har ansvaret för drivmedelsprissättning och biodrivmedel på kedjan.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 jan 2026

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


21jan2026

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen