Rekordet avser ett nytt högstavärde för lägstatemperaturen under dygnet – det vill säga temperaturen under natten var extremt hög. Rekordet slogs på den grekiska ön Kreta där den lägsta temperaturen som uppmättes under natten var 35,2 grader uppger SVT.

Farligt för människor                     

De höga temperaturerna som drabbat stora delar av södra Europa är farligt för människor.

– Redan vid 26 grader och en luftfuktighet som stiger lite så blir det svårt för kroppen att kompensera och vid 40 grader blir det rent av farligt, säger SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir.

Sydeuropa och Balkanländerna har drabbats av en kraftig värmebölja och temperaturen har i veckan nått 47,1 grader i Grekland vilket är mycket nära Europas värmerekord på 48,0 från 1977. Men när det gäller den högsta lägstatemperaturen under ett och samma dygn har det alltså slagits rekord denna vecka förklarar SVT.

Rökpelare i Aten

Bränder rasar i en rad länder och särskilt hårt drabbat är Grekland där 154 olika bränder rasar. Rökpelare ses över norra utkanterna av Aten och premiärminister Kyriakos Mitsotakis från högerpartiet Ny Demokrati säger att värmeböljan förvandlat landet till en krutdurk.

Aldrig förr skådat

– Alla våra räddningsstyrkor bekämpar skogsbränder med aldrig förr skådad styrka och spridning dag som natt, säger civilminister Nikos Hardalias.

En frivillig brandsoldat samt ordföranden i Atens Handelskammare har omkommit i bränderna och 20-talet personer har skadats.

Många länder drabbade

En rad länder har drabbats av bränderna i Europa.

Turkiet: 12 bränder rasar utom kontroll. Flera bostadsområden har brunnit ned och 8 personer har omkommit.

Italien: Regionerna Kalabrien, Sicilien och Apulien har drabbats av bränder och två personer har omkommit.

Nordmakedonien: 30 dagar av nationell kris är utlyst på grund av bränder. Militären har kallats in.

Albanien: Försvarsministern betecknar bränderna i landet som kritiska då bostäder hotas.

ANALYS

En ny FN-rapport väntas slå fast att värmeökningen i medelhavsregionen kommer att vara 20 % högre än övriga världens genomsnitt vilket kommer att slå hårt mot de 500 miljoner människor som bor i området. Det kommer att drabba livsmedelsproduktionen, jordbruk, fiske och turism. 

Rent politiskt kommer detta att leda till att sakpolitiken i dessa länder allt mer kommer att fokusera på bland annat krisbekämpning, miljö- och klimatfrågor samt livsmedelsförsörjning.