Fd partiledare har avlidit

2021 11 22

Miljöpartiets första ledare tillika språkrör har avlidit.

Detta uppger partiets nuvarande ledare Märta Stenevi ikväll.

Klok, varm och orädd

– Vi har nåtts av det ledsamma beskedet att Miljöpartiets första språkrör Ragnhild Pohanka har somnat in, 89 år gammal. Ragnhilds medmänsklighet och engagemang för miljö och mänskliga rättigheter har betytt mycket för vårt parti och många kommer att minnas hennes klokhet, värme och oräddhet. Våra tankar är med hennes nära och kära, meddelar Märta Stenevi ikväll.

Var med och bildade partiet

Ragnhild Pohanka ledde partiet under åren 1984 – 1986 och vid hennes sida som manligt språkrör fanns först MP-profilen Per Gahrton och därefter MP-veteranen Birger Schlaug.

– Ragnhild Pohanka är död. Hon var med att bilda och bygga Miljöpartiet 1981 och företrädde partiet i dess första val året därefter. Inför nästa val, 1985, valdes hon till språkrör, tillsammans med Per Gahrton. Hon var en varm, hjärtlig och ömsint partimamma i dess bästa betydelse. Vilket inte minst jag fick uppleva under tiden då vi var språkrör tillsammans, minns Birger Schlaug ikväll.

Älskad i partiet

– Ragnhild var omtyckt, rent av älskad, i partiet. Hon var jordnära utan varje uns av politikerattityd eller personlig strävan efter makt för maktens egen skull. Hon var djupt socialt engagerad och vävde ihop detta med ett stort engagemang för miljön, inte minst skogen. Till min och Lenas glädje var Ragnhild bröllopsvittne då vi gifte oss 1987. Hennes bröllopspresent, en kopparkittel, är ett kärt minne. Den är idag fylld med blommor, framför Birger Schlaug ikväll.

FAKTA: Miljöpartiets Språkrör

🟢 1981–1984 Alternerande sammankallande i politiska utskottet.

🟢 1984–1985 Ragnhild Pohanka & Per Gahrton

🟢 1985–1986 Ragnhild Pohanka & Birger Schlaug

🟢 1986–1988 Eva Goës & Birger Schlaug

🟢 1988–1990 Fiona Björling & Anders Nordin

🟢 1990–1991 Margareta Gisselberg & Jan Axelsson

🟢 1991–1992 Vakant & Jan Axelsson

🟢 1992–1999 Marianne Samuelsson & Birger Schlaug

🟢 1999–2000 Lotta Nilsson Hedström & Birger Schlaug

🟢 2000–2002 Lotta Nilsson Hedström & Matz Hammarström

🟢 2002–2011 Maria Wetterstrand Peter Eriksson

🟢 2011–2016 Åsa Romson & Gustav Fridolin

🟢 2016–2019 Isabella Lövin & Gustav Fridolin

🟢 2019–2021 Isabella Lövin & Per Bolund

🟢 2021–…… Märta Stenevi  & Per Bolund

Tiden med Ragnhild Pohanka

Birger Schlaug minns Ragnhild Pohanka ikväll och här följer hela hans meddelande i sociala medier i kväll.

– Ragnhilds första valrörelse var således 1982. Den var allt annat än lätt. Vi hade ännu inte språkrör utan valde en "sammankallande i politiska utskottet". I SVT fick Ragnhild den omöjliga uppgiften att företräda partiet i en så kallad "småpartidebatt" där hon fick samsas med företrädare - i vissa fall rena rama knäppskallarna - för små, sektliknande partier. SVT valde dessutom att ha en domare som redovisade om företrädarna svarade rätt eller fel...  Det var en häpnadsväckande uppvisning av Sveriges Television. Uppdraget tycks snarast ha varit att mota bort miljöpartiet från riksdagen.

– Partiet missade riksdagen, men etablerade sig i många kommuner. Inte minst eftersom sexbarnsmamman Ragnhild åkt runt i landet och startat lokalavdelningar. Allt skedde ideellt. Ragnhild beskrev i antologin "Nu kommer Miljöpartiet" denna tid som att den "griper in i personligheterna och påverkar våra privatliv".

Hon fortsatte: "Inte bara på det sättet att vi offrar vår fritid. Våra familjer får ställa upp för att vi aktiva ska kunna ägna oss åt det inre uppbyggnadsarbetet, det formella arbetet, framställande av material, telefonerande... Dessutom måste vi hela tiden tänka över innehållet i våra idéer, testa dem, pröva dem och vår egen livsinställning för att sedan som i mitt eget fall med tillfredsställelse och glädje konstatera: det stämmer."

När partiet skulle välja något så - enligt medierna - konstigt som språkrör inför valet 1985 blev hon och Per Gahrton partiets första språkrörspar.

Också denna valrörelse var skoningslös hård. Någon riksdagsplats blev det inte. Den allmänna uppfattningen bland politikjournalister var att det redan fanns partier i riksdagen som täckte in allt, inte minst framfördes detta av SVT:s kommentator Olle Söderlund.

Efter valdagen 1985 avgick Per Gahrton omedelbart. På ett förtroenderådsmöte - som hölls i Vingåker - valdes jag till Pers efterträdare. Det var då jag verkligen fick uppleva hennes varma hjärta. Ragnhild berättade att hon var så trött och egentligen ville avgå men valde att som språkrörskollega slussa in mig i uppdraget. Vi var språkrör tillsammans ett halvår.

Ragnhild lärde mig att tala om rättfärdighet istället för rättvisa. Rättvisa kan ju vara lite vad som helst - att få behålla allt som tjänats in eller att via skatt dela med sig till andra - medan rättfärdighet pekar på en tydlig riktning. På nästkommande kongress tog Eva Goes över stafettpinnen från Ragnhild.

Eva och jag var var språkrör när Miljöpartiet, som första nya parti på 70 år, äntrade riksdagen 1988. En av ledamöterna som kom in var Ragnhild Pohanka. Hennes engagemang och ideologiska kompass var som vanligt exakt inställd. Ideologiskt alltid solklar. Ekologiskt hållbart samhälle måste gå hand i hand med social rättfärdighet och strävan efter fred.

Ragnhilds djupt berättigade raseri när socialdemokraterna tog det så kallade Luciabeslutet 1989 - beslutet innebar att gränserna stängdes för turkbulgarer på flykt genom att asylrätten togs bort - kom från både hjärta och hjärna.

Dessvärre åkte partiet ut efter en mandatperiod. Men återkom 1994. Jag var språkrör (tillsammans med Marianne Samuelsson ) och minns särskilt ett besök i Ragnhilds valkrets. Vi talade på torg och hade valmöten på kvällarna. Mellan varven talade vi om livet, om barnen. Ragnhild vill göra världen bättre, men var totalt ointresserad av prestige och att bygga upp personligt cv.

Efter valet skulle vi utse partiets representanter till de olika riksdagsutskotten. Vi hade vi lite svårt att få någon som med glädje tog sig an riksdagens socialförsäkringsutskott - ett joxigt utskott. Ragnhild tog det. För där låg flyktingfrågor. Också där brann hennes sociala engagemang och rättfärdighet.

Politik är ju ett brett fält. När jag ser tillbaka kan jag inte minnas en enda sakfråga där jag och Ragnhild hade olika uppfattningar. Svaren på frågorna var alltid självklara. Då är det en ynnest att få vara politiker.

I en nyutgiven antologi, som tidigare språkröret Lotta Hedström varit redaktör för, berättar Ragnhild för sin son Anders Öckerman som nedtecknar: "När jag nu på ålderns höst ser tillbaka på mitt innehållsrika liv känner jag glädje och optimism! Jag kan också se att jag hela mitt vuxna liv försökt arbeta för att hjälpa utsatta människor och för att förändra samhället så det blir mer humant och miljövänligt. (-) Och jag tror att de flesta av oss vill det. Det går faktiskt! Låt oss göra det tillsammans."

– Ragnhild var på så många sätt ett föredöme. Vi är många som har anledning att tacka henne för så mycket. Jag inte minst, skriver Birger Schlaug på sin Facebooksida ikväll.

Foto: Märta Stenevi Instagram


14 nov 2026

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


15 nov 26

Skatteverket går ut med uppmaning till 800 000 svenskar

2026 11 15

Skatteverket vänder sig till omkring 800 000 svenskar som använder avdrag till deklarationen.

En ny rapport visar att majoriteten av de granskade reseavdragen får anmärkning.

Felen har lett till miljardbelopp i uteblivna skatteintäkter – och nu går myndigheten ut med en viktig uppmaning inför nästa deklaration.

Sju av tio får anmärkning

Det är Riksrevisionen som har granskat hur reseavdraget används. Resultatet visar att omkring sju av tio avdrag i slumpmässiga kontroller antingen ändras eller avslås helt.

– Felaktiga och ofullständiga uppgifter från deklaranterna är ett centralt problem vid Skatteverkets hantering av avdrag, uppger Riksrevisionen.

Det handlar bland annat om personer som inte kan styrka sina resekostnader eller som gör avdrag för bilresor trots att de inte uppfyller kravet på tidsvinst.

Andra vanliga misstag är att räkna fel på antalet dagar man rest till jobbet eller hur lång sträckan mellan bostaden och arbetsplatsen faktiskt är.

Felen får stora ekonomiska konsekvenser.

Enligt regeringens budgetproposition för 2027 har felaktiga reseavdrag lett till ett genomsnittligt skattefel på 2,3 miljarder kronor om året under perioden 2021–2024.

Läs mer: Varnar för avhopp inom partiet

Ny gräns införs 2027

Nu blir det extra viktigt att kontrollera uppgifterna inför deklarationen 2027.

– Riksdagen har beslutat att höja beloppsgränsen för avdrag för resor till och från arbetet från 11 000 kronor till 15 000 kronor från och med inkomstår 2026 (deklarationen 2027), meddelar Skatteverket.

Det innebär att du bara får göra avdrag för den del av dina godkända resekostnader som överstiger 15 000 kronor.

För den som använder egen bil till jobbet ligger schablonbeloppet kvar på 25 kronor per mil. För förmånsbil gäller normalt 12 kronor per mil, medan beloppet för en helt eldriven förmånsbil är 9,50 kronor per mil.

Detta behöver kontrolleras

Den som vill göra reseavdrag behöver först säkerställa att alla villkor är uppfyllda.

För bilresor ska avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen som huvudregel vara minst fem kilometer. Dessutom måste bilresan spara minst två timmar per dag jämfört med kollektivtrafiken.

Det är också viktigt att räkna rätt på antalet resdagar. Dagar då du arbetat hemifrån, varit sjuk eller haft semester får inte räknas med.

Skatteverket utgår dessutom från den kortaste möjliga körsträckan mellan bostaden och arbetsplatsen.

Om myndigheten begär det måste du kunna styrka dina uppgifter med underlag. Det kan exempelvis vara besiktningsprotokoll eller serviceprotokoll som visar hur mycket bilen har körts.

Därför är det viktigt att kontrollera både resorna och beloppen noggrant innan nästa deklaration lämnas in.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Foto: Magnus D Skatteverket

CC BY 2.0

Text: Redaktionen