Fartkameror kan aktiveras – med helt ny funktion

2023 12 06

Samtliga blev fotograferade av flertalet av landets cirka 2 400 fartkameror som finns uppsatta längs med vägarna i Sverige.

Men det finns en brist i dagens system. Bilderna går enbart att begära ut i efterhand.

Det vill nu regeringen och Sverigedemokraterna ändra på, rapporterar Göteborgs-Posten.

Koppla upp sig i realtid

Förändringen är en del i ett större förslag om att ge polisen nya verktyg att bekämpa den organiserade brottsligheten.

I det ingår utökade befogenheter för kameraövervakning och ansiktsigenkänning – bland annat genom livebevakning av vägar med hjälp av fartkameror.

– Det vi nu ska titta på är möjligheten att i realtid kunna få koppla upp sig och exempelvis följa en misstänkt kriminell som för fram ett fordon, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till GP.

Inga tillstånd

En så kallad “snabbspårsutredning” ska nu utreda möjligheterna inom sex månader.

Då ska det även kommas fram till om polisen i större utsträckning ska kunna använda sig av drönare – samt om kommuner själva ska kunna sätta upp kameror i offentligheten utan att söka tillstånd.

– Många kommuner vill investera i kamerabevakning i högre grad än idag. Och då finns det en ganska byråkratisk ordning där man måste kräva tillstånd och det är långa tider i den processen, säger Gunnar Strömmer.

Räddar 20 liv per år

Fartkamerorna, eller trafiksäkerhetskameror som är det formella begreppet, är ett komplement till polisens övriga trafiksäkerhetsarbete.

Enligt Trafikverket räddas omkring 20 liv per år och över 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken tack vare kamerorna.

– Kamerorna är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor, framhåller myndigheten på sin hemsida.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror.

Bearbetas manuellt

När en fartkamera fångat ett fordon på bild bearbetas fotot alltid manuellt.

Det inleds en utredning där möjliga förare kontrolleras i olika register, exempelvis jämförs bilderna med pass- eller körkortsfoto.

Stämmer bilden skickas ett “underrättelsedokument” till föraren i fråga.

– Går det inte att identifiera föraren så skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet vid den aktuella tidpunkten, informerar polisen på sin webbplats.

Foto: Holger Ellgaard

Text: Redaktionen

JUST NU: Stort genombrott om postcovid

2025 05 29

Det visar en finsk studie som publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Nature Genetics.

I studien fastslår forskarna att personer med en riskvariant av genen FOXP4 löper signifikant större risk att drabbas av postcovid.

– Risken för postcovid ökar med ungefär 60 procent jämfört med personer som inte har den genetiska varianten.

Det framhåller Vilma Lammi, postdoktoral forskare vid Helsingfors universitet och huvudförfattare till studien, i en intervju med Yle.

– I vår forskning hittade vi, i samarbete med forskare från flera andra länder, en av de första genetiska riskfaktorerna kopplade till postcovid, konstaterar forskaren.

13 procent i Finland

Studien bygger på data från över 15 000 personer som drabbats av postcovid. Forskarna har jämfört personernas dna med nästan 1,9 miljoner friska personer.

Resultatet visade att höga nivåer av FOXP4 var associerat med ökad risk för postcovid.

FOXP4-genen är kopplad till lungorna och hypotalamus – en viktig del av hjärnan som styr kroppens autonoma funktioner.

I Finland bär 13 procent på riskvarianten av genen, rapporterar Yle.

Vanliga symptom

Långvariga symtom efter covid-19 kallas oftast för postcovid.

Vanliga symptom är huvudvärk, lukt- och smakbortfall, yrsel, trötthet, psykiska symtom eller svårigheter att sova.   

Socialstyrelsen har tagit fram stöd till hälso- och sjukvården för vård av patienter med postcovid.

– Det kan handla om medicinska insatser, men också stöd för att komma tillbaka till jobbet eller skolan, vilka olika typer av uppföljningar som bör erbjudas och hur man på bästa sätt – och gradvis – tar sig tillbaka till vardagen igen, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Foto: G. Pappas

Text: Redaktionen