Falukorv rusar i pris – här är nya prislappen

2024 02 05

I januari månad steg livsmedelspriserna totalt med 0,5 procent jämfört med december, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till den oberoende sajten Matpriskollen.

– Det är den största ökningen sedan mars förra året, konstaterar radion.

Falukorven värst

Den vara som ökar mest i pris, tillsammans med olivolja samt frukt och bär, är ingen mindre än den omåttligt populära falukorven.

Produkten, som blev något av en symbolfråga i valrörelsen 2022 när Ebba Busch (KD) plockade fram och viftade med korven under en radiodebatt, ökar nu med 2,5 procent jämfört med föregående månad.

– Det här är symbolen för allt som är fel med Sverige, därför att en falukorv brukade kosta 25 kronor för ett år sedan, sade KD-ledaren för två år sedan.

Över 40 kronor

Efter den senaste månadens prisökningar går det att hitta falukorv för över 40 kronor, baserat på nätpriserna på de stora livsmedelskedjorna Coop, ICA och Willys.

Hos den förstnämnda kostar nu en falukorvsring från Scan på 800 gram 41,50 kronor och på de två sistnämnda 39,90 kronor.

Falukorvspriset för matbutikernas egna varumärken, som är billigare än de mer etablerade märkena,  är på måndagen följande:

- 37,95 kronor (Coop, 800 gram)

- 35,90 kronor (Garant, Willys, 800 gram)

- 34,90 kronor (ICA, 800 gram)

Kommer fortsätta stiga

Enligt Matpriskollen kommer matpriserna att fortsätta att stiga ännu mer i februari, uppger SR.

Detta trots att exempelvis Coop i slutet av januari meddelade en stor sänkning som ska gälla i sex veckor.

Omkring 100 varor omfattas av sänkningen.

– Att fortsätta sänka priserna på vardagsfavoriter, relevanta för våra medlemmar, är ett sätt. Vi hoppas det uppskattas och förenklar vardagen något, sade Marie Nygren, vd för Coop Sverige, i ett pressmeddelande vid tillfället.

Lovar sänkningar

Även ICA har lovat att sänka sina priser – med start i mars månad.

– Det kommer fortsatt att vara olika priser i våra butiker då vi alla är fria handlare i samverkan, men kunden kommer att märka att man kan handla vardagsvaror till lägre priser var man än befinner sig i Sverige, sade Peter Jonsson, ICA-handlare i Skellefteå och ordförande i ICAs Sverigeråd som representerar landets ICA, för ett par veckor sedan.

Foto: Mario Mlynek resp Håkan Dahlström

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen