Den uppmaningen kommer nu från Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Magnus Gisslén. 

Om den skrivs ut i större omfattning skulle det kunna minska risken för att särskilda grupper blir allvarligt sjuka eller till och med dör.

– Vi har ju förhållandevis effektiva läkemedel om det kommer in tidigt till de personer som har väldigt hög risk att bli svårt sjuka, men det används inte speciellt mycket, säger Magnus Gisslén till Sveriges Radio.

Är receptbelagd

Medicinen som åsyftas kallas Paxlovid.

Det är ett receptbelagt läkemedel som blev godkänt i EU i januari 2022.

I Sverige har dock medicinen skrivits ut till blott 830 personer varav de flesta under 2023, enligt radion.

Förklaringen finns delvis i att Paxlovid kan vara farlig att kombinera med andra läkemedel och en läkarbedömning ska alltid göras innan den skrivs ut.

Men det finns också ett systemfel i svensk äldreomsorg som spelar roll, menar Magnus Gisslén, som dock är av den klara uppfattningen att läkemedlet ska användas mer än det gör idag.

– Det beror på strukturen på svenska äldreboenden där den medicinska kompetensen inte är tillräckligt hög, man har inte tillgänglighet till läkare och dålig tillgänglighet till sjuksköterskor, säger han.

Ska ges direkt vid diagnos

Enligt Läkemedelsverket ska Paxlovid ges så snart som möjligt efter att en covid-19-diagnos har ställts – och inom fem dagar efter att symtom uppstått.

– Läkemedlet visade sig vara effektivt när det gäller att minska risken för sjukhusinläggning eller dödsfall hos patienter med covid-19 och patienter med ökad risk för att sjukdomen ska bli svår, framhåller myndigheten.

Läkare måste bedöma

Men Paxlovid är som sagt receptbelagt och det krävs att en läkare anser att det är lämpligt att den aktuella patienten medicineras med läkemedlet.

Det betonar Läkemedelsverket.

– Paxlovid får inte ges tillsammans med läkemedel som är skadliga vid höga nivåer i blodet och vars nedbrytning i kroppen minskas av ritonavir. Paxlovid får inte heller tas av personer som just har slutat med dessa läkemedel, eftersom rester av läkemedlet fortfarande kan finnas kvar i kroppen.

Foto: Lena Katarina Johansson och Linnea Linderholm Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen