Fem olika klagomål på SVT-succén Historien om Sverige

2023 11 19

Miljonpublik följer SVT-succén Historien om Sverige som är SVT:s största historiesatsning någonsin.

TV-serien om Sveriges utveckling från istiden fram till våra dagar uppskattas av många TV-tittare från Skåne i söder till Lappland i norr.

I kväll söndag är det dags för del 3 - Vikingarnas tid från 500-talet till slutet av 1000-talet.

Men som så ofta vid succéer så dyker det även upp kritik mot TV-serien – så här långt från minst 5 olika håll.

Kritik 1

Halvvägs in i del 2 om bronsåldern blir det fel.

– En text i rutan dyker upp som berättar att nu är vi i Brastad – i Västergötland, uppger P4 Väst.

Problemet är bara att Brastad med sina nästan 2 000 invånare ligger i Lysekils kommun i Bohuslän.

SVT:s projektledare Björn Wahren ber om ursäkt och avslöjar att minst tre Brastadsbor hört av sig till SVT som ska rätta till felet.

Kritik 2

Att stenåldersmänniskorna är oanat snygga har också vållar skriverier.

Kvinnorna har rakade ben och plockade ögonbryn samtidigt som männen har välvårdade skägg.

– Det är en gissningslek för arkeologer, kommenterar historikern Dick Harrysson till SvD avseende om stenåldersfolket lade tid på att se snygga ut.

Kritik 3

Något som skapar diskussion på sina håll är beskedet att de första personerna i Skandinavien var mörkhyade, rapporterar SvD som slår fast att det stämmer väl med dagens analyser av upphittad DNA.

– Först efter ett tag kom andra människor från dagens Ryssland och Östeuropa med ljusare hud.

– Grupperna fick barn med varandra, rapporterar SvD.

Kritik 4

Hallands kulturhistoriska museum tycker att områden som Halland är en blind fläck i Historien om Sverige.

Därför ska nu museet kontra med att släppa en egen serie.

– En samtalsserie som vi kallar gränsland, säger Jesper Hillbom vid museet till P4 Halland

Kritik 5

Den tyngsta kritiken mot SVT-succén kommer sannolikt från Norrland.

Arkeologer vid Västerbottens och Norrbottens museum är starkt kritiska och menar att Norrland har osynliggjorts.

– Tragiskt nog så är det faktiskt så att vi är ganska van vid att bli uteslutna ur diverse sådana här satsningar, säger arkeolog Berit Andersson vid Västerbottens Museum till SR.

– Det gör att jag blir lite trött. Har vi inte kommit längre.

Det säger arkeolog Nils Harnesk från Norrbottens Museum till SR.

SVT framhåller att man vill avvakta till dess alla avsnitt har sänts.

Foto: Montage /SVT, Historien om Sverige

Text: Redaktionen

”Ett enda slag från totalt avbrott” – rysk kollaps nära

2025 12 14

Den ryska krigsmakten kämpar med att finansiera sitt krig i Ukraina.

Återkommande rapporterar vittnar om att landet har svårt att upprätthålla många viktiga funktioner i samhället, till stor del på grund av sanktionerna från väst.

Samma läge gäller för Rysslands militär och de system som ska skydda landet från fientliga attacker.

Ny rapport visar

En helt färsk forskningsrapport, publicerad av den Londonbaserade tankesmedjan Royal United Services Institute, visar att Rysslands försvarsförmåga hänger på en skör tråd.

– Tankesmedjan blottlägger de strukturella svagheterna bakom Rysslands flaggskeppssystem S-400 och avslöjar att vapnet som Moskva marknadsför som ett självförsörjande teknologiskt underverk faktiskt är djupt sårbart för störningar – både genom sanktionstillämpning och kinetiska attacker, rapporterar Kyiv Post.

”Ett enda slag från totalt avbrott”

Enligt rapporten är det ryska luftförsvarssystemet väldigt sårbart för västerländska sanktioner och en attack mot systemet skulle kunna stänga ner det viktiga ryska försvarssystemet.

– Moskvas värdefulla missilsköld, som är beroende av utländska delar från Centralasien och USA, är ett enda slag – eller en väl upprätthållen sanktion – från totalt avbrott, framhåller rapporten, rapporterar tidningen.

– Rysslands förmåga att upprätthålla sina mest avancerade luftförsvarssystem vilar på sköra utländska leveranskedjor, icke-sanktionerade produktionsnoder och en tillverkningsbas som alltmer är inom räckhåll för ukrainska långdistansvapen.

LÄS OCKSÅ: Kreml rasar mot EU – ”lämna planeten”

Måste följa sanktionerna

Samtidigt menar rapportens författare att sanktioner står verkningslösa om de inte efterlevs.

– Det finns ett behov av att utöka tillsynen och stärka samarbetet kring tillsyn, säger forskaren Jack Watling till Kyiv Post.

– Det är bra att införa en sanktion, men om vi fortfarande ser ganska uppenbara kringgåendeåtgärder tyder det på att länderna inte är tillräckligt vaksamma för att säkerställa att sanktionerna följs.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin placerar Oreshnik-missiler i Europa

Foto: President of Russia Office resp Preisdent of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Explosioner skakar Ryssland – överväger desperat åtgärd

2025 12 14

Explosioner i Ryssland och på Krim skakar Putinregimen.

Ett flertal explosioner i Ryssland och på det ockuperade Krim har rapporterats sent på lördagskvällen.

Nu sägs Ryssland överväga en åtgärd som känns igen från andra världskriget.

Rad av explosioner

Explosioner har bland annat rapporterats vid en oljedepå nära Simferopol på det av Ryssland ockuperade Krim, rapporterar Kyiv Independent. I samband med detta har ryska myndigheter rapporterat 41 drönare över området, enligt pro-ukrainska Crimean Wind.

Även en kemisk fabrik i staden Veliky Novgorod i Ryssland har attackerats, och rök har setts stiga från platsen, enligt uppgifter.

Dessutom uppges en oljedepå nära Uryupinsk i Volgograd-regionen och ett kraftverk i Smolensk ha träffats av ukrainska drönare, enligt tidningen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat de rapporterade attackerna.

LÄS OCKSÅ: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Har träffat flera mål

Ukraina har genomfört en rad attacker mot ryska mål den senaste tiden.

Den 5 december tvingades oljeraffinaderiet i Syzran stoppa verksamheten efter drönarattacker.

Den 12 december träffades ett oljeraffinaderi i Jaroslavl, som beskrivs som ett av Rysslands fem största.

– Detta är ett av de största raffinaderierna för användarna, som kan bearbeta från 15 miljoner ton olja och oljekondensat per år, kommenterade den ukrainska generalstaben i ett inlägg på Telegram, enligt tidningen.

I Ryssland diskuteras nu en desperat åtgärd för att motverka attackerna.

Föreslår åtgärd från andra världskriget

Den ryska före detta befälhavaren Sergej Khatylev föreslår att man ska släcka all belysning i ryska städer på nätterna, rapporterar Moscow Times.

Syftet med detta skulle vara att försvåra de ukrainska drönarattackerna, som har blivit ett allvarligt problem för Putinregimen.

Det är en typ av åtgärd som var mycket vanlig under andra världskriget, då städer ofta släcktes ned för att göra det svårare för fienden att utföra flygattacker.

LÄS OCKSÅ: Kreml bekräftar – ”Bara då kan det bli vapenvila”

Foto: President of Russia Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen