JUST NU: Farhågan inför fredssamtalen – Tror inte på vapenvila

2022 03 29

På tisdagsmorgonen inleddes nya fredsförhandlingar i Istanbul mellan Ryssland och Ukraina.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan är värd för mötet och inledde med ett anförande.

– Det är upp till båda sidorna att stoppa den här tragedin. Att uppnå ett eldupphör och fred så snart som möjligt är till allas fördel. Vi tycker att vi nu har gått in i en period där vi behöver se konkreta resultat av samtalen. Förhandlingsprocessen, som ni har genomfört på order av era ledare, har väckt förhoppningar om fred, sa Erdogan, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Varnar för Ryssland

Samtidigt som Turkiets president pratar om konkreta resultat och hopp om fred, så varnar den före detta brittiske diplomaten Peter Forbes Ricketts för att Rysslands villkor i samtalen kan bli svåra att uppfylla.

– Vi skulle alla älska om förhandlingarna kunde leda till ett genombrott och vapenvila, och jag hyser inga tvivel om att president Zelensky och den ukrainska sidan är helt uppriktiga. Men jag är väldigt försiktig gällande ryssarna. Jag kan ärligt talat inte se vad de vinner på ett eldupphör, säger han till Sky News.

Kraven som är möjliga

Ukraina har inför tisdagens fredsförhandlingar framfört att de är beredda att stå utanför Nato och inta en neutral status, med en möjlighet att gå med i EU. Samtidigt rapporterade flera medier att Ryssland är villiga att gå med på en sådan kompromiss och att släppa kraven på att ”avnazifiera” Ukraina.

Men det är inte där skon klämmer. Förhandlingarna kan bromsas när frågor om ockuperade områden ska diskuteras, konstaterar Peter Forbes Ricketts.

Kraven som är svårhanterade

– Vi kommer aldrig att erkänna några andra gränser än de som står i vår självständighetsförklaring, sa David Arkhamia, en medlem i gruppen som förhandlar med Ryssland för Ukrainas räkning, till Financial Times i måndags.

Ukrainas finansminister resonerade på ett liknande sätt i en intervju med CNN på måndagen.

– Vi kommer inte att acceptera några som helst förluster av vårt land. Vi kommer att kämpa mot alla möjliga scenarier som för oss mot detta, sa han.

Rysslands vilja

Ex-diplomaten Peter Forbes Ricketts har svårt att se att Ryssland kommer att ge upp stora delar av det territorium som landet har ockuperat.

– Jag tror inte att Putin kommer att vara villig att ge upp platser som Mariupol, när de väl har erövrat staden. Den ligger i korridoren mellan öst, som Ryssland redan kontrollerar, och korridoren i söder, inklusive Krymhalvön. Jag är rädd att hans minimimål blir att behålla territorium som han nu har ockuperat, säger han till Sky News.

Ställer krav på Ukraina

Forbes Ricketts konstaterar att ett sådant scenario skulle ställa krav på att Ukraina accepterar en uppdelning av deras land.

– Jag har väldigt svårt att föreställa mig att någon ukrainsk regering går med på det. Därför är jag ganska skeptisk till resultatet av de här samtalen, även om det är bra att folk pratar.

Foto: President of Russia 

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


13 dec 2025

Stubb säger nej till USA – ”mycket exceptionellt”

2025 12 13

Alexander Stubb planerade att resa till USA imorgon söndag.

Men resan, vars syfte var att inviga det finska konsulatet i Houston och att som överbefälhavare ta emot Finlands första F-35-jaktplan, ställs nu in.

Den finske presidenten har kallats till ett annat möte som står högre på prioriteringslistan.

– Inställandet är mycket exceptionellt, eftersom förberedelserna för republikens president vid F-35-firandet har pågått i ungefär sex månader, uppger Iltalehti.

Bjuden till ett annat möte

Anledningen till den sena avbokningen är en inbjudan till ett annat möte.

– Finlands presidentkontor meddelar att presidenten kommer att delta i diskussioner i Europa i början av veckan relaterade till fredsförhandlingarna i Ukraina, rapporterar tidningen.

Till mötet, som sammankallats av den tyske förbundskanslern Friedrich Merz och kommer äga rum i Berlin, kommer flera av Europas toppledare.

Bland annat Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, Frankrikes president Emmanuel Macron, Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, NATO:s generalsekreterare Mark Rutte och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Representation från USA förväntas också till mötet.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Syftet med mötet

Under mötet är förhoppningen avsikten att gå igenom ett utkast med omkring 20 fredsvillkor, som Europa hoppas att Ryssland kommer att acceptera.

– Bland annat kommer Ukraina erbjudas att bli medlem i EU under 2027, så länge de uppfyller villkoren för medlemskap. EU-medlemskap skulle stärka Ukrainas suveränitet, uppger tidningen.

Stubb ersätts

Finland kommer, istället för president Alexander Stubb, att representeras av försvarsminister Antti Häkkänen under ceremonin i USA.

Landets första F-35-jaktplan kommer att bli kvar på amerikanskt territorium en tid, där de kommer att användas i utbildningssyfte av finska piloter.

Flygplanen kommer anlända till Finland först under hösten 2026.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen