FHM uppmanar: Använd den här medicinen mot covid-19

2024 08 21

Det läkemedel som finns tillgängligt mot covid-19 bör användas i mycket större utsträckning.

Den uppmaningen kommer nu från Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Magnus Gisslén. 

Om den skrivs ut i större omfattning skulle det kunna minska risken för att särskilda grupper blir allvarligt sjuka eller till och med dör.

– Vi har ju förhållandevis effektiva läkemedel om det kommer in tidigt till de personer som har väldigt hög risk att bli svårt sjuka, men det används inte speciellt mycket, säger Magnus Gisslén till Sveriges Radio.

Är receptbelagd

Medicinen som åsyftas kallas Paxlovid.

Det är ett receptbelagt läkemedel som blev godkänt i EU i januari 2022.

I Sverige har dock medicinen skrivits ut till blott 830 personer varav de flesta under 2023, enligt radion.

Förklaringen finns delvis i att Paxlovid kan vara farlig att kombinera med andra läkemedel och en läkarbedömning ska alltid göras innan den skrivs ut.

Men det finns också ett systemfel i svensk äldreomsorg som spelar roll, menar Magnus Gisslén, som dock är av den klara uppfattningen att läkemedlet ska användas mer än det gör idag.

– Det beror på strukturen på svenska äldreboenden där den medicinska kompetensen inte är tillräckligt hög, man har inte tillgänglighet till läkare och dålig tillgänglighet till sjuksköterskor, säger han.

Ska ges direkt vid diagnos

Enligt Läkemedelsverket ska Paxlovid ges så snart som möjligt efter att en covid-19-diagnos har ställts – och inom fem dagar efter att symtom uppstått.

– Läkemedlet visade sig vara effektivt när det gäller att minska risken för sjukhusinläggning eller dödsfall hos patienter med covid-19 och patienter med ökad risk för att sjukdomen ska bli svår, framhåller myndigheten.

Läkare måste bedöma

Men Paxlovid är som sagt receptbelagt och det krävs att en läkare anser att det är lämpligt att den aktuella patienten medicineras med läkemedlet.

Det betonar Läkemedelsverket.

Paxlovid får inte ges tillsammans med läkemedel som är skadliga vid höga nivåer i blodet och vars nedbrytning i kroppen minskas av ritonavir. Paxlovid får inte heller tas av personer som just har slutat med dessa läkemedel, eftersom rester av läkemedlet fortfarande kan finnas kvar i kroppen.

Foto: Lena Katarina Johansson och Linnea Linderholm Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.  

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas 

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan 

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.  

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen