Fem olika klagomål på SVT-succén Historien om Sverige

2023 11 19

Miljonpublik följer SVT-succén Historien om Sverige som är SVT:s största historiesatsning någonsin.

TV-serien om Sveriges utveckling från istiden fram till våra dagar uppskattas av många TV-tittare från Skåne i söder till Lappland i norr.

I kväll söndag är det dags för del 3 - Vikingarnas tid från 500-talet till slutet av 1000-talet.

Men som så ofta vid succéer så dyker det även upp kritik mot TV-serien – så här långt från minst 5 olika håll.

Kritik 1

Halvvägs in i del 2 om bronsåldern blir det fel.

– En text i rutan dyker upp som berättar att nu är vi i Brastad – i Västergötland, uppger P4 Väst.

Problemet är bara att Brastad med sina nästan 2 000 invånare ligger i Lysekils kommun i Bohuslän.

SVT:s projektledare Björn Wahren ber om ursäkt och avslöjar att minst tre Brastadsbor hört av sig till SVT som ska rätta till felet.

Kritik 2

Att stenåldersmänniskorna är oanat snygga har också vållar skriverier.

Kvinnorna har rakade ben och plockade ögonbryn samtidigt som männen har välvårdade skägg.

– Det är en gissningslek för arkeologer, kommenterar historikern Dick Harrysson till SvD avseende om stenåldersfolket lade tid på att se snygga ut.

Kritik 3

Något som skapar diskussion på sina håll är beskedet att de första personerna i Skandinavien var mörkhyade, rapporterar SvD som slår fast att det stämmer väl med dagens analyser av upphittad DNA.

– Först efter ett tag kom andra människor från dagens Ryssland och Östeuropa med ljusare hud.

– Grupperna fick barn med varandra, rapporterar SvD.

Kritik 4

Hallands kulturhistoriska museum tycker att områden som Halland är en blind fläck i Historien om Sverige.

Därför ska nu museet kontra med att släppa en egen serie.

– En samtalsserie som vi kallar gränsland, säger Jesper Hillbom vid museet till P4 Halland

Kritik 5

Den tyngsta kritiken mot SVT-succén kommer sannolikt från Norrland.

Arkeologer vid Västerbottens och Norrbottens museum är starkt kritiska och menar att Norrland har osynliggjorts.

– Tragiskt nog så är det faktiskt så att vi är ganska van vid att bli uteslutna ur diverse sådana här satsningar, säger arkeolog Berit Andersson vid Västerbottens Museum till SR.

– Det gör att jag blir lite trött. Har vi inte kommit längre.

Det säger arkeolog Nils Harnesk från Norrbottens Museum till SR.

SVT framhåller att man vill avvakta till dess alla avsnitt har sänts.

Foto: Montage /SVT, Historien om Sverige

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen