Explosionsrisk i Sverige – misslyckad Natoinsats

2023 05 26

Sverige tog hjälp av Nato.

Försvarsalliansens stående minröjningsstyrka kallades in.

Men uppdraget misslyckades, rapporterar GP.  

Endast en av två minor kunde avlägsnas. Den ena minan kunde inte identifieras. Enligt Svenska marinen har minan sjunkit ned i bottensedimentet eller försvunnit på annat sätt. 

Därmed kvarstår Sjöverkets förbud mot ankring och dykning på platsen.

Stor sprängradie

Förbudet infördes med rekommendation av Försvarsmakten.

Om den kvarvarande minan skulle explodera skulle det få stora konsekvenser.

Det berättar Melina Westerberg, kommunikationschef på Marinen.

– Det kan innebära fara, säger hon till GP och tillägger:

– Det är dock ingen fara att passera med båt på ytan. Fara uppstår först om man sätter ett ankare i minan. Om den skulle sprängas är själva riskområdet väldigt stort och kan vara en till två kilometer. 

Melina Westeberg bekräftar att Sjöfartsverkets varning kommer att kvarstå. Den kommer endast att tas bort när området är helt säkrat.

– Vi tar det säkra före det osäkra, säger hon till GP.

Tusentals minor i svenskt vatten

Försvarsmakten uppskattar att det finns mellan 30 000 och 50 000 minor i svenska vatten, rapporterar P4 Göteborg.

Det flesta av minorna lämnas kvar på havets botten.

Roger Edfors, minröjningsexpert på Marinen, förklarar varför i en intervju med radiokanalen.

– Det är en nästa oöverstiglig uppgift att ta sig ann alla minor. Vi har fått välja att upprätta ett prioriteringssystem och ta bort de minor som i första hand kan utgöra en fara för tredje man.

Hundratusentals minor

Totalt fälldes ungefär 175 000 minor i Östersjön och Västerhavet under första och andra världskriget.

För ett år sedan bedömde Försvarsmakten att cirka 50 000 av dessa finns kvar.

Längs Sveriges kust är det främst i Södra Kvarken, i området mellan Skagen och svenska fastlandet samt i Öresund som en större mängd minor kan förekomma.

– Minorna är inte farliga där de ligger, nedsjunkna i dyn. Dock kan man inte utesluta risker i samband med undervattensarbeten och fiske när de av misstag påverkas och kanske lyfts, framhåller Försvarsmakten.

Så ska du agera

Så här bör du agera om  träffar på en misstänkt mina eller oexploderad ammunition till sjöss:

- Om föremålet har kommit upp på båten, spärra av så stort område som möjligt från det.

- Om föremålet befinner sig utanför relingen och det går med hänsyn till besättningens säkerhet ska det återföras till havet. Notera positionen och boja ut platsen.

- Går det inte att återföra föremålet till sjön, ska fartyget manövreras till lovart om fyndet. Besättningen ska inte vistas nära eller i vindriktningen av fyndet.

- Om föremålet befinner sig ombord i utrymmen under däck ska arbetet avbrytas och utrymmet tillslutas.

- Kontakta JRCC (Joint Rescue Coordination Centre) på VHF kanal 16 eller ring SOS Alarm 112.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Jonas Helmersson Försvarsmakten

Text: Redaktionen 

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen