JUST NU: Farligt att säga att Ukraina vinner

2022 05 25

Den ryska offensiven i östra Ukraina fortsätter.

De ryska styrkorna beräknas ha gjort framsteg i öst, men ”vinsterna” är inte tillräckliga för att Ryssland ska nå sitt mål och ta kontroll över Donbas-regionen, rapporterar New York Times.

– Ryska styrkor har sannolikt övergett ansträngningarna för att omringa de ukrainska styrkorna i östra Ukraina. De försöker istället säkra mindre områden – vilket gör det möjligt för dem att stegvis uppmäta små vinster, skriver tankesmedjan Institute for the Study of War i sin senaste underrättelserapport.

Har övertaget

Militäranalytikern Sean Bell säger i en intervju med Sky News att Ryssland just nu har övertaget i striderna. Enligt honom är ett möjligt scenario att de ryska trupperna lyckas erövra Donbas, men han tror att de kommer få svårt att behålla regionen, när Ukraina inleder sina motattacker. 

– De saknar resurserna och förmågan att försvara regionen, säger Bell. 

Stora förluster

Misslyckade flodkorsningar, ett sprängt rysk pansartåg och lika stora förluster som under tio år i Afghanistan.

Vladimir Putins anfallskrig i Ukraina har varit förödande för den ryska armén. Ukrainas Väpnade Styrkor har stått pall och enligt diverse rapporter och militärexperter kan Ukraina snart skaffa sig ett övertag på slagfältet.  

Men trots positiva tongångar är det för tidigt att ”ropa hej”, enligt flera experter.

Farligt att säga att de börjar vinna

– Det är farligt att säga att Ukraina börjar vinna kriget, det är för tidigt. Man ska verkligen vara noggrann med det. I slutändan kommer kriget bli väldigt långvarigt och då är det många andra faktorer som spelar in, säger Ilmari Käihkö, krigsvetare på Förvarshögskolan, till DN och tillägger:

– Även om Ukraina skulle lyckas stoppa ryska offensiver, har man kvar någon kraft att själv gå till offensiv? Om man tittar på Donbassområdet i stort så har Ukraina inte lyckats med några större motoffensiver här. Man har ju inte lyckats stoppa ryssarna än.

Långvarigt krig

Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare vid Försvarsskolan tror att kriget kommer att pågå under en lång tid.

–  Ryssland har en lång historia av att sluta eldupphörsavtal och sedan återstarta stridigheterna när man samlat manskap och ammunition och upplever att man har ett bättre läge. Det är därför Minsk 2-avtalet var styrande i östra Ukraina för att man slöt Minsk 1 först, fyllde på och sedan fortsatte offensiven, säger han till DN och varnar för att den ryska armén fortfarande har kapacitet att avancera:

– Det verkar vara många som hoppat till slutsatsen att kriget har vänt och att det bara är en tidsfråga innan det är klart. Men striderna kan fortfarande gå åt alla håll och nu avancerar Ryssland.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen


Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Det danska förtroendet för USA rasar till nya bottennivåer.

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen


Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 19

Fyra Natomedlemmar meddelar att de lämnar den så kallade Ottawakonventionen.

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att en majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen