Fick vänta – tvååring dog

2023 07 21

Ett sjukhus i Norrköping anmäls.

Anmälan upprättas efter ett mycket tragiskt händelseförlopp som slutade med att ett barn på blott två år miste livet.

Det rapporterar P4 Östergötland.

Problem med andningen

Sjukhuset det gäller är Vrinnevisjukhuset i Norrköping, länssjukhuset för östra Östergötland med drygt 170 000 invånare.

Tvååringen hade förts till sjukhuset med anledning av ökande andningsbesvär.

Man upptäckte även problem med magen.

"Fördröjd vård"

Till saken hör att barnet sedan tidigare blivit opererad för hjärtfel och även gått igenom en operation för sina bukproblem.

När andningssvårigheterna blev värre och barnet kom till sjukhuset togs beslut om akut operation, men läget var så illa att det inte gick att rädda livet på tvååringen.

Den akuta situationen hade uppstått på grund av "fördröjd vård”, framhåller P4 Östergötland.

Kunde ha undvikits

Nu anmäler sjukhuset sig själva i form av en så kallad lex Maria-anmälan.

En sådan anmälan upprättas enligt patientsäkerhetslagen om en person utsatts för en vårdskada som kunde ha undvikits.

Det är chefsläkaren Erik Stenkvist vid Vrinnevisjukhuset som har gjort och skrivit under den aktuella anmälan.

– 2-årigt barn med medfött opererat hjärtfel samt tidigare bukoperation och andningsunderstöd, söker på grund av ökande andningsbesvär och efterhand noteras även problem med magen, skriver Erik Stenkvist i anmälan som rubricerats med “fördröjd diagnos”.

– Händelseförloppet leder med fördröjning till urakut kirurgi, men barnets liv går ej att rädda. Internutredning samt handlingsplan har upprättats.

Ska lära sig av misstagen

Syftet med bestämmelserna kring lex Maria är att sjukvården ska lära sig av misstagen för att inte upprepa samma sak i framtiden.

– På så sätt vill man förhindra att andra skadas inom vården, förklarar Vårdguiden 1177.

Bakgrunden till själva namnet är en incident som ägde rum 1936.

Fyra patienter på Maria sjukhus i Stockholm dog då efter att ha felbehandlats genom injektioner med desinfektionsmedel när de skulle ha bedövningsmedel.

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen