20 sep 2025

Fiasko hos SMHI – fel har upptäckts

2024 01 10

I januari kunde SMHI rapportera om ett nytt köldrekord.

Vintern har kantats av flera ordentliga köldknäppar och många minusgrader runt om i landet.

Den 3 januari mätte stationen Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen hela -43,6 grader.

Det är ett köldrekord.

 – Det är inte ofta numera som vi får nya köldrekord för hela mätserien för stationer som är hundra år eller äldre. Men under köldknäppen nu i början av januari 2024 inträffade det för stationen Kvikkjokk-Årrenjarka i mellersta Lapplandsfjällen, skriver SMHI på sin hemsida.

Det tidigare rekordet på -43,0 grader inträffade den 9 januari 1918, ett känt kölddatum från den sista av första världskrigets vintrar.

Fiasko för SMHI

En annan station visade också extrema minusgrader.  

Det var Trafikverkets station i Karesuando som visade 45,4 minusgrader vid den senaste köldknäppen.

Men siffrorna visade sig inte stämma, rapporterar SVT.

Den officiella noteringen i byn var nämligen en helt annan.

De korrekta siffrorna låg på 43,6 grader.

SMHI:s egen förklaring

Enligt SMHI själva finns förklaring att finna i att ett fel upptäckts på några av SMHI:s stationer, däribland den i Karesuando.

– Tyvärr har den slutat att sända data vid ungefär 42-43 minusgrader. Vi byte dataloggar för en tid sedan och då har det blivit något problem, säger Sverker Hellström, meteorolog vid SMHI, till SVT.

Oklarheter

Många räknar förstås med att SMHI:s rapporteringar och grader ska stämma.

För SMHI väntar nu en diskussion med leverantören för att se över att inget liknande inträffar i framtiden.

SMHI tror själva att Trafikverkets noteringar kan ha visat rätt temperatur. Internt har man till och med pratat om att eventuellt börja använda sig av den som officiell notering.

Men rätt ska vara rätt.

Enligt Hellström finns det inget som tyder på att temperaturen var nära rekordet för Karesuando på 49,0 från januari 1999.

Foto: A. Wong

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen