Farlig sjukdom ökar lavinartat – tre gånger så många fall

2024 07 17

Antalet fall av sjukdomen har tredubblats sedan i fjol.

Antalet fall av kikhosta har skjutit i höjden de senaste veckorna och månaderna.

Sjukdomen kan vara väldigt farlig för framför allt spädbarn.

Under 2024 har antalet fall tredubblats jämfört med i fjol, rapporterar TV4.

Folkhälsomyndigheten riktar nu en uppmaning till föräldrar och gravida kvinnor.

Finns ett mörkertal

Antalet anmälda fall av kikhosta har ökat från 137 under hela förra året till 448 hittills i år, enligt kanalen.

Men det finns sannolikt ett mycket stort mörkertal.

Tredubblingen är dock en indikation på att smittan har ökat kraftigt efter pandemin, då smittspridningen av kikhosta minskade.

Kikhosta kan vara livshotande för spädbarn.

Finns vaccin

Det finns dock vaccin mot sjukdomen. Det är väldigt viktigt att skydda spädbarn mot kikhosta, vilket kan göras på flera sätt, enligt Folkhälsomyndigheten.

– Det ena är vaccination av barnet när det är tre månader, men det rekommenderas också vaccination av den gravida kvinnan, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén till kanalen.

Man måste räkna med att smittspridningen nu kommer att ligga på en hög nivå under en period, menar han.

– Mycket talar för att vi kommer få höga tal de närmaste veckorna och månaderna, säger Magnus Gisslén.

Väldigt smittsam sjukdom

Kikhosta beskrivs av Folkhälsomyndigheten som en vanlig och smittsam sjukdom som finns över hela världen.

Både barn och vuxna kan bli sjuka, men sjukdomen är allvarligast för spädbarn, medan vuxna ofta får lindriga symtom.

Kikhosta ingår i barnvaccinationsprogrammet och erbjuds därför kostnadsfritt.

Kikhosta börjar ofta som en förkylning med hosta och eventuellt feber, enligt Folkhälsomyndigheten. Därefter blir hostan mer intensiv.

Barn kan också få andningssvårigheter i samband med hostan.

Foto: O Marketing

Text: Redaktionen

Nya regler i år för folk med trädgård – många vet inte om det

2025 03 21

Trädgårdsreglerna i Sverige har ändrats – igen.

Det var efter att Naturvårdsverket förra året gick ut med att det numera skulle vara förbjudet att elda i trädgården som stor förvirring uppstod.

Myndigheten baserade beskedet på en tolkning av ett EU-direktiv om bioavfall, men fick sedan backa och tillåta eldning av ris och grenar.

På grund av virrvarret gick dessutom närings- och energiminister Ebba Busch (KD) ut och förtydligade att regeringen inte infört något förbud.

Många kommuner fortsatte dock att kämpa med hur de nya direktiven egentligen skulle tolkas.

Nya regler från februari

Från och med 18 februari i år började nya regler att gälla i frågan.

Men det tycks många ha missat.

– Nej, det hade jag inte hört om. Det hade jag inte koll på, säger exempelvis en gävlebo som SR talat med.

Och enligt radion är mannen långt ifrån ensam.

Förändringen innebär dock en lättnad av reglerna och att folk i vissa fall nu får elda trädgårds- och parkavfall i trädgården.

– Med trädgårds- och parkavfall menas sådant avfall från skötsel av trädgårdar eller parker som är biologiskt nedbrytbart och består av gräsklipp, löv, grenar och andra växtdelar, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Kan införas lokala förbud

Kommunerna i landet har dock sista ordet. Det innebär att det kan finnas lokala begränsningar och förbud och det får inte eldas så att det stör grannar.

Det kan också vara så att tillfälliga förbud införs på grund av att SMHI varnar för gräsbränder.

– Ofta kan det vara snabbare och enklare att köra trädgårdsavfallet till en återvinningscentral som anvisas av kommunen än att elda det i sin trädgård. Avfall eller miljöfarliga ämnen får normalt aldrig eldas utomhus, förtydligar MSB.

När det gäller valborgsfirandet och första majbrasor måste det ansökas om tillstånd.

– Trädgårds- och parkavfall får eldas i samband med en allmän sammankomst eller offentlig tillställning som har fått tillstånd enligt ordningslagen.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen

LARMET: ”Importen av el ökar dramatiskt” – flaggar för akutläge

2025 03 21

Sveriges import av el kommer att ”öka dramatiskt” de kommande tio åren.

Det skriver Ellevio i sin nya rapport ”Effektrapporten 2025”.

Elbolaget flaggar för att Sveriges förmåga att producera el i varje given stund kommer att minska markant till 2035. Det leder i sin tur till ett ökat importbehov av el, vilket gör Sverige mer beroende av el från Europa och europeiska elpriser.

– Systemförnyelsen som krävs för att säkra svensk elförsörjning och konkurrenskraft är större än vad debatten speglar, säger Ellevios vd Johan Lindehag i en kommentar till rapporten.

Flaggar för kris

Nu varnar Ellevio för att ett akut läge kan uppstå på grund av det ökade importbehovet.

Enligt elbolaget riskerar Sverige att drabbas av elbrist.

– Importen av el ökar dramatiskt i framtiden.  Om grannländerna saknar överskott när behoven i Sverige uppstår kan det uppstå elbrist, framhåller Ellevio. 

Effektbehovet fördubblas

Sveriges elbehov väntas öka ordentligt de kommande åren med anledning av den pågående elektrifieringen av industri och transport. I rapporten fastslår Ellevio att effektbehovet nästan kommer dubbleras inom 20 år – från 25 000 MW (2025) till 41 000 MW (2045). 

– Den kraftiga ökningen innebär stora utmaningar. Elinfrastrukturen måste anpassas för att möta en nära nog fördubbling av elsystemet, säger Lindehag.

Samtidigt ökar osäkerheten i elsystemet.

En mer väderberoende elproduktion gör tillförseln mer varierande, uppger Ellevio som konstaterar att vind och sol kommer står för hälften av elproduktionen år 2045.

– Rustade och utbyggda elnät på alla nivåer är avgörande för att möta utvecklingen. För att hålla takten är det viktigt att projekt som antingen befinner sig i tillståndsprocesser, har börjat projekteras eller börjat byggas faktiskt också genomförs, framhåller Johan Lindehag.

Tre åtgärder

Enligt Ellevio finns det tre nycklar för att möta de framtida elbehoven:

  1. Skapa långsiktiga marknadsförutsättningar för elproduktion och en rimlig nätreglering för att möjliggöra investeringar. 
  2. Stärk samordningen och tydliggör rollerna inom energisystemet. 
  3. Röj hinder för mer elnät, elproduktion och flexibilitet.  

Foto: Thomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen