Fiasko för årets julklapp

2024 11 18

Varje år utser analysföretaget HUI årets julklapp i Sverige.

I år var inget undantag.

Unisexdoften – parfymer som är framtagna för att passa både män och kvinnor – utsågs till årets julklapp.

– Vi ser hur mode- och kosmetikbranschen rör sig bort från det typiskt manliga och kvinnliga till mer genusneutrala dofter med fokus på att förstärka det individuella uttrycket. Att få njuta av en unisex-doft som en extra accessoar är något många av oss kommer unna sina när och kära i julklapp 2024, sade Emma Hernell, vd på HUI, i samband med beskedet.

Svenska folket inte imponerade

Unisexdoften imponerar dock inte svenska folket. Hela 9 av 10 anser att valet är tråkigt, enligt en färsk undersökning från jämförelsesajten Dealguru.

Johan Selin, vd på Dealguru, dömer ut årets val.

– Unisex-doften kanske inte blir en lika stor flopp som "mobillådan" 2019, men när 9 av 10 konsumenter tycker att valet är tråkigt, kan man konstatera att HUI har misslyckats med sitt uppdrag, säger han i en kommentar till undersökningen.

Vidare ifrågasätter Selin varför HUI väljer en produkt som varken engagerar eller väcker köplust hos konsumenterna.

– Förra året missade man helt trenden med airfryers, som enligt en Demoskop-undersökning toppade svenskarnas önskelistor. I år har man valt något som konsumenterna tycker är tråkigt. Håller HUI Research på att tappa fingertoppskänslan?

Fyra procent

Enligt Dealguru riskerar unisexdoften att hamna på listan över årets julklappar som floppat.

Endast 4 procent uppger att de funderar på att köpa doften i julklapp.

– Resultatet visar att 96 procent av deltagarna anser att valet är tråkigt och inte planerar att köpa årets julklapp, konstaterar företaget.

Fakta Dealguru

- Dealguru är en community och en webbplats där medlemmar kan dela tips om de bästa dealsen och hjälpa varandra att spara både tid och pengar.

- Dealguru grundades i Lund 2022 av Johan Selin och Lasse Järvinen.

Källa: Dealguru

Foto: F. Stocks

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen