Nu går ytterligare en bransch ut och skriker efter personal och det innebär att minst fem olika branscher bara de senaste veckorna har signalerat att de är i stort behov av mer personal.

Redan svårt att rekrytera

Hela 92 procent av Sveriges livsmedelsproducenter vill öka produktionen framöver.

– Och för det krävs 20 000 nya medarbetare de kommande fem åren, uppger branschorganisationen Livsmedelsföretagen som representerar 800 svenska livsmedelsproducenter.

En stor majoritet av livsmedelsföretagen har redan idag svårt att rekrytera personal enligt en ny rapport.

Bagare och bryggare

Björn Hellman, vd på Livsmedelsföretagen, gläds över företagens ljusa framtidsplaner. Men han ser även ett stort orosmoln.

– Tyvärr så riskerar den stora och växande kompetensbristen att omkullkasta företagens planer, säger han till Livsmedelsföretagens webbsida.

Här är exempel på yrken som branschen nu skriker efter:

- Bagare, styckare, slaktare och bryggare

- Livsmedelsoperatörer och lagerpersonal

- Underhållstekniker och mekaniker.

- Produktutvecklare

Scenpersonal

Ytterligare minst fyra olika branscher har under våren meddelat att de drabbats av akut personalbrist i Sverige.

En av branscherna är scenbranschen och där behövs bland annat följande kompetens:

- Ljustekniker och ljudtekniker

– Dessutom hade nyutbildade personer svårt att ta sig in på arbetsmarknaden under pandemin, vilket bidragit till att det nu råder kompetensbrist, säger Mikael Brännvall, VD för Svensk Scenkonst till SR.

Meteorologer

Även vid SMHI går man ut och skriker efter personal.

Det råder helt enkelt brist på meteorologer.

– Det är ett samhällsviktigt jobb, som är både spännande och roligt, säger Max Schildt på SMHI till SR.

Trots den rådande bristen har ingen ökning av ansökningar till utbildningar inom meteorologi noterats.

Man kan utbilda sig till meteorolog vid exempelvis Stockholms universitet och arbetsplatser som är i behov av fler meteorologer är bland annat Försvaret och SMHI.

Bilmekaniker och dataspel

En annan bransch som just nu lider av personalbrist avser bilreparatörer.

Tusentals mekaniker som lagar och servar bilar i Sverige kommer att behövas de kommande åren.

Det råder även stor brist på spelutvecklare till dataspelsbranschen.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige