Fem olika klagomål på SVT-succén Historien om Sverige

2023 11 19

Miljonpublik följer SVT-succén Historien om Sverige som är SVT:s största historiesatsning någonsin.

TV-serien om Sveriges utveckling från istiden fram till våra dagar uppskattas av många TV-tittare från Skåne i söder till Lappland i norr.

I kväll söndag är det dags för del 3 - Vikingarnas tid från 500-talet till slutet av 1000-talet.

Men som så ofta vid succéer så dyker det även upp kritik mot TV-serien – så här långt från minst 5 olika håll.

Kritik 1

Halvvägs in i del 2 om bronsåldern blir det fel.

– En text i rutan dyker upp som berättar att nu är vi i Brastad – i Västergötland, uppger P4 Väst.

Problemet är bara att Brastad med sina nästan 2 000 invånare ligger i Lysekils kommun i Bohuslän.

SVT:s projektledare Björn Wahren ber om ursäkt och avslöjar att minst tre Brastadsbor hört av sig till SVT som ska rätta till felet.

Kritik 2

Att stenåldersmänniskorna är oanat snygga har också vållar skriverier.

Kvinnorna har rakade ben och plockade ögonbryn samtidigt som männen har välvårdade skägg.

– Det är en gissningslek för arkeologer, kommenterar historikern Dick Harrysson till SvD avseende om stenåldersfolket lade tid på att se snygga ut.

Kritik 3

Något som skapar diskussion på sina håll är beskedet att de första personerna i Skandinavien var mörkhyade, rapporterar SvD som slår fast att det stämmer väl med dagens analyser av upphittad DNA.

– Först efter ett tag kom andra människor från dagens Ryssland och Östeuropa med ljusare hud.

– Grupperna fick barn med varandra, rapporterar SvD.

Kritik 4

Hallands kulturhistoriska museum tycker att områden som Halland är en blind fläck i Historien om Sverige.

Därför ska nu museet kontra med att släppa en egen serie.

– En samtalsserie som vi kallar gränsland, säger Jesper Hillbom vid museet till P4 Halland

Kritik 5

Den tyngsta kritiken mot SVT-succén kommer sannolikt från Norrland.

Arkeologer vid Västerbottens och Norrbottens museum är starkt kritiska och menar att Norrland har osynliggjorts.

– Tragiskt nog så är det faktiskt så att vi är ganska van vid att bli uteslutna ur diverse sådana här satsningar, säger arkeolog Berit Andersson vid Västerbottens Museum till SR.

– Det gör att jag blir lite trött. Har vi inte kommit längre.

Det säger arkeolog Nils Harnesk från Norrbottens Museum till SR.

SVT framhåller att man vill avvakta till dess alla avsnitt har sänts.

Foto: Montage /SVT, Historien om Sverige

Text: Redaktionen

Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen