Familjer stoppas på Arlanda

2025 06 13

Polisen ökar sin närvaro på Sveriges största flygplatser – Arlanda i Stockholm och Landvetter i Göteborg.

Under sommarlovet befinner sig fler poliser på flygplatserna. Detta för att förhindra att barn förs ut ur landet eller hålls kvar utomlands mot sin vilja. 

Polisens insats syftar till att lokalisera barn som riskerar att utsättas för hedersrelaterad brottslighet i andra länder, såsom bortgifte, könsstympning eller uppfostringsresor.

Risken för att barn förs bort ökar när skolloven börjar, förklarar Åsa Wallinder, verksamhetsutvecklare vid Noa.

–  Så länge ett barn är kvar i Sverige har vi goda möjligheter att agera vid misstanke om att ett barn riskerar att utsättas för hedersrelaterade brott utomlands. När de väl befinner sig i ett annat land har svenska myndigheter sämre möjligheter att agera. Därför är det oerhört viktigt att vi kan hindra dessa barn från att lämna landet.

Barn har stoppats

Under veckan har polisen samtalat med omkring 300 barn och deras resesällskap på Arlanda och Landvetter.

Två barn har stoppats från att lämna landet.

– Två barn har stoppats från att resa i samband med insatsen, förhoppningsvis innebär det att det är två färre tomma stolar i höst när skolorna börjar igen, säger Åsa Wallinder.

Efter händelserna har två anmälningar upprättats – en om misstänkt förberedelse till barnäktenskapsbrott och en om misstänkt egenmäktighet med barn.

”Redan påbörjade i Sverige”

Utöver förhören på flygplatsen använder sig polisen av underrättelser, information och kunskap för att identifiera barn som riskerar att föras ut ur landet mot sin vilja.

– Många av de brott som bortförda barn utsätts för är redan påbörjade i Sverige, innan utresan genomförs. I vissa fall rör det sig om förberedelse till det fullbordade brottet och i vissa fall kan det röra sig om försök till det fullbordade brottet, som kan vara till exempel tvångsäktenskap, barnäktenskap eller könsstympning, skriver polisen på sin hemsida.

Foto: Madeleine Rosenqvist

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


1dec2025

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen