Explosionsrisk i Sverige – misslyckad Natoinsats

2023 05 26

I slutet av april skulle två minor i Göteborgs skärgård avlägsnas från havsbotten.

Sverige tog hjälp av Nato.

Försvarsalliansens stående minröjningsstyrka kallades in.

Men uppdraget misslyckades, rapporterar GP.

Endast en av två minor kunde avlägsnas. Den ena minan kunde inte identifieras. Enligt Svenska marinen har minan sjunkit ned i bottensedimentet eller försvunnit på annat sätt.

Därmed kvarstår Sjöverkets förbud mot ankring och dykning på platsen.

Stor sprängradie

Förbudet infördes med rekommendation av Försvarsmakten.

Om den kvarvarande minan skulle explodera skulle det få stora konsekvenser.

Det berättar Melina Westerberg, kommunikationschef på Marinen.

– Det kan innebära fara, säger hon till GP och tillägger:

– Det är dock ingen fara att passera med båt på ytan. Fara uppstår först om man sätter ett ankare i minan. Om den skulle sprängas är själva riskområdet väldigt stort och kan vara en till två kilometer.

Melina Westeberg bekräftar att Sjöfartsverkets varning kommer att kvarstå. Den kommer endast att tas bort när området är helt säkrat.

– Vi tar det säkra före det osäkra, säger hon till GP.

Tusentals minor i svenskt vatten

Försvarsmakten uppskattar att det finns mellan 30 000 och 50 000 minor i svenska vatten, rapporterar P4 Göteborg.

Det flesta av minorna lämnas kvar på havets botten.

Roger Edfors, minröjningsexpert på Marinen, förklarar varför i en intervju med radiokanalen.

– Det är en nästa oöverstiglig uppgift att ta sig ann alla minor. Vi har fått välja att upprätta ett prioriteringssystem och ta bort de minor som i första hand kan utgöra en fara för tredje man.

Hundratusentals minor

Totalt fälldes ungefär 175 000 minor i Östersjön och Västerhavet under första och andra världskriget.

För ett år sedan bedömde Försvarsmakten att cirka 50 000 av dessa finns kvar.

Längs Sveriges kust är det främst i Södra Kvarken, i området mellan Skagen och svenska fastlandet samt i Öresund som en större mängd minor kan förekomma.

– Minorna är inte farliga där de ligger, nedsjunkna i dyn. Dock kan man inte utesluta risker i samband med undervattensarbeten och fiske när de av misstag påverkas och kanske lyfts, framhåller Försvarsmakten.

Så ska du agera

Så här bör du agera om träffar på en misstänkt mina eller oexploderad ammunition till sjöss:

- Om föremålet har kommit upp på båten, spärra av så stort område som möjligt från det.

- Om föremålet befinner sig utanför relingen och det går med hänsyn till besättningens säkerhet ska det återföras till havet. Notera positionen och boja ut platsen.

- Går det inte att återföra föremålet till sjön, ska fartyget manövreras till lovart om fyndet. Besättningen ska inte vistas nära eller i vindriktningen av fyndet.

- Om föremålet befinner sig ombord i utrymmen under däck ska arbetet avbrytas och utrymmet tillslutas.

- Kontakta JRCC (Joint Rescue Coordination Centre) på VHF kanal 16 eller ring SOS Alarm 112.

Källa: Försvarsmakten

Foto: Jonas Helmersson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen