JUST NU: Farhågan inför fredssamtalen – Tror inte på vapenvila

2022 03 29

På tisdagsmorgonen inleddes nya fredsförhandlingar i Istanbul mellan Ryssland och Ukraina.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan är värd för mötet och inledde med ett anförande.

– Det är upp till båda sidorna att stoppa den här tragedin. Att uppnå ett eldupphör och fred så snart som möjligt är till allas fördel. Vi tycker att vi nu har gått in i en period där vi behöver se konkreta resultat av samtalen. Förhandlingsprocessen, som ni har genomfört på order av era ledare, har väckt förhoppningar om fred, sa Erdogan, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Varnar för Ryssland

Samtidigt som Turkiets president pratar om konkreta resultat och hopp om fred, så varnar den före detta brittiske diplomaten Peter Forbes Ricketts för att Rysslands villkor i samtalen kan bli svåra att uppfylla.

– Vi skulle alla älska om förhandlingarna kunde leda till ett genombrott och vapenvila, och jag hyser inga tvivel om att president Zelensky och den ukrainska sidan är helt uppriktiga. Men jag är väldigt försiktig gällande ryssarna. Jag kan ärligt talat inte se vad de vinner på ett eldupphör, säger han till Sky News.

Kraven som är möjliga

Ukraina har inför tisdagens fredsförhandlingar framfört att de är beredda att stå utanför Nato och inta en neutral status, med en möjlighet att gå med i EU. Samtidigt rapporterade flera medier att Ryssland är villiga att gå med på en sådan kompromiss och att släppa kraven på att ”avnazifiera” Ukraina.

Men det är inte där skon klämmer. Förhandlingarna kan bromsas när frågor om ockuperade områden ska diskuteras, konstaterar Peter Forbes Ricketts.

Kraven som är svårhanterade

– Vi kommer aldrig att erkänna några andra gränser än de som står i vår självständighetsförklaring, sa David Arkhamia, en medlem i gruppen som förhandlar med Ryssland för Ukrainas räkning, till Financial Times i måndags.

Ukrainas finansminister resonerade på ett liknande sätt i en intervju med CNN på måndagen.

– Vi kommer inte att acceptera några som helst förluster av vårt land. Vi kommer att kämpa mot alla möjliga scenarier som för oss mot detta, sa han.

Rysslands vilja

Ex-diplomaten Peter Forbes Ricketts har svårt att se att Ryssland kommer att ge upp stora delar av det territorium som landet har ockuperat.

– Jag tror inte att Putin kommer att vara villig att ge upp platser som Mariupol, när de väl har erövrat staden. Den ligger i korridoren mellan öst, som Ryssland redan kontrollerar, och korridoren i söder, inklusive Krymhalvön. Jag är rädd att hans minimimål blir att behålla territorium som han nu har ockuperat, säger han till Sky News.

Ställer krav på Ukraina

Forbes Ricketts konstaterar att ett sådant scenario skulle ställa krav på att Ukraina accepterar en uppdelning av deras land.

– Jag har väldigt svårt att föreställa mig att någon ukrainsk regering går med på det. Därför är jag ganska skeptisk till resultatet av de här samtalen, även om det är bra att folk pratar.

Foto: President of Russia 

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen