F-16-plan har kraschat

2024 08 29

Ett av Ukrainas F-16-stridsflygplan har kraschat.

På torsdagskvällen kommer besvärande uppgifter för Ukraina.

Ett av de USA-tillverkade F-16-planen som nyligen anlänt i landet har kraschat.

Det ska inte röra sig om rysk inblandning, utan det tycks handla om ett pilotmisstag.

Det rapporterar Wall Street Journal och Reuters.

Oklara omständigheter

Omständigheterna kring kraschen är oklara och det ukrainska flygvapnet har inte gått ut med någon information om saken.

Uppgifterna kommer från en högt uppsatt amerikansk tjänsteman, som menar att fiendeeld inte ligger till grund för kraschen.

Det finns inga uppgifter om statusen för piloten.

Tidigare i sommar bekräftade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att de första F-16-planen används i ukrainskt luftrum.

Tufft i öst

Samtidigt har Ukraina fått det tufft på den östra fronten där ryska styrkor avancerar.

Ryssland tycks prioritera de östra delarna av Ukraina över de södra samtidigt som man drar bort vissa styrkor för att fokusera på Ukrainas invasion av Kursk-invasionen.

I Kursk går det enligt tankesmedjan Institute for the Study of War nu långsammare för ukrainsk del.

Ny strategi

Det är ryska militärbloggare som hävdar att den ukrainska strategin i Kursk nu förändrats.

– Flera ryska militärbloggare hävdade den 28 augusti att tempot i de ukrainska attackerna i Kursk Oblast har avtagit och att de ukrainska styrkorna nu försöker gräva ner sig och hålla utvalda områden som de nyligen intagit. 

– Dessa militärbloggare hävdade att intensiteten i de ukrainska attackerna i Kursk Oblast har minskat och att ukrainska styrkor försöker hålla och befästa utvalda områden, mitt i fortsatta ukrainska offensiva operationer inom framskjutna områden i Kursk Oblast.

Flera attacker

Samtidigt har ukrainska styrkor genomfört flera insatser på sistone.

– Det ryska försvarsdepartementet och andra ryska källor hävdade att ukrainska styrkor också attackerade öster om Korenevo nära Olgovka, norr om Sudzha nära Malaya Loknya, öster om Sudzha nära Russkaya Konopelka och sydost om Sudzha nära Borki, fortsätter ISW.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Garantipensionen ändras – här är nya summan

2025 07 15

Garantipensionen höjs.

Grundskyddet i den allmänna pensionen – som är till för pensionärer som haft medel, låg eller ingen arbetsinkomst under livet – kommer att höjas med 81 kronor per månad.

Det står klart efter att Statistiska centralbyrån, SCB, har fastställt prisbasbeloppet för 2026 till 59 200 kronor.

Här är nya summan

Höjningen innebär att garantipensionen som mest blir 11 988 kronor i månaden, enligt låneförmedlaren Lendos beräkningar.

– För dig som lever på garantipension kan en extra femtiolapp efter skatt vara det som gör att du har råd med till en räkning, en fika eller bara en något tryggare vardag, säger Lendos sparekonom Sharon Lavie.

– Det är inga stora summor – men det är pengar du kan använda där det behövs mest. 

Skatten sänks

Det nya prisbasbeloppet innebär även en skattesänkning för många löntagare. Föräldrapenningen och sjukpenningen kommer också att påverkas.

LÄS MER HÄR: Skatten sänks för många löntagare

Det här är garantipension

- Du kan ha rätt till garantipension om du varit bosatt i Sverige i minst tre år.

- För att du ska få full garantipension krävs att du har bott 40 år i Sverige från och med det att du fyllde 16 år fram till och med året innan det år då du har rätt till garantipension. Har du bott i Sverige kortare tid minskar garantipensionen med 1/40-del för varje år

- Om din inkomstgrundade pension når en viss nivå får du ingen garantipension. Följande gäller:

  • Om du är ensamstående och får 18 118 kronor per månad eller mer i inkomstgrundad pension före skatt.
  • Om du är gift och får 16 407 kronor per månad eller mer i inkomstgrundad pension före skatt. 

Källa: Pensionsmyndigheten

LÄS MER: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland inför förbud för ryssar – Sverige kan följa

2025 07 15

Finland har röstat igenom en ny lag om förbud mot ryska och belarusiska medborgare.

Den nya lagen förbjuder fastighetsköp på finskt territorium för medborgare från de båda länderna.

Lagstiftningen syftar till att stärka Finlands säkerhet, rapporterar Svenska Yle.

Kränkande fastighetsköp

Under tisdagen träder den nya lagen i kraft.

Framöver tillåter inte Finland fastighetsköp till personer som är medborgare i ett land som kränker ett annat lands territoriella integritet, självständighet och suveränitet.

Inte heller om man är medborgare i ett land som utgör ett hot mot Finlands säkerhet tillåts man köpa en fastighet.

Borde gjorts tidigare

Den finländske försvarsministern Antti Häkkänen tycker att behovet av lagstiftningen funnits länge.

Han menar att lagen ska stärka Finlands säkerhet och förbereda landet för påverkansmetoder från främmande makt.

– Då jag började mitt jobb vid försvarsministeriet såg jag det här som ett missförhållande och började därför för omkring två år sedan förbereda ett förbud mot fastighetsköp, skriver han på plattformen X, uppger Svenska Yle.

Säpo vill följa

I Sverige finns inte motsvarande lagstiftning.

2023 uttryckte Säpo att man såg samma behov av att kunna reglera fastighetsköp även i Sverige.

– Tidigare fanns det lagstiftning som gjorde att man som utländsk medborgare inte kunde förvärva fastigheter i Sverige. Den lagstiftningen finns inte längre, sa Säkerhetspolischefen Charlotte von Essen till SvD då.

 – Det är en lagstiftning som vi har tyckt att det finns behov av.

Säkerhetsrisk

Idag kan alltså personer, oavsett nationalitet och medborgarskap, köpa fastigheter i Sverige, även med direkt närhet till flygplatser eller militära övningsanläggningar.

Oscar Almén, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, uttryckte 2023 sin syn på situationen i Sverige.

– Om det är så att personerna som äger fastigheterna eller marken samarbetar med ryska staten skulle de eventuellt kunna lämna information och genomföra krigsförberedande handlingar, sa han till SvD då.

LÄS MER: Trump riktigt förbannad – ”Detta funkar inte längre”

Foto: V. Vedenskii

Text: Redaktionen