SVERIGES EKONOMI: Finansinspektionen pekar ut konkret hot

2023 05 30

Hoten mot den finansiella stabiliteten i Sverige har ökat.

Det uppger Finansinspektionen, FI, i sin senaste stabilitetsrapport.

–  Det finns en förhöjd risk för att det ska bli stökigt på finansmarknaden. Vi har ännu inte sett de fulla effekterna av den räntehöjning som skett globalt. Vår bedömning är att det finns god motståndskraft i det svenska finansiella systemet med välkapitaliserade banker, säger FI:s generaldirektör Daniel Barr.

– Men vi behöver följa utvecklingen och vara på tårna, tillägger han.

Pekar ut hot

Särskilt utsatta är de svenska fastighetsbolagen.

Enligt FI har riskuppbyggnaden i den kommersiella fastighetssektorn varit stor de senaste åren.

Den stora riskuppbyggnaden  riskerar att skapa svallvågor. 

Daniel Barr har tidigare påpekat att problem på fastighetsmarknaden ofta leder till finanskriser – till exempel var det hårt skuldsatta fastighetsbolags uteblivna betalningar som föranledde finanskrisen i början av 1990-talet.

Tydliga direktiv

I dag är många fastighetsbolag i Sverige hårt pressade. 

– Där har belåningen ökat snabbt de senaste åren till följd av låga räntor. Flera högt belånade fastighetsföretag behöver nu minska sin skuldsättning i ett pressat läge, skriver Finansinspektionen.

Daniel Barr går nu ut med tydliga direktiv till svenska fastighetsbolag.

– Flera högt belånade fastighetsföretag behöver minska sin skuldsättning. Det kan de exempelvis göra genom att ta in mer eget kapital, sälja av tillgångar och använda vinster till att amortera på sina skulder.  

I dag har Sveriges storbanker stora exponeringar mot fastighetssektorn.

Trots detta bedömer FI att bankerna kan hantera de utmaningar som väntar.

–  Bland annat till följd av de kapitalkrav som FI lagt på bankerna, framhåller myndigheten.

Står inför en kris

De senaste åren har många svenska fastighetsbolag finansierat en kraftig tillväxt med så kallade värdepapper, företagsobligationer.

Men många obligationer förfaller de närmaste åren. Då kan fastighetsbolagen stå inför en kreditkris. Räntorna har stigit till nivåer som gör att finansiering via företagsobligationer inte längre är ett alternativ för många bolag.

Då väntas fastighetsbolagen be bankerna om lån.

Ett scenario som Daniel Barr har varnat för.

Han har uppmanat bankerna att vara ”försiktiga”.

– De kommersiella fastighetsbolagen är satta under hård press nu. De har vuxit kraftigt, de är högt belånade och de pressas av höga räntor, en makroekonomisk tillbakagång och fallande fastighetspriser, sa FI:s generaldirektör till SvD i mitten av förra veckan.

Foto: R. Ledbetter

Text: Redaktionen


JUST NU: 6 500 kronor i månaden – hushållsavgift skenar

2025 09 24

En av hushållens vanligaste kostnader fortsätter att öka.

Statistiken talar sitt tydliga språk.

Kostnaderna blir både fler och större för många svenskar.

Idag har hushåll i Sverige i snitt 19,6 prenumerationer – på allt från Netflix och Spotify till tidningar, gymkort, glasögon eller kaffe och mer därtill.

Det är en ökning från 17 prenumerationer i snitt för fem år sedan, enligt en rapport från konsultorganisationen Subscrybe.

Översatt till kronor och ören har prenumerationerna därmed ökat till motsvarande 6 598 kronor per hushåll – i månaden.

– Våra konsumentvägledare har återkommande samtal med personer som fastnat i olika abonnemang som kan bli väldigt dyra över tid, framhåller Yasemin Bayramoglu, kommunikationsansvarig på Sveriges konsumenter, i en kommentar till TV4.

Blir bara dyrare

Det finns ingenting som tyder på att prenumerationskostnaderna skulle bli lägre framöver.

Tvärtom.

Anders Parament, forskare i företagsekonomi vid Stockholms universitet, menar snarare att det finns all anledning för fler företag att ansluta sig till abonnemangsmodeller.

– Har man fått in många kunder så är det också ganska enkelt att höja priset. Vi har ju sett hur Netflix kanske börjat på 99 kronor sen är det 139, 159, 179. Är man vad vid tjänsten så behåller man den oftast, säger han till samma kanal.

"Blivit mer skeptiska"

Enligt Subscrybe är dock konsumenterna överlag nöjda med prenumerationsuppläggen. Men bara om det är enkelt att teckna och lika enkelt att avsluta.

Det finns ett växande segment av prenumerationskonsumenter som har blivit mer skeptiska och framför allt mer prismedvetna. Faktum är att priset nu är den främsta anledningen till att säga upp en prenumeration. Andelen som anger priset som den primära faktorn har ökat från 24 procent år 2020 till 51 procent år 2024, framhäver organisationen.

LÄS MER: Storbank sänker sparräntan

Flera har höjt

Bland aktörerna som höjer sina prenumerationspriser finns exempelvis Disney Plus. I augusti meddelade streamingjätten att årsavgiften för premiumabonnemanget höjs med 300 kronor – från 890 till 1 190 kronor per år. Dessutom har Max växlat upp och börjar ta ut en avgift från kunder som delar lösenord med andra användare.

En saftigare ökning stod TV4 Play när paketet TV4 Play Sport Total förra månaden ökade från 599 kronor i månaden till 699 kronor i månaden.

Med reklam landar prislappen på 649 kronor i månaden.

LÄS MER: Varning för "Elgiganten" – håll utkik i telefonen

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


24 september 2025

Kristersson vässar retoriken: Syrlig kommentar om Ryssland

2025 09 24

USA:s president Donald Trump kallar Ryssland för en ”papperstiger” med en katastrofal ekonomi.

– Ryssland har utkämpat ett målsättningslöst krig i tre och ett halvt år – ett krig som en verklig militärmakt skulle vunnit på mindre än en vecka, skrev Trump på Truth Social under tisdagskvällen.

Nu gör Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ett liknande utspel. Likt Trump påpekar Kristersson att Rysslands ekonomi är ordentligt försvagad.

– Det är en ekonomisk dvärg med kärnvapen. Ju mer vi kan krympa den ekonomin, desto bättre, säger statsministern till SvD.

”Viktiga är handling”

Donald Trump chockade många på tisdagskvällen när gjorde en total omsvängning i synen på Ukrainas möjligheter att vinna kriget. Trump – som tidigare sagt att Ukraina riskerar att förlora hela sitt land till Ryssland – hävdade plötsligt att den ukrainska armén kan befria alla ockuperade områden.

– Efter att ha satt mig in i och fullt förstått den militära och ekonomiska situationen i Ukraina och Ryssland, och efter att ha sett de ekonomiska problem Ryssland har, tror jag att Ukraina, med stöd av Europeiska unionen, är i en position att VINNA tillbaka hela Ukraina i sin ursprungliga form, framhöll Trump.

Ulf Kristersson välkomnar presidentens omsvängning, men betonar att hans ord måste omsättas till handling.

– Jag tar honom på orden, men det är inte ord som kommer att vinna det här kriget åt Ukraina. Det viktiga är att ord och handling talar samma språk, säger han till tidningen.

Kristersson säger också att han delar Trumps bedömning om att Ukraina kan vinna kriget, men understryker att det förutsätter ett långsiktigt och starkt stöd från västvärlden. 

LÄS OCKSÅ:

Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Trump varnar hela Europa: ”Kommer gå åt helvete”

Tyskland ger USA kalla handen – jättebesked för Europa

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen