Fartyg med vapen har gått på grund

2024 12 06

Ett fartyg lastat med vapen har gått på grund utanför Haugesund i Norge.

Fartyget var på väg till Polen när det gick på grund i Karmsundet utanför Haugesund. Ombord på fartyget finns luftvärn som ska utplaceras på den polska flygplatsen Rzeszow, nära gränsen till Ukraina.

Norge ska också skicka soldater och stridsflygplan till flygplatsen.

Nu kommer den norska insatsen att försenas, rapporterar VG.

Militären blixtagerar

Norges försvarsmakt agerar blixtsnabbt efter uppgifterna om olyckan.

Området runt fartyget har spärrats av.

– Försvarsmakten har upprättat ett tillfälligt militärt avspärrningsområde i samarbete med fartygsägaren och polisen. Detta för att skydda militärt material, säger Hanne Olafsen, talesperson för det norska försvarets operativa högkvarter (FOH), till tidningen Forsvarets forum.

Över 160 meter

Lastfartyget är 162 meter långt.

Det fanns 23 personer ombord när det gick på grund.

Båten tar inte in vatten och det finns inga uppgifter om personskador.

Stridsflygplan och soldater till Polen

Tidigare i veckan meddelade Norges regering att landet kommer skicka soldater, luftvärn och stridsflygplan till Polen.

Syftet med insatsen är att skydda vapenleveranser till Ukraina som transporteras via Polen.

– Läget i Ukraina är kritiskt och transporten av material till landet går till stor del genom Polen, sade försvarsminister Bjørn Arild Gram i måndags.

De norska marksoldaterna kommer placeras vid flygplatsen i Rzeszow, som är en del av Natos integrerade luft- och robotförsvar. Luftvärnen och stridsflygplanen kommer också skickas till flygplatsen.

– Polen gör en formidabel insats för att se till att både civilt och militärt material kommer in i Ukraina. Flygplatsen är också central för den medicinska evakueringen som Norge ansvarar för, framhåller försvarsminister Bjørn Arild Gram.

Den norska insatsen äger rum mellan december och april.

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen