Den uppmaningen kommer nu från Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Magnus Gisslén. 

Om den skrivs ut i större omfattning skulle det kunna minska risken för att särskilda grupper blir allvarligt sjuka eller till och med dör.

– Vi har ju förhållandevis effektiva läkemedel om det kommer in tidigt till de personer som har väldigt hög risk att bli svårt sjuka, men det används inte speciellt mycket, säger Magnus Gisslén till Sveriges Radio.

Är receptbelagd

Medicinen som åsyftas kallas Paxlovid.

Det är ett receptbelagt läkemedel som blev godkänt i EU i januari 2022.

I Sverige har dock medicinen skrivits ut till blott 830 personer varav de flesta under 2023, enligt radion.

Förklaringen finns delvis i att Paxlovid kan vara farlig att kombinera med andra läkemedel och en läkarbedömning ska alltid göras innan den skrivs ut.

Men det finns också ett systemfel i svensk äldreomsorg som spelar roll, menar Magnus Gisslén, som dock är av den klara uppfattningen att läkemedlet ska användas mer än det gör idag.

– Det beror på strukturen på svenska äldreboenden där den medicinska kompetensen inte är tillräckligt hög, man har inte tillgänglighet till läkare och dålig tillgänglighet till sjuksköterskor, säger han.

Ska ges direkt vid diagnos

Enligt Läkemedelsverket ska Paxlovid ges så snart som möjligt efter att en covid-19-diagnos har ställts – och inom fem dagar efter att symtom uppstått.

– Läkemedlet visade sig vara effektivt när det gäller att minska risken för sjukhusinläggning eller dödsfall hos patienter med covid-19 och patienter med ökad risk för att sjukdomen ska bli svår, framhåller myndigheten.

Läkare måste bedöma

Men Paxlovid är som sagt receptbelagt och det krävs att en läkare anser att det är lämpligt att den aktuella patienten medicineras med läkemedlet.

Det betonar Läkemedelsverket.

– Paxlovid får inte ges tillsammans med läkemedel som är skadliga vid höga nivåer i blodet och vars nedbrytning i kroppen minskas av ritonavir. Paxlovid får inte heller tas av personer som just har slutat med dessa läkemedel, eftersom rester av läkemedlet fortfarande kan finnas kvar i kroppen.

Foto: Lena Katarina Johansson och Linnea Linderholm Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen