JUST NU: Felaktigt datum för deklaration

2023 03 30

Närmare 1,5 miljoner svenskar har fått ett felaktigt utskick från Skatteverket.

I utskicket står det att man är tvungen att godkänna sin deklaration digitalt senast den 29 mars för att få skatteåterbäringen i april.

Datumet är felaktigt.

Den som inte hunnit godkänna deklarationen digitalt har fortfarande några timmar på sig.

Det korrekta slutdatumet är i dag, 30 mars, vilket även står på Skatteverkets hemsida.

Maria Ekman, presskommunikatör på Skatteverket, kommenterar misstaget.

–  Det har blivit ett fel, det är den 30 mars som gäller. Det var en påminnelse som skickades ut säger hon till Aftonbladet.

Då kommer skatteåterbäringen

Den som inte ska göra några ändringar eller tillägg i sin deklaration och godkänner den senast den 30 mars kan få sin skatteåterbäring redan i april.

– Pengarna betalas då ut mellan den 5 och 6 april, före påskhelgen, framhåller Skatteverket.

– Det är viktigt att kontrollera att alla uppgifter i deklarationen är korrekta. Är någon uppgift fel kontakta uppgiftslämnaren snarast så rätt uppgift skickas till Skatteverket från till exempel en arbetsgivare, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket.

Det går att godkänna deklarationen på olika vis.

– Den som inte har skaffat en digital brevlåda får sin deklaration på papper men kan använda koderna på den, eller e-legitimation, för att godkänna deklarationen digitalt, antingen i appen, e-tjänsten, via sms eller telefon, framhåller Alem Resulovic.

För att få en automatisk utbetalning av skatteåterbäringen behöver ett bankkonto vara anmält till Skatteverket.

– Om det inte redan finns, kan det anmälas samtidigt som deklarationen görs, skriver myndigheten.

Sista dag att deklarera är den 2 maj.

Kvarvarande viktiga datum för inkomstdeklaration 2023

- 30 mars: Sista dagen att deklarera digitalt för den som vill få sin skatteåterbäring strax före påsk.

- 5–6 april: Pengar betalas ut för dem som godkänt digitalt utan ändring senast 30 mars.

- 2 maj: Sista dagen att deklarera. Din inkomstdeklaration för inkomståret 2022 ska finnas hos Skatteverket senast vid midnatt. Har du sålt din bostad, värdepapper eller är företagare ska en bilaga lämnas tillsammans med deklarationen.

- 8–9 juni: De som inte fått sina skattepengar i april får utbetalningen mellan den 8 och 9 juni.

- 12 september: Sista dagen att betala kvarskatt.

Text: Redaktionen


04 aug 26

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen