Fd partiledare har avlidit

2021 11 22

Miljöpartiets första ledare tillika språkrör har avlidit.

Detta uppger partiets nuvarande ledare Märta Stenevi ikväll.

Klok, varm och orädd

– Vi har nåtts av det ledsamma beskedet att Miljöpartiets första språkrör Ragnhild Pohanka har somnat in, 89 år gammal. Ragnhilds medmänsklighet och engagemang för miljö och mänskliga rättigheter har betytt mycket för vårt parti och många kommer att minnas hennes klokhet, värme och oräddhet. Våra tankar är med hennes nära och kära, meddelar Märta Stenevi ikväll.

Var med och bildade partiet

Ragnhild Pohanka ledde partiet under åren 1984 – 1986 och vid hennes sida som manligt språkrör fanns först MP-profilen Per Gahrton och därefter MP-veteranen Birger Schlaug.

– Ragnhild Pohanka är död. Hon var med att bilda och bygga Miljöpartiet 1981 och företrädde partiet i dess första val året därefter. Inför nästa val, 1985, valdes hon till språkrör, tillsammans med Per Gahrton. Hon var en varm, hjärtlig och ömsint partimamma i dess bästa betydelse. Vilket inte minst jag fick uppleva under tiden då vi var språkrör tillsammans, minns Birger Schlaug ikväll.

Älskad i partiet

– Ragnhild var omtyckt, rent av älskad, i partiet. Hon var jordnära utan varje uns av politikerattityd eller personlig strävan efter makt för maktens egen skull. Hon var djupt socialt engagerad och vävde ihop detta med ett stort engagemang för miljön, inte minst skogen. Till min och Lenas glädje var Ragnhild bröllopsvittne då vi gifte oss 1987. Hennes bröllopspresent, en kopparkittel, är ett kärt minne. Den är idag fylld med blommor, framför Birger Schlaug ikväll.

FAKTA: Miljöpartiets Språkrör

🟢 1981–1984 Alternerande sammankallande i politiska utskottet.

🟢 1984–1985 Ragnhild Pohanka & Per Gahrton

🟢 1985–1986 Ragnhild Pohanka & Birger Schlaug

🟢 1986–1988 Eva Goës & Birger Schlaug

🟢 1988–1990 Fiona Björling & Anders Nordin

🟢 1990–1991 Margareta Gisselberg & Jan Axelsson

🟢 1991–1992 Vakant & Jan Axelsson

🟢 1992–1999 Marianne Samuelsson & Birger Schlaug

🟢 1999–2000 Lotta Nilsson Hedström & Birger Schlaug

🟢 2000–2002 Lotta Nilsson Hedström & Matz Hammarström

🟢 2002–2011 Maria Wetterstrand Peter Eriksson

🟢 2011–2016 Åsa Romson & Gustav Fridolin

🟢 2016–2019 Isabella Lövin & Gustav Fridolin

🟢 2019–2021 Isabella Lövin & Per Bolund

🟢 2021–…… Märta Stenevi  & Per Bolund

Tiden med Ragnhild Pohanka

Birger Schlaug minns Ragnhild Pohanka ikväll och här följer hela hans meddelande i sociala medier i kväll.

– Ragnhilds första valrörelse var således 1982. Den var allt annat än lätt. Vi hade ännu inte språkrör utan valde en "sammankallande i politiska utskottet". I SVT fick Ragnhild den omöjliga uppgiften att företräda partiet i en så kallad "småpartidebatt" där hon fick samsas med företrädare - i vissa fall rena rama knäppskallarna - för små, sektliknande partier. SVT valde dessutom att ha en domare som redovisade om företrädarna svarade rätt eller fel...  Det var en häpnadsväckande uppvisning av Sveriges Television. Uppdraget tycks snarast ha varit att mota bort miljöpartiet från riksdagen.

– Partiet missade riksdagen, men etablerade sig i många kommuner. Inte minst eftersom sexbarnsmamman Ragnhild åkt runt i landet och startat lokalavdelningar. Allt skedde ideellt. Ragnhild beskrev i antologin "Nu kommer Miljöpartiet" denna tid som att den "griper in i personligheterna och påverkar våra privatliv".

Hon fortsatte: "Inte bara på det sättet att vi offrar vår fritid. Våra familjer får ställa upp för att vi aktiva ska kunna ägna oss åt det inre uppbyggnadsarbetet, det formella arbetet, framställande av material, telefonerande... Dessutom måste vi hela tiden tänka över innehållet i våra idéer, testa dem, pröva dem och vår egen livsinställning för att sedan som i mitt eget fall med tillfredsställelse och glädje konstatera: det stämmer."

När partiet skulle välja något så - enligt medierna - konstigt som språkrör inför valet 1985 blev hon och Per Gahrton partiets första språkrörspar.

Också denna valrörelse var skoningslös hård. Någon riksdagsplats blev det inte. Den allmänna uppfattningen bland politikjournalister var att det redan fanns partier i riksdagen som täckte in allt, inte minst framfördes detta av SVT:s kommentator Olle Söderlund.

Efter valdagen 1985 avgick Per Gahrton omedelbart. På ett förtroenderådsmöte - som hölls i Vingåker - valdes jag till Pers efterträdare. Det var då jag verkligen fick uppleva hennes varma hjärta. Ragnhild berättade att hon var så trött och egentligen ville avgå men valde att som språkrörskollega slussa in mig i uppdraget. Vi var språkrör tillsammans ett halvår.

Ragnhild lärde mig att tala om rättfärdighet istället för rättvisa. Rättvisa kan ju vara lite vad som helst - att få behålla allt som tjänats in eller att via skatt dela med sig till andra - medan rättfärdighet pekar på en tydlig riktning. På nästkommande kongress tog Eva Goes över stafettpinnen från Ragnhild.

Eva och jag var var språkrör när Miljöpartiet, som första nya parti på 70 år, äntrade riksdagen 1988. En av ledamöterna som kom in var Ragnhild Pohanka. Hennes engagemang och ideologiska kompass var som vanligt exakt inställd. Ideologiskt alltid solklar. Ekologiskt hållbart samhälle måste gå hand i hand med social rättfärdighet och strävan efter fred.

Ragnhilds djupt berättigade raseri när socialdemokraterna tog det så kallade Luciabeslutet 1989 - beslutet innebar att gränserna stängdes för turkbulgarer på flykt genom att asylrätten togs bort - kom från både hjärta och hjärna.

Dessvärre åkte partiet ut efter en mandatperiod. Men återkom 1994. Jag var språkrör (tillsammans med Marianne Samuelsson ) och minns särskilt ett besök i Ragnhilds valkrets. Vi talade på torg och hade valmöten på kvällarna. Mellan varven talade vi om livet, om barnen. Ragnhild vill göra världen bättre, men var totalt ointresserad av prestige och att bygga upp personligt cv.

Efter valet skulle vi utse partiets representanter till de olika riksdagsutskotten. Vi hade vi lite svårt att få någon som med glädje tog sig an riksdagens socialförsäkringsutskott - ett joxigt utskott. Ragnhild tog det. För där låg flyktingfrågor. Också där brann hennes sociala engagemang och rättfärdighet.

Politik är ju ett brett fält. När jag ser tillbaka kan jag inte minnas en enda sakfråga där jag och Ragnhild hade olika uppfattningar. Svaren på frågorna var alltid självklara. Då är det en ynnest att få vara politiker.

I en nyutgiven antologi, som tidigare språkröret Lotta Hedström varit redaktör för, berättar Ragnhild för sin son Anders Öckerman som nedtecknar: "När jag nu på ålderns höst ser tillbaka på mitt innehållsrika liv känner jag glädje och optimism! Jag kan också se att jag hela mitt vuxna liv försökt arbeta för att hjälpa utsatta människor och för att förändra samhället så det blir mer humant och miljövänligt. (-) Och jag tror att de flesta av oss vill det. Det går faktiskt! Låt oss göra det tillsammans."

– Ragnhild var på så många sätt ett föredöme. Vi är många som har anledning att tacka henne för så mycket. Jag inte minst, skriver Birger Schlaug på sin Facebooksida ikväll.

Foto: Märta Stenevi Instagram


JUST NU: Pensionspengar ska rädda jättekonkurs

2025 10 21

Det gröna stålbolaget Stegra riskerar att gå i konkurs.

Stegra, som är beläget i Boden, behöver akut få in flera miljarder kronor för att rädda verksamheten.

Under tisdagen  höll bolagets styrelse ett krismöte. Detta efter att storägaren Harald Mix lämnat ägarrollen.  

Nu uppges Al Gores klimatfond Just Climate bli den nya huvudägaren i Stegra, enligt uppgifter till SvD.

En potentiell jättesmäll för svenska pensionssparare, uppger Affärsvärlden.

– Om investeringsbolaget Just Climate tar kontrollen över Stegra blir svenska pensionspengar i praktiken räddare av stålprojektet – bara månader efter att AP-fonderna bränt nästan 6 miljarder kronor på Northvolt, framhåller tidningens reporter Karolina Palutko Marcéus.

Krävs på svar

Andra AP-fonden har krävt Stegra på svar.

Än så länge har stålbolaget inte kommenterat uppgifterna.

– Vi har inga fler kommentarer i dag utan väntar på mer information från bolaget, säger Caroline Eking på Andra AP-fonden till Affärsvärlden.

LÄS MER: Skatten kan sänkas – för 1,2 miljoner hushåll

”Kommenterar inte enskilda möten”

Stegra ambition är att tillverka klimatsmart stål med hjälp av grön vätgas i tillverkningsprocessen i stället för kol.

Men bolaget blöder ekonomiskt.

Enligt uppgifter till Financial Times kan Stegra behöva få in 17 miljarder kronor – annars kan kapitalet ta slut inom kort.   

Under tisdagens krismöte samtalade styrelsen med investerare och långivare.

– Vi har meddelat att vi är in en finansieringsrunda och det är därför helt naturligt att vi träffar investerare, långivare och andra intressenter. Som ett projektfinansierat bolag gör vi det dessutom regelbundet för att informera dem om projektet, säger en talesperson för Stegra till EFN.

–  Vi kommenterar inte på enskilda möten och de är heller inte öppna för deltagare annat än de som är inbjudna, tillägger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Priskollaps nära – folkkär produkt kan störtdyka i pris 

Foto: Stegra pressbild 

Text: Redaktionen


21 oktober 2025

JUST NU: ”Bisarrt och absurt” – Trump kräver två miljarder

2025 10 21

Donald Trump kräver två miljarder.

USA:s president Donald Trump har tidigare varit föremål för ett antal brottsutredningar.

Som kompensation kräver nu Trump motsvarande över 2,1 miljarder kronor från det amerikanska justitiedepartementet.

Nu ska Trumps egna advokater och rådgivare fatta beslut i ärendet – vilket beskrivs som ”bisarrt”, ”absurt” och ett ”tydligt exempel på en etisk konflikt”.

”Saknar motstycke i amerikansk historia”

Donald Trump har alltså krävt ersättning för integritetskränkningar som han anser sig ha utsatts för i samband med utredningar mot honom under hans presidentvalskampanj.

De som ska fatta beslut om skadeståndskraven är personer som Trump själv har tillsatt på justitiedepartementet, rapporterar New York Times. Det handlar bland annat om Trumps egna advokater.

– Situationen saknar motstycke i amerikansk historia, eftersom Trump, en presidentkandidat, utreddes av federal polis och till slut vann valet och tog över just den regering som nu måste granska hans påståenden, rapporterar tidningen.

2023 lämnade Trump in ett skadeståndskrav efter en utredning om rysk valmanipulation och möjliga kopplingar till Trump-kampanjen 2016.

Året därpå lämnade han in ett liknande skadeståndskrav där han anklagade FBI för att ha kränkt hans integritet i samband med att de sökte igenom hans residens Mar-a-Lago efter hemligstämplade dokument.

Och nu ska beslut om skadeståndskraven alltså fattas av personer som Trump själv har tillsatt.

LÄS OCKSÅ: Zelenskyjs ilska mot Trump - beskedet förändrade allt

”Bisarrt och absurt”

Kritiker menar att intressekonflikten är uppenbar.

Bennett L. Gershman, professor i juridik vid Pace University, kallar det för "en parodi".

– Den etiska konflikten är så grundläggande och fundamental att du inte behöver en juridikprofessor för att förklara den, säger Gershman till tidningen.

– Och att sedan låta folk i justitiedepartementet avgöra om hans krav ska få gehör eller inte, och det är dessa människor som tjänar honom som avgör om han vinner eller förlorar. Det är bisarrt och nästan för absurt för att tro på, säger Bennett L. Gershman.

LÄS OCKSÅ: Tvärvändning om Trump och Putin

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen