Fem olika klagomål på SVT-succén Historien om Sverige

2023 11 19

Miljonpublik följer SVT-succén Historien om Sverige som är SVT:s största historiesatsning någonsin.

TV-serien om Sveriges utveckling från istiden fram till våra dagar uppskattas av många TV-tittare från Skåne i söder till Lappland i norr.

I kväll söndag är det dags för del 3 - Vikingarnas tid från 500-talet till slutet av 1000-talet.

Men som så ofta vid succéer så dyker det även upp kritik mot TV-serien – så här långt från minst 5 olika håll.

Kritik 1

Halvvägs in i del 2 om bronsåldern blir det fel.

– En text i rutan dyker upp som berättar att nu är vi i Brastad – i Västergötland, uppger P4 Väst.

Problemet är bara att Brastad med sina nästan 2 000 invånare ligger i Lysekils kommun i Bohuslän.

SVT:s projektledare Björn Wahren ber om ursäkt och avslöjar att minst tre Brastadsbor hört av sig till SVT som ska rätta till felet.

Kritik 2

Att stenåldersmänniskorna är oanat snygga har också vållar skriverier.

Kvinnorna har rakade ben och plockade ögonbryn samtidigt som männen har välvårdade skägg.

– Det är en gissningslek för arkeologer, kommenterar historikern Dick Harrysson till SvD avseende om stenåldersfolket lade tid på att se snygga ut.

Kritik 3

Något som skapar diskussion på sina håll är beskedet att de första personerna i Skandinavien var mörkhyade, rapporterar SvD som slår fast att det stämmer väl med dagens analyser av upphittad DNA.

– Först efter ett tag kom andra människor från dagens Ryssland och Östeuropa med ljusare hud.

– Grupperna fick barn med varandra, rapporterar SvD.

Kritik 4

Hallands kulturhistoriska museum tycker att områden som Halland är en blind fläck i Historien om Sverige.

Därför ska nu museet kontra med att släppa en egen serie.

– En samtalsserie som vi kallar gränsland, säger Jesper Hillbom vid museet till P4 Halland

Kritik 5

Den tyngsta kritiken mot SVT-succén kommer sannolikt från Norrland.

Arkeologer vid Västerbottens och Norrbottens museum är starkt kritiska och menar att Norrland har osynliggjorts.

– Tragiskt nog så är det faktiskt så att vi är ganska van vid att bli uteslutna ur diverse sådana här satsningar, säger arkeolog Berit Andersson vid Västerbottens Museum till SR.

– Det gör att jag blir lite trött. Har vi inte kommit längre.

Det säger arkeolog Nils Harnesk från Norrbottens Museum till SR.

SVT framhåller att man vill avvakta till dess alla avsnitt har sänts.

Foto: Montage /SVT, Historien om Sverige

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2025 10 13

Riksdagens pensionsgrupp har tidigare meddelat att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”.

Ändringen innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

Nu meddelar pensionsgruppen att utbetalningarna kommer att ske tidigast den 1 januari 2027. Det framgår av ett pressutskick från Socialdepartementet.

Sätter gräns

Överskottet ska börja att betalas ut när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med mer än 15 procent.

– Under senare år har finanserna stabiliserats och det finns nu i stället ett överskott i inkomstpensionssystemet. För att inte spara onödigt mycket i systemet, utan låta överskott komma pensionärer och pensionssparare till del, kan en gas nu införas, står det i uttalandet från departementet. 

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

LÄS MER: 150 000 ansökningar – rusning till svensk arbetsplats 

Kritiken: ”Vi hinner dö innan”

Pensionärernas riksorganisation, PRO, tycker att pengarna ska betalas ut direkt. Organisationen anser att balanstalet på 1,15 är för högt.

PRO vill i stället att utbetalningarna ska ske när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med 10 procent eller mer.

– Det blir orimligt att Sverige har ett rikt pensionssystem men fattiga pensionärer. Det är vi som är pensionärer i dag som har hjälpt till att bygga upp pensionssystemets förmögenhet och då är det dagens pensionärer som också ska få del av överskottet, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam i ett uttalande.

– Att sätta gränsen så högt är inte rimligt. Vi hinner dö innan det blir några pengar! Pensionsgruppen borde gjort som utredningen föreslagit och valt den rimligare nivån, tillägger Lindestam.

LÄS OCKSÅ: Försäljningen av kläder ökar 

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml hotar Trump – med massiv eskalering

2025 10 13

USA överväger att skicka Tomahawkrobotar till Ukraina.

Långdistansrobotarna har beskrivits som en ”gamechanger” – de har en räckvidd på 250 mil och skulle ge Ukraina kapacitet att slå till mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Tomahawkrobotarna har också kapacitet att bära kärnstridsspetsar, vilket Kreml tidigare har kritiserat i starka ordalag.

Nu antyder Dmitrij Medvedev, vice ordförande i det ryska säkerhetsrådet, att Ryssland kommer att svara med kärnvapen på en Tomahawkattack.

I ett inlägg på Telegram skriver Medvedev att det är omöjligt att avgöra om Tomahawkrobotar bestyckats med kärnvapenladdningar eller inte.

– Leveranser av dessa robotar kommer att sluta illa för alla. Framför allt för Trump, framhåller den ryske toppolitikern.

– Hur borde Ryssland reagera? Precis! fortsätter Medvedev, vilket Reuters tolkar som en anspelning på ett möjligt svar med kärnvapen.

”Mycket dramatiskt ögonblick”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov antyder också att Ryssland kan svara med kärnvapen.

– Frågan om Tomahawks väcker stor oro. Detta är ett mycket dramatiskt ögonblick, spänningarna eskalerar från alla håll, säger han enligt Iltalehti.

Enligt Peskov kommer Ryssland ”ta hänsyn” till att robotarna har kapacitet att bära kärnstridsspetsar.

– Låt oss föreställa oss att en långdistansrobot avfyras. Vi vet att det kan vara en kärnvapenrobot. Vad ska Ryska federationen tycka om det? Hur borde Ryssland reagera? Militära experter utomlands måste förstå detta, säger han.

LÄS MER: ”Putin är en inträngd råtta” – USA varnar Estland 

FAKTA: Rysslands kärnvapenarsenal

- Ryssland innehar tillsammans med USA drygt 90 procent av världens kärnvapen.

- Landets totala antal beräknas till 5 977 stycken.

- Av världens 12 700 kärnvapen finns mer än 9 400 i militära lager för användning.

- Cirka 3 730 är utplacerad på robotar eller på bombplansbaser. 

- Av dessa är cirka 2 000 amerikanska, ryska, brittiska och franska kärnstridsspetsar som är redo att användas med kort varsel.

- År 2019 uppskattade Totalförsvarets forskningsinstitut att det ryska försvaret har omedelbar tillgång till runt 700 taktiska kärnstridsspetsar. Det vill säga vapen som kan användas i vanliga vapensystem, där konventionella stridsspetsar byts ut mot kärnstridsspetsar.

Källor: Federation of American Scientists resp Totalförsvarets forskningsinstitut

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i ryskockuperat område

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen