Fem olika klagomål på SVT-succén Historien om Sverige

2023 11 19

Miljonpublik följer SVT-succén Historien om Sverige som är SVT:s största historiesatsning någonsin.

TV-serien om Sveriges utveckling från istiden fram till våra dagar uppskattas av många TV-tittare från Skåne i söder till Lappland i norr.

I kväll söndag är det dags för del 3 - Vikingarnas tid från 500-talet till slutet av 1000-talet.

Men som så ofta vid succéer så dyker det även upp kritik mot TV-serien – så här långt från minst 5 olika håll.

Kritik 1

Halvvägs in i del 2 om bronsåldern blir det fel.

– En text i rutan dyker upp som berättar att nu är vi i Brastad – i Västergötland, uppger P4 Väst.

Problemet är bara att Brastad med sina nästan 2 000 invånare ligger i Lysekils kommun i Bohuslän.

SVT:s projektledare Björn Wahren ber om ursäkt och avslöjar att minst tre Brastadsbor hört av sig till SVT som ska rätta till felet.

Kritik 2

Att stenåldersmänniskorna är oanat snygga har också vållar skriverier.

Kvinnorna har rakade ben och plockade ögonbryn samtidigt som männen har välvårdade skägg.

– Det är en gissningslek för arkeologer, kommenterar historikern Dick Harrysson till SvD avseende om stenåldersfolket lade tid på att se snygga ut.

Kritik 3

Något som skapar diskussion på sina håll är beskedet att de första personerna i Skandinavien var mörkhyade, rapporterar SvD som slår fast att det stämmer väl med dagens analyser av upphittad DNA.

– Först efter ett tag kom andra människor från dagens Ryssland och Östeuropa med ljusare hud.

– Grupperna fick barn med varandra, rapporterar SvD.

Kritik 4

Hallands kulturhistoriska museum tycker att områden som Halland är en blind fläck i Historien om Sverige.

Därför ska nu museet kontra med att släppa en egen serie.

– En samtalsserie som vi kallar gränsland, säger Jesper Hillbom vid museet till P4 Halland

Kritik 5

Den tyngsta kritiken mot SVT-succén kommer sannolikt från Norrland.

Arkeologer vid Västerbottens och Norrbottens museum är starkt kritiska och menar att Norrland har osynliggjorts.

– Tragiskt nog så är det faktiskt så att vi är ganska van vid att bli uteslutna ur diverse sådana här satsningar, säger arkeolog Berit Andersson vid Västerbottens Museum till SR.

– Det gör att jag blir lite trött. Har vi inte kommit längre.

Det säger arkeolog Nils Harnesk från Norrbottens Museum till SR.

SVT framhåller att man vill avvakta till dess alla avsnitt har sänts.

Foto: Montage /SVT, Historien om Sverige

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller till söndag

2026 05 05

Fler fordon än vanligt kommer att stoppas på vägarna under veckan.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan den 4 och 10 maj.

Fokus kommer att läggas på fordonskontroller, uppger polisen.

Syftet är att upptäcka kriminell aktivitet på svenska vägar.

– Vägnätet kan spela en betydande roll i kriminellas brottsplaner. De behöver inte bara ta sig till och från brottsplatser utan i många fall också transportera vapen, ammunition, narkotika, stöldgods eller efterlysta personer. Då måste vi finnas där och sätta stopp, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

”Kraftsamlar”

Den nationella trafikveckan pågår under hela vecka 19 – från måndag till söndag i hela landet.

– Under insatsveckorna kraftsamlar polisen för att upptäcka och förhindra brott som sker i eller i anslutning till vägtrafikmiljön, men arbetet pågår i allra högsta grad även under resten av året, som en del i det dagliga polisarbetet, berättar Ursula Edström.

Så går det till

Vid fordonskontrollerna kommer polisen att kontrollera körkortsbehörighet och nykterhet.

Vid behov utförs utlänningskontroller och kontroller mot polisens datasystem.

Polisen samverkar också med relevanta myndigheter och experter.

Sedan den 1 augusti har polisen utökade befogenheter att hjälpa Kronofogden att utmäta tillgångar på plats, exempelvis fordon vid en trafikkontroll.

Så utförs en utmätning på plats:

- Polisen stoppar i sin verksamhet en person, till exempel i en bil vid en kontroll.

- Genom en app i telefonen ser polisen direkt om personen har skulder hos Kronofogden.

- Om skulder finns och personen är i besittning av värdefullt gods, till exempel kontanter, fordon, smycken eller klockor, kan polisen ringa till Kronofogden, som per telefon fattar beslut om utmätning. Därefter kan polisen på plats omhänderta godset.

- Via en jourverksamhet hos Kronofogden kan utmätningarna ske även nattetid och på helger.

LÄS MER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

FAKTA: Polisens nationella trafikveckor

- Varje år genomför polisen tio trafikveckor med olika fokus som hastighet, nykterhet, brott på väg och yrkestrafik som ett led i trafiksäkerhetsarbetet.

- Syftet är att uppnå målen i Nollvisionen, att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafikmiljön. Under vecka 19 ligger fokus på brott på väg.

Källa: Polisen

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater försvunna

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen