Det varnar SVT för.

”Jimmie Åkessons hemlighet avslöjas” står det i annonsen som fått stor spridning på Facebook, världens största sociala medie-plattform. I annonsen förekommer en artikellänk som ser ut att leda till SVT Nyheters hemsida.  

Men användare som klickar på länken hamnar på en helt annan sajt. Vilken sajt man slussas vidare till beror på vem som får upp annonsen i flödet.  

”Artikeln” om Jimmie Åkesson är en av flera bluffannonser på Facebook som ser ut att komma från SVT Nyheter.

It-säkerhetsspecialisten Karl Emil Nikka har anmält ett 100-tal bluffannonser som förekommit på sociala medie-plattformen.

– Det är viktigt att ha med sig att annonser som publiceras på Facebook, Twitter och i Googles sökresultat kan vara manipulerade. För rent tekniskt är det möjligt för bedragare att manipulera dem så att en annan domän visas än den riktiga, säger han till SVT.

Guldgruva för bedragare

TV4:s Kalla fakta har tidigare avslöjat att bedragare utnyttjar Facebook för att lura människor, även efter att de avslöjats.

Enligt granskningen meddelas ingen åtgärd för 9 av 10 bluffannonser på sociala medie-plattformen och bedragarna kan således fortsätta sin verksamhet.

Nästan hälften av alla annonsbedrägerier i Sverige sker via Facebook. Annonserna innehåller ofta ”citat” från kändisar som uppmanar användare att klicka på länkar som tar dem till olika bluffsajter, bland annat falska nyhetssidor.

Målet med bedrägerierna är att få läsare att föra över pengar i vad som ser ut att vara investeringar.

– Man får människor att investera sina pengar i hopp om att kunna göra vinst. Men allt är bara ett bedrägeri där bedragarna stjäl pengarna, framhöll Karl Emil Nikka till TV4 efter Kalla faktas avslöjande.

”Djupt problematiskt”

Under 2023 uppgick brottsvinsterna för annonsbedrägerier till 170 miljoner kronor, enligt polisens statistik.

Karin Ekman, tf programchef & ansvarig utgivare på SVT Nyheter, ser mycket allvarligt på att bedragare utnyttjar tv-kanalens varumärke.

– Det är djupt problematiskt. Publiken riskerar ju att uppfatta oss som avsändare för någonting som vi inte står bakom, säger Ekman enligt SVT.

Foto: Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen