JUST NU: Farhågan inför fredssamtalen – Tror inte på vapenvila

2022 03 29

På tisdagsmorgonen inleddes nya fredsförhandlingar i Istanbul mellan Ryssland och Ukraina.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan är värd för mötet och inledde med ett anförande.

– Det är upp till båda sidorna att stoppa den här tragedin. Att uppnå ett eldupphör och fred så snart som möjligt är till allas fördel. Vi tycker att vi nu har gått in i en period där vi behöver se konkreta resultat av samtalen. Förhandlingsprocessen, som ni har genomfört på order av era ledare, har väckt förhoppningar om fred, sa Erdogan, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Varnar för Ryssland

Samtidigt som Turkiets president pratar om konkreta resultat och hopp om fred, så varnar den före detta brittiske diplomaten Peter Forbes Ricketts för att Rysslands villkor i samtalen kan bli svåra att uppfylla.

– Vi skulle alla älska om förhandlingarna kunde leda till ett genombrott och vapenvila, och jag hyser inga tvivel om att president Zelensky och den ukrainska sidan är helt uppriktiga. Men jag är väldigt försiktig gällande ryssarna. Jag kan ärligt talat inte se vad de vinner på ett eldupphör, säger han till Sky News.

Kraven som är möjliga

Ukraina har inför tisdagens fredsförhandlingar framfört att de är beredda att stå utanför Nato och inta en neutral status, med en möjlighet att gå med i EU. Samtidigt rapporterade flera medier att Ryssland är villiga att gå med på en sådan kompromiss och att släppa kraven på att ”avnazifiera” Ukraina.

Men det är inte där skon klämmer. Förhandlingarna kan bromsas när frågor om ockuperade områden ska diskuteras, konstaterar Peter Forbes Ricketts.

Kraven som är svårhanterade

– Vi kommer aldrig att erkänna några andra gränser än de som står i vår självständighetsförklaring, sa David Arkhamia, en medlem i gruppen som förhandlar med Ryssland för Ukrainas räkning, till Financial Times i måndags.

Ukrainas finansminister resonerade på ett liknande sätt i en intervju med CNN på måndagen.

– Vi kommer inte att acceptera några som helst förluster av vårt land. Vi kommer att kämpa mot alla möjliga scenarier som för oss mot detta, sa han.

Rysslands vilja

Ex-diplomaten Peter Forbes Ricketts har svårt att se att Ryssland kommer att ge upp stora delar av det territorium som landet har ockuperat.

– Jag tror inte att Putin kommer att vara villig att ge upp platser som Mariupol, när de väl har erövrat staden. Den ligger i korridoren mellan öst, som Ryssland redan kontrollerar, och korridoren i söder, inklusive Krymhalvön. Jag är rädd att hans minimimål blir att behålla territorium som han nu har ockuperat, säger han till Sky News.

Ställer krav på Ukraina

Forbes Ricketts konstaterar att ett sådant scenario skulle ställa krav på att Ukraina accepterar en uppdelning av deras land.

– Jag har väldigt svårt att föreställa mig att någon ukrainsk regering går med på det. Därför är jag ganska skeptisk till resultatet av de här samtalen, även om det är bra att folk pratar.

Foto: President of Russia 

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Allvarlig ökning” av extrem bakterie

2025 06 29

Antalet fall av antibiotikaresistenta tarmbakterier ökar i Sverige.

Det visar Folkhälsomyndighetens rapport ”Swedres-Svarm 2024”.

I rapporten fastslår myndigheten att antalet fall av så kallade ESBL-CARBA-producerande bakterier ökade med 30 procent under 2024 jämfört med 2023 – från 310 till 414 fall.  

FHM kallar siffran för en ”allvarlig ökning”.

– Dessa bakterier kan orsaka allvarliga och svårbehandlade infektioner som särskilt drabbar känsliga patientgrupper, samt försvåra viktiga medicinska behandlingar som transplantationer, framhåller myndigheten.

I Sverige finns fortfarande väldigt få behandlingsalternativ mot bakterierna. Därför betraktas ökningen av ESBL-CARBA som extra allvarlig.

De antibiotikaresistenta bakterierna kan bland annat orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, bukinfektioner, lunginflammation och sepsis.

”Goda möjligheter att bromsa spridningen”

Olov Aspevall, utredare på Folkhälsomyndigheten, tror att Sverige kan bromsa smittspridningen.   

– Svensk sjukvård är bra på att förebygga utveckling av resistens. Ett exempel är att stora spridningar av vankomycinresistenta enterokocker inte längre förekommer lika ofta som för ett tiotal år sedan. Det betyder att vi även bör ha goda möjligheter att bromsa spridningen av ESBL-CARBA, säger han.

Antibiotikaresistensen ökar långsamt

I samma rapport fastslår Folkhälsomyndigheten att antibiotikaresistensen fortsätter att öka långsamt Sverige.

– Det är viktigt att arbetet med att förebygga infektioner, förhindra smittspridning och att använda antibiotika ansvarsfullt alltid prioriteras högt. Våra kontinuerliga ansträngningar kan bromsa, men inte helt hejda, ökad antibiotikaresistens, kommenterar Olov Aspevall.

”Ett av vår tids största hälsohot”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) har beskrivit antibiotikaresistens som ett av vår tids största hälsohot.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, har han sagt till Altinget.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier. 

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens. Unionens målsättning är att minska användandet av antibiotika med 20 procent till 2030. Mellan 2019 och 2023 har dock användandet ökat med en procent.

Foto: Folkhälsomyndigheten 

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump slår till mot Ryssland – har gett order

2025 06 29

USA är redo att införa ”benkrossande sanktioner” mot Ryssland.

Det hävdar den republikanske senatorn Lindsey Graham.

Enligt Graham kommer senaten att rösta ja till ett nytt sanktionspaket mot Ryssland efter att ha diskuterat frågan med Donald Trump.

– I går sade presidenten för första gången till mig att det ”är dags att lägga fram lagförslaget”, säger Graham till ABC News.

Graham har tidigare framhållit att över 80 senatorer ställer sig bakom de nya sanktionerna.

Nu bedömer senatorn att även Trump kommer att ge grönt ljus.

– Ja, jag tror det. Vi ligger bra till. Men det är upp till honom att bestämma hur det ska införas, säger Graham till kanalen.

Pekar ut Kina och Indien

Lindsey Graham har beskrivit de föreslagna åtgärderna som ”benkrossande sanktioner mot Ryssland”.

Enligt senatorn innehåller lagförslaget tullar på 500 procent på alla importvaror från länder som handlar med Moskva. Länder som exempelvis köper rysk olja och gas kan drabbas av de skyhöga tullarna.

– Om du köper produkter från Ryssland och inte stödjer Ukraina, då läggs en tull på 500 procent på alla varor som exporteras till USA, säger Graham till ABC News och pekar ut två stormakter som kan drabbas av sanktionerna. 

– Indien och Kina köper 70 procent av Putins olja. De håller i gång hans krigsmaskin.

Ukraina vädjar om hjälp

Uppgifterna om amerikanska sanktioner kommer under en kritisk tid för Ukraina.

I ett inlägg på X skriver landets president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland har avfyrat 114 robotar, 1 270 drönare och 1 100 glidbomber mot Ukraina under den senaste veckan.

Nu ber Zelenskyj världen om hjälp.

– Moskva kommer inte att sluta så länge de har kapacitet att genomföra massiva attacker. Putin bestämde sig för länge sedan för att fortsätta kriget, trots världens krav på fred. Detta krig måste få ett slut – och angriparen måste sättas under hård press, skriver presidenten.

I samma inlägg framhåller Zelenskyj att Ukraina är redo att köpa nya luftförsvarssystem från USA.

– Vi behöver kunna skydda oss mot ballistiska robotar, drönare och terror.

Foto: White House official photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen