Farlig virussjukdom ökar i Sverige

2023 05 17

Smittan sprids av fästingar och kan leda till allvarliga konsekvenser.

De flesta som smittas får lindriga besvär, men drygt en tredjedel får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, uppger vårdguiden 1177.

Fått fäste i Sverige

Smittskyddssjuksköterskan Johan Hedlund varnar för att virussjukdomen fått ökad spridning i Sverige.

Han pekar ut en stark bidragande orsak.

– Vi ser  en spridning av fästingarna som påverkas av klimatförändringarna. Fler områden blir drabbade, säger han till SVT Nyheter.

Smittskyddssjuksköterskan tillägger:

– Vi ser även att andra typer av fästingar kan komma in i landet. De kan bära på andra, svårare sjukdomar som gör att vi kommer få en större smitta från fästingar framöver.

Fall av TBE rapporteras numera från stora delar av Sverige.

Från Skåne i söder till Gävle kommun och Dalarnas län i norr, samt även längre norrut längs med Östersjökusten, uppger Folkhälsomyndigheten.

Går att vaccinera sig

I Sverige är det möjligt att vaccinera sig mot TBE.

– Vaccination brukar rekommenderas till permanent- och sommarboende i riskområden och särskilt till personer som vistas mycket i skog och mark och som ofta blir fästingbitna, skriver Folkhälsomyndigheten på sin hemsida.

Två vaccindoser anses ge ett tillräckligt skydd som varar i ungefär ett år. 

– Efter tre doser har nästan 100 procent av de vaccinerade skydd i minst tre år, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Fakta TBE

- Det tar oftast mellan fyra och tio dagar från smittotillfället till att du blir sjuk, men det kan ta ända upp till en månad. Först är det vanligt att få något eller några av följande symtom:

• Huvudvärk
• Muskelvärk
• Trötthet
• Feber

- Hos ungefär en tredjedel sprids viruset vidare till hjärnan eller hjärnhinnorna, ibland både och. Där orsakar viruset en inflammation. Symtomen kommer då ungefär en vecka efter att de tidigare symtomen har försvunnit, och är följande:

• Hög feber
• Svår huvudvärk
• Kräkningar
• Ljuskänslighet och ljudkänslighet
• Förvirring
• Koncentrationssvårigheter
• Ungefär var tionde person som smittas får olika symtom på förlamning

Källa: Vårdguiden 1177

Foto: CDC

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen