Fiasko hos SMHI – fel har upptäckts

2024 01 10

I januari kunde SMHI rapportera om ett nytt köldrekord.

Vintern har kantats av flera ordentliga köldknäppar och många minusgrader runt om i landet.

Den 3 januari mätte stationen Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen hela -43,6 grader.

Det är ett köldrekord.

– Det är inte ofta numera som vi får nya köldrekord för hela mätserien för stationer som är hundra år eller äldre. Men under köldknäppen nu i början av januari 2024 inträffade det för stationen Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen, skriver SMHI på sin hemsida.

Det tidigare rekordet på -43,0 grader inträffade den 9 januari 1918, ett känt kölddatum från den sista av första världskrigets vintrar.

Fiasko för SMHI

En annan station visade också extrema minusgrader.

Det var Trafikverkets station i Karesuando som visade 45,4 minusgrader vid den senaste köldknäppen.

Men siffrorna visade sig inte stämma, rapporterar SVT.

Den officiella noteringen i byn var nämligen en helt annan.

De korrekta siffrorna låg på 43,6 grader.

SMHI:s egen förklaring

Enligt SMHI själva finns förklaring att finna i att ett fel upptäckts på några av SMHI:s stationer, däribland den i Karesuando.

– Tyvärr har den slutat att sända data vid ungefär 42-43 minusgrader. Vi byte dataloggar för en tid sedan och då har det blivit något problem, säger Sverker Hellström, meteorolog vid SMHI, till SVT.

Oklarheter

Många räknar förstås med att SMHI:s rapporteringar och grader ska stämma.

För SMHI väntar nu en diskussion med leverantören för att se över att inget liknande inträffar i framtiden.

SMHI tror själva att Trafikverkets noteringar kan ha visat rätt temperatur. Internt har man till och med pratat om att eventuellt börja använda sig av den som officiell notering.

Men rätt ska vara rätt.

Enligt Hellström finns det inget som tyder på att temperaturen var nära rekordet för Karesuando på 49,0 från januari 1999.

Foto: A. Wong

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen