Får ny topptjänst – skarp kritik

2022 10 13

Sverigedemokraternas Björn Söder har fått en ny topptjänst.

SD-profilen har valts till ny ordförande för den svenska delegationen i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, rapporterar nyhetsbyrån TT.

– Det är ett hedervärt uppdrag. Jag har lång erfarenhet av att ha suttit i delegationen i åtta år. Jag har god erfarenhet av hur arbetet går till, säger Söder till Expressen.

Skarp kritik

Flera politiska motståndare har kritiserat utnämningen.

Annie Lööf (C) och Märta Stenevi (MP) reagerade kraftigt när ryktena om Björn Söders nya toppjobb började figurera under gårdagen.

– Den röda linjen mot SD i utrikesfrågor är ju helt utraderad av M, L och KD. Förutom att de låter SD vara ordförande i utrikesutskottet så kan Björn Söder bli ordförande i OSSE-delegationen. Det är häpnadsväckande och skadar Sveriges anseende i omvärlden, skrev Annie Lööf (C) på Twitter.

På samma plattform skrev Märta Stenevi:

– Men detta kan väl ändå inte stämma?! Inte ens Kristersson är väl SÅ desperat?

Kritiserats

Björn Söder har tidigare hamnat i fokus efter flera uppmärksammade uttalanden.

Efter ett en debatt i SVT:s Aktuellt mellan Willy Silberstein, ordförande för den Svenska kommittén mot antisemitisms (SKMA) och Dagens Industris skribent PM Nilsson, framhöll SD-toppen att ”public service banne mig ska reformeras i grunden”.

I debatten utryckte Silberstein sin oro för SD:s valframgång och betonade att partiets grundare har kopplingar till nazism.

– Willy Silberstein tillåts i SVT stå och helt oemotsagd framföra rena lögner. Helt otroligt! skrev Björn Söder på Twitter.

Uttalande om samer

Under 2014 blev Björn Söder hårt ansatt för uttalande som han gjorde i en intervju med Dagens Nyheter. SD-toppen antydde att samer, kurder och judar inte är svenskar.

– Det är ju så att Sverige i dag inrymmer andra nationer. Vi har ju till exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare, men tillhör den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten – då kan det bli problem, sa han till tidningen.

Björn Söder fick sedermera uppbackning av den samiska folkrättsjuristen Mattias Åhrén som menade att SD-ledamoten i sak har rätt.

– Man får gärna ta debatten – om sådana här uttryck, men det får inte bli så att det slår över till det andra hållet. Det är väldigt viktigt för den samiska utvecklingen och samiska rättigheter att vi faktiskt blir sedda som annorlunda än svenskarna, sa Mattias Åhrén till SVT Nyheter.

Foto: Sveriges Riksdag, Centerpartiet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen