Rikspolischefen får rekordhög lön

2023 11 23

Sveriges tillträdande rikspolischef kommer att få en rejäl månadslön.

Det står klar sedan regeringen beslutet att Petra Lundh ska tilldelas bara 3 000 kronor mindre än statsministern själv när lönen varje månad sätts in på hennes konto.

Ökning med 52 000 kronor

Fackförbundet ST:s tidning Publikt kommer nu med uppgifterna om att den nya rikspolischefen kommer att få hela 188 000 kronor i månaden.

– Det är 52 000 kronor mer än vad hon tjänade i sitt tidigare uppdrag som hovrättspresident vid Svea hovrätt.

– Och 8 100 kronor mer än vad den tidigare rikspolischefen Anders Thornberg tjänat, rapporterar Publikt.

Utmanande uppdrag

Petra Lundh som blir Sveriges nya rikspolischef den 1 december, det vill säga på fredag nästa vecka, blir därmed den bäst betalda av alla Sveriges myndighetschefer inom den skara som får sin lön beslutad av regeringen.

Samtidigt är hennes uppdrag ett av de mest utmanande i Sverige just nu – att hejda den grova brottsligheten och sätta stopp för de gängkriminellas skjutningar, bombande och mördande runt om i landet.

Statsministerns lön

Statsminister Ulf Kristersson har mer än 190 000 kronor i månadslön.

– Från den 1 juli 2023 är arvodet för statsministern 191 000 kronor per månad och för övriga statsråd 150 500 kronor per månad.

Det uppger Regeringskansliet.

Statsministern och de andra ministrarnas lön omprövas normalt en gång per år.

De 349 riksdagsledamöterna ligger en bra bit under ministrarna.

– Ledamöterna har ett grundarvode på 73 000 kronor i månaden som de betalar skatt för, uppger riksdagen.

Luxuös bostad

Som statsminister får man även en minst sagt luxuös bostad.

– Sagerska huset är statsministerns tjänstebostad. I inkomstskattelagen finns en bestämmelse som innebär att statsministerns förmån av tjänstebostad som följer med ämbetet inte är skattepliktig om statsministern dessutom disponerar en privat bostad.

Harpsund

Utöver detta kan statsministern även använda Harpsund både för sin egen del och för att där kunna ta emot svenska och utländska gäster.

– Harpsund används idag för representation, arbete, regeringskonferenser och rekreation, framhåller Regeringskansliet.

Foto: Ninni Andersson och Nadine Sohier, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen