Fick vänta – tvååring dog

2023 07 21

Anmälan upprättas efter ett mycket tragiskt händelseförlopp som slutade med att ett barn på blott två år miste livet.

Det rapporterar P4 Östergötland.

Problem med andningen

Sjukhuset det gäller är Vrinnevisjukhuset i Norrköping, länssjukhuset för östra Östergötland med drygt 170 000 invånare.

Tvååringen hade förts till sjukhuset med anledning av ökande andningsbesvär. 

Man upptäckte även problem med magen.

"Fördröjd vård"

Till saken hör att barnet sedan tidigare blivit opererad för hjärtfel och även gått igenom en operation för sina bukproblem.

När andningssvårigheterna blev värre och barnet kom till sjukhuset togs beslut om akut operation, men läget var så illa att det inte gick att rädda livet på tvååringen.

Den akuta situationen hade uppstått på grund av "fördröjd vård”, framhåller P4 Östergötland.

Kunde ha undvikits

Nu anmäler sjukhuset sig själva i form av en så kallad lex Maria-anmälan.

En sådan anmälan upprättas enligt patientsäkerhetslagen om en person utsatts för en vårdskada som kunde ha undvikits.

Det är chefsläkaren Erik Stenkvist vid Vrinnevisjukhuset som har gjort och skrivit under den aktuella anmälan.

– 2-årigt barn med medfött opererat hjärtfel samt tidigare bukoperation och andningsunderstöd, söker på grund av ökande andningsbesvär och efterhand noteras även problem med magen, skriver Erik Stenkvist i anmälan som rubricerats med “fördröjd diagnos”.

– Händelseförloppet leder med fördröjning till urakut kirurgi, men barnets liv går ej att rädda. Internutredning samt handlingsplan har upprättats.

Ska lära sig av misstagen

Syftet med bestämmelserna kring lex Maria är att sjukvården ska lära sig av misstagen för att inte upprepa samma sak i framtiden.

– På så sätt vill man förhindra att andra skadas inom vården, förklarar Vårdguiden 1177.

Bakgrunden till själva namnet är en incident som ägde rum 1936.

Fyra patienter på Maria sjukhus i Stockholm dog då efter att ha felbehandlats genom injektioner med desinfektionsmedel när de skulle ha bedövningsmedel.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen