Fartkameror kan aktiveras – med helt ny funktion

2023 12 06

Strax över 40 000 hastighetsöverskridande bilister fångades på bild förra året.

Samtliga blev fotograferade av flertalet av landets cirka 2 400 fartkameror som finns uppsatta längs med vägarna i Sverige.

Men det finns en brist i dagens system. Bilderna går enbart att begära ut i efterhand.

Det vill nu regeringen och Sverigedemokraterna ändra på, rapporterar Göteborgs-Posten.

Koppla upp sig i realtid

Förändringen är en del i ett större förslag om att ge polisen nya verktyg att bekämpa den organiserade brottsligheten.

I det ingår utökade befogenheter för kameraövervakning och ansiktsigenkänning – bland annat genom livebevakning av vägar med hjälp av fartkameror.

– Det vi nu ska titta på är möjligheten att i realtid kunna få koppla upp sig och exempelvis följa en misstänkt kriminell som för fram ett fordon, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till GP.

Inga tillstånd

En så kallad “snabbspårsutredning” ska nu utreda möjligheterna inom sex månader.

Då ska det även kommas fram till om polisen i större utsträckning ska kunna använda sig av drönare – samt om kommuner själva ska kunna sätta upp kameror i offentligheten utan att söka tillstånd.

– Många kommuner vill investera i kamerabevakning i högre grad än idag. Och då finns det en ganska byråkratisk ordning där man måste kräva tillstånd och det är långa tider i den processen, säger Gunnar Strömmer.

Räddar 20 liv per år

Fartkamerorna, eller trafiksäkerhetskameror som är det formella begreppet, är ett komplement till polisens övriga trafiksäkerhetsarbete.

Enligt Trafikverket räddas omkring 20 liv per år och över 70 personer från att bli allvarligt skadade i trafiken tack vare kamerorna.

– Kamerorna är placerade för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor, framhåller myndigheten på sin hemsida.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror.

Bearbetas manuellt

När en fartkamera fångat ett fordon på bild bearbetas fotot alltid manuellt.

Det inleds en utredning där möjliga förare kontrolleras i olika register, exempelvis jämförs bilderna med pass- eller körkortsfoto.

Stämmer bilden skickas ett “underrättelsedokument” till föraren i fråga.

– Går det inte att identifiera föraren så skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet vid den aktuella tidpunkten, informerar polisen på sin webbplats.

Foto: Holger Ellgaard

Text: Redaktionen

JUST NU: Turkiet läxar upp Ryssland – ”oacceptabelt”

2025 12 04

Turkiet sätter ner foten och kallar upp diplomater.

Den senaste tiden har flera uppmärksammade attacker ägt rum i Svarta havet, i direkt närhet till Turkiets territorium.

Attackerna har tvingat de turkiska myndigheterna till flera räddningsaktioner.

Efter de två första attackerna gick ukrainsk militär ut och tog på sig aktionen.

– En ukrainsk säkerhetstjänsteman har berättat att Ukrainas militär har genomfört dessa tidigare attacker och uppger att drönarna träffade fartyg som "i hemlighet transporterade rysk olja", rapporterar The Moscow Times.

Ytterligare attack

I tisdags kom rapporter om ytterligare en attack mot ett fartyg som var på väg från Ryssland till Georgien.

Men Ukraina förnekar inblandning i tisdagens attack.

– Ukrainas utrikesministerium förnekar all inblandning och anklagar Ryssland för att ha iscensatt attacken, uppger tidningen.

Fördöms av Erdogan

Den turkiske ledaren Recep Tayyip Erdogan fördömde i veckan attackerna mot tankfartygen.

– En oroande upptrappning. Turkiet kan under inga omständigheter acceptera dessa attacker, slog han fast, enligt tidningen.

– Kriget mellan Ryssland och Ukraina har nu nått en punkt där det hotar säkerheten för sjöfarten i Svarta havet.

LÄS OCKSÅ: Nytt trafikljus gör succé – ”30 procent färre förseningar”

Kallar upp diplomater

Nu agerar Turkiet ytterligare för att bromsa oroligheterna i vattnen utanför den turkiska kusten, och kallar till sig både ryska och ukrainska diplomater.

– Att sprida fientligheter in i vårt lands ekonomiska zon är oacceptabelt. Sådana attacker är extremt farliga för sjötrafiken och säkerheten för liv och egendom i alla kustländer, säger Fuat Oktay, ordförande för det turkiska utrikesutskottet, rapporterar RBC-Ukraine, med hänvisning till turkiska medier.

– Nödvändiga kontakter med relevanta parter pågår. Svarta havet måste förbli en fredszon för alla kuststater.

Den turkiske politikern uppger också att Turkiet fortsätter att arbeta för att få Ryssland och Ukraina till förhandlingsbordet med målet att uppnå en fred som accepteras av båda länderna.

LÄS OCKSÅ: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen