17dec25

JUST NU: Farhågan inför fredssamtalen – Tror inte på vapenvila

2022 03 29

På tisdagsmorgonen inleddes nya fredsförhandlingar i Istanbul mellan Ryssland och Ukraina.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan är värd för mötet och inledde med ett anförande.

– Det är upp till båda sidorna att stoppa den här tragedin. Att uppnå ett eldupphör och fred så snart som möjligt är till allas fördel. Vi tycker att vi nu har gått in i en period där vi behöver se konkreta resultat av samtalen. Förhandlingsprocessen, som ni har genomfört på order av era ledare, har väckt förhoppningar om fred, sa Erdogan, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Varnar för Ryssland

Samtidigt som Turkiets president pratar om konkreta resultat och hopp om fred, så varnar den före detta brittiske diplomaten Peter Forbes Ricketts för att Rysslands villkor i samtalen kan bli svåra att uppfylla.

– Vi skulle alla älska om förhandlingarna kunde leda till ett genombrott och vapenvila, och jag hyser inga tvivel om att president Zelensky och den ukrainska sidan är helt uppriktiga. Men jag är väldigt försiktig gällande ryssarna. Jag kan ärligt talat inte se vad de vinner på ett eldupphör, säger han till Sky News.

Kraven som är möjliga

Ukraina har inför tisdagens fredsförhandlingar framfört att de är beredda att stå utanför Nato och inta en neutral status, med en möjlighet att gå med i EU. Samtidigt rapporterade flera medier att Ryssland är villiga att gå med på en sådan kompromiss och att släppa kraven på att ”avnazifiera” Ukraina.

Men det är inte där skon klämmer. Förhandlingarna kan bromsas när frågor om ockuperade områden ska diskuteras, konstaterar Peter Forbes Ricketts.

Kraven som är svårhanterade

– Vi kommer aldrig att erkänna några andra gränser än de som står i vår självständighetsförklaring, sa David Arkhamia, en medlem i gruppen som förhandlar med Ryssland för Ukrainas räkning, till Financial Times i måndags.

Ukrainas finansminister resonerade på ett liknande sätt i en intervju med CNN på måndagen.

– Vi kommer inte att acceptera några som helst förluster av vårt land. Vi kommer att kämpa mot alla möjliga scenarier som för oss mot detta, sa han.

Rysslands vilja

Ex-diplomaten Peter Forbes Ricketts har svårt att se att Ryssland kommer att ge upp stora delar av det territorium som landet har ockuperat.

– Jag tror inte att Putin kommer att vara villig att ge upp platser som Mariupol, när de väl har erövrat staden. Den ligger i korridoren mellan öst, som Ryssland redan kontrollerar, och korridoren i söder, inklusive Krymhalvön. Jag är rädd att hans minimimål blir att behålla territorium som han nu har ockuperat, säger han till Sky News.

Ställer krav på Ukraina

Forbes Ricketts konstaterar att ett sådant scenario skulle ställa krav på att Ukraina accepterar en uppdelning av deras land.

– Jag har väldigt svårt att föreställa mig att någon ukrainsk regering går med på det. Därför är jag ganska skeptisk till resultatet av de här samtalen, även om det är bra att folk pratar.

Foto: President of Russia 

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen