Fem länder uttalar stöd till Putins agerande mot Ukraina

2022 02 23

Länder världen över riktar mycket skarp kritik mot den ryska diktaturens agerande men det finns fem undantag.

Av världens 195 länder är det ytterst få som uttalar någon form av stöd till Rysslands diktators agerande mot Ukraina men det finns några få länder som uttalat sig i positiv riktning.

Självständigförklarar delar av Ukraina

Ett av de mest effektiva sätten att bedöma om ett land, och då i första hand dess regering och statsledning, ger tummen upp till Rysslands fientliga agerande mot Ukraina kopplas till Putins besked att Ryssland erkänner delar av Ukraina som två självständiga stater.

Rebellregimer

Frågan är om något land i världen – förutom diktaturen Ryssland – meddelat att man följer det ryska exemplet och också erkänner rebellregimerna Luhansk och Donetsk i östra Ukraina som självständiga. Och ja, det finns två länder som gjort det, rapporterar BBC News.

Syrien

Syrien – Diktatorn Bashar al-Assads regering har redan meddelat att man erkänner Luhansk och Donetsk och de vill inleda samarbete med de två utbrytarrepublikerna. Syrien har tidigare även erkänt de två utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien som med stöd av Ryssland bröt sig ur Georgien när Ryssland anföll landet 2008.

Nicaragua

Nicaragua – Diktatorn Daniel Ortega som kastade en rad av sina motkandidater i fängelse inför valet 2021 har meddelat att Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk skapar förutsättningar för ömsesidig förståelse i regionen. Beskedet har tolkats som att Nicaragua kommer att erkänna republikerna.

Det är dock ännu inte klart när de två diktaturerna rent formellt ska erkänna delar av Ukraina som egna länder.

Kuba

Inga andra länder har indikerat att man tänker stödja Rysslands erkännande av Luhansk och Donetsk men tre andra länder har gjort uttalanden där de framhållit sitt stöd på ett eller annat sätt till Putins agerande mot Ukraina.

Kubas kommunistregim har riktat kritik mot Väst och anklagat omvärlden för att utsätta Ryssland för ett propagandakrig.

Nordkorea

Nordkoreas sekteristiska regim har också framhållit att omvärlden behandlar Ryssland dåligt. Diktatorn Kim Jong-uns styre har krävt att USA upphör med sina ”fientliga policies av isolering och försvagning av Ryssland”.

Iran

Slutligen kan man även finna sympati för Ryssland agerande mot Ukraina i statskontrollerad media i diktaturen Iran konstaterar BBC News.

Bara diktaturer

Sammantaget finns det därmed fem länder som uttalat olika former av stöd till Putinregimens agerande mot Ukraina – och alla fem är diktaturer.

Europas har 45 länder inklusive Kosovo och endast två av Europas länder är diktaturer, Ryssland och dess lydstat Belarus.

Lydstaten Belarus

Belarus hyser omkring 30 000 ryska trupper och bidrar på så vis till Rysslands aggressivitet mot Ukraina. BBC News listar dock inte Belarus bland de länder som stödjer Rysslands agerande mot Belarus södra granne. Diktatorn Alexander Lukashenko sade i veckoslutet att det aldrig varit tal om att attackera Ukraina.

Fullt av ryska soldater

Även om Belarus kan antas pressas av Ryssland att i ett senare skede erkänna Luhansk och Donetsk som fria stater så är landet under kontroll av Putin och kan antas frukta för att drabbas av samma sak som Ukraina. I praktiken har det delvis redan skett då landet för närvarande är fullt av ryska soldater.

Foto: G. Rosenke

Text: Redaktionen


Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 30

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 30

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen