JUST NU: Farhågan inför fredssamtalen – Tror inte på vapenvila

2022 03 29

På tisdagsmorgonen inleddes nya fredsförhandlingar i Istanbul mellan Ryssland och Ukraina.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan är värd för mötet och inledde med ett anförande.

– Det är upp till båda sidorna att stoppa den här tragedin. Att uppnå ett eldupphör och fred så snart som möjligt är till allas fördel. Vi tycker att vi nu har gått in i en period där vi behöver se konkreta resultat av samtalen. Förhandlingsprocessen, som ni har genomfört på order av era ledare, har väckt förhoppningar om fred, sa Erdogan, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Varnar för Ryssland

Samtidigt som Turkiets president pratar om konkreta resultat och hopp om fred, så varnar den före detta brittiske diplomaten Peter Forbes Ricketts för att Rysslands villkor i samtalen kan bli svåra att uppfylla.

– Vi skulle alla älska om förhandlingarna kunde leda till ett genombrott och vapenvila, och jag hyser inga tvivel om att president Zelensky och den ukrainska sidan är helt uppriktiga. Men jag är väldigt försiktig gällande ryssarna. Jag kan ärligt talat inte se vad de vinner på ett eldupphör, säger han till Sky News.

Kraven som är möjliga

Ukraina har inför tisdagens fredsförhandlingar framfört att de är beredda att stå utanför Nato och inta en neutral status, med en möjlighet att gå med i EU. Samtidigt rapporterade flera medier att Ryssland är villiga att gå med på en sådan kompromiss och att släppa kraven på att ”avnazifiera” Ukraina.

Men det är inte där skon klämmer. Förhandlingarna kan bromsas när frågor om ockuperade områden ska diskuteras, konstaterar Peter Forbes Ricketts.

Kraven som är svårhanterade

– Vi kommer aldrig att erkänna några andra gränser än de som står i vår självständighetsförklaring, sa David Arkhamia, en medlem i gruppen som förhandlar med Ryssland för Ukrainas räkning, till Financial Times i måndags.

Ukrainas finansminister resonerade på ett liknande sätt i en intervju med CNN på måndagen.

– Vi kommer inte att acceptera några som helst förluster av vårt land. Vi kommer att kämpa mot alla möjliga scenarier som för oss mot detta, sa han.

Rysslands vilja

Ex-diplomaten Peter Forbes Ricketts har svårt att se att Ryssland kommer att ge upp stora delar av det territorium som landet har ockuperat.

– Jag tror inte att Putin kommer att vara villig att ge upp platser som Mariupol, när de väl har erövrat staden. Den ligger i korridoren mellan öst, som Ryssland redan kontrollerar, och korridoren i söder, inklusive Krymhalvön. Jag är rädd att hans minimimål blir att behålla territorium som han nu har ockuperat, säger han till Sky News.

Ställer krav på Ukraina

Forbes Ricketts konstaterar att ett sådant scenario skulle ställa krav på att Ukraina accepterar en uppdelning av deras land.

– Jag har väldigt svårt att föreställa mig att någon ukrainsk regering går med på det. Därför är jag ganska skeptisk till resultatet av de här samtalen, även om det är bra att folk pratar.

Foto: President of Russia 

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen


14 aug 26

Farkost nedskjuten – Finland blixtagerar

2026 08 14

Ett Natostridsflyg har skjutit ned en drönare.

Händelsen inträffade ovanför Lettland under natten mot fredag, uppger den lettiska militären.

– Sök skydd och stanna inomhus. Om du ser ett lågt flygande och misstänkt föremål, håll avstånd och ring polisen, skriver militären i ett inlägg på X.

Samtidigt ljuder flyglarm i flera lettiska regioner längs gränsen mot Ryssland.

Finland blixtagerar

Försvarsmakten i Finland har agerat efter hotet i lettiskt luftrum.

Sjö- och flygtrafiken har tillfälligt begränsats över delar av östra Finska viken, rapporterar Yle.

– Detta är en försiktighetsåtgärd som syftar till att säkerställa medborgares säkerhet och myndigheternas operativa förmåga att bekämpa potentiella drönare, framhåller den finska försvarsmakten i ett uttalande.

Nedskjuten

Senare uppger Lettlands militär att drönaren har bekämpats.

– Allierade stridsflygplan har framgångsrikt skjutit ner den obemannade farkosten som flög in i luftrummet!

LÄS MER: Stridsflyg i luften – trippla varningar i Natoland

Varnat för iscensatt attack

Det är oklart varifrån drönaren har avfyrats.

Ryska myndigheter hävdar att Leningradregionen i västra delen av landet har attackerats under natten. Femton drönare uppges ha skjutits ned över regionen, där Rysslands näst största stad Sankt Petersburg är belägen.

Samtidigt har flera Natoländer varnat för att Ryssland planerar en falsk flagg-attack mot baltstaterna eller Polen.

–  Vi har information om att Ryssland överväger att utföra icke-konventionella kinetiska attacker mot kritisk infrastruktur i Östersjöregionen. Det är troligt att Ryssland kommer att använda ukrainsktillverkade drönare för detta, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas till den litauiska nyhetskanalen 15min.

En falsk flagg-attack innebär en dold operation vars syfte är att lura allmänheten att en annan aktör bär ansvaret än den som faktiskt planerade och utförde operationen.

LÄS OCKSÅ: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina 

Foto: J. Torcasio

Text: Redaktionen