Farlig fästing upptäckt i Sverige – uppmanar hela befolkningen

2024 06 27

En ny fästingart har upptäckts i Sverige.

Arten, som går under namnet Dermacentor marginatus eller “brokig fårfästing”, hör egentligen hemma i södra Europa och Centralasien och kan vara mycket farlig för människor.

Bland annat kan fästingen bära på smittämnen som krim-kongo blödarfebervirus och Coxiella burnetii som orsakar Q-feber.

– Den drabbade insjuknar plötsligt med feber, muskelvärk, huvudvärk, bukvärk, ledsmärtor och kräkningar. Därefter kan tecken på hjärnpåverkan och blödningar från hud och kroppsöppningar uppkomma. Multiorgansvikt förekommer och dödligheten kan vara så hög som trettio procent, skriver Folkhälsomyndigheten om den förstnämnda sjukdomen.

Nu har den för första gången påträffats i Sverige.

– Den nya upptäckten visar att vår övervakning kan fungera som en tidig varningssignal för nya fästingarter. Det är viktigt att tidigt kartlägga exotiska fästingarter, som till exempel den nu påträffade Dermacentor marginatus, säger Anna Omazic, forskare på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i en kommentar.

Uppmanar hela Sverige

Enligt Anna Omazic är övervakningen av den nya fästingen avgörande för att vara bättre förberedd om djur eller människor smittas.

Särskilt eftersom det handlar om sjukdomar som egentligen annars inte finns i Sverige.

– De kan bära på virus, bakterier och parasiter som idag inte förekommer i landet, säger forskaren.

SVA vädjar samtidigt till hela befolkningen att rapportera in samtliga fästingfynd till myndigheten.

– Alla i Sverige uppmanas att rapportera både vanliga och ovanliga fästingfynd via webbverktyget Rapportera Fästing, framhåller myndigheten i ett pressutskick.

Anton De Jong, också forskare på SVA, förklarar varför det är så viktigt.

– Varje rapport är en viktig pusselbit i arbetet med att övervaka fästingarnas utbredning och att kartlägga de arter som finns i landet samt utvärdera risken för spridning av fästingburna sjukdomar.

– Vi hoppas att allmänheten i hela landet vill fortsätta att hjälpa oss att genom att rapportera in fästingfynd till SVA under sommaren. Alla kan bidra till forskningen.

Upptäcktes i Stockholm

Den nya fästingen upptäcktes i Stockholmsområdet och uppmärksammades just tack vare SVA:s webbverktyg Rapportera Fästing.

Fästingen har färdats tusentals mil för att komma till Sverige. Vanligtvis hittas den i södra Europa, i Iran, Kazakstan eller bergsområdena i Centralasien.

Enligt SVA analyseras alla ovanliga fästingfynd. De goda nyheterna är att viruset som fästingen kan bära på inte har upptäckts i Sverige.

– Resultaten är som vi förväntade oss. Vi är mycket glada att alla fästingar var negativa för krim-kongo blödarfebervirus – ett virus som kan orsaka svår sjukdom hos människor. Vi behöver fortsätta analysarbetet och studera den nya arten vidare innan vi kan ge mer information om fallet, säger Giulio Grandi, veterinär och parasitolog på SVA.

Foto: Lucarelli

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen