JUST NU: Explosioner på stort fartyg i nordiskt vatten – 275 personer ombord

2022 04 14

Räddningstjänsten i Norge arbetar febrilt efter att ett kranfartyg kantrat, explosioner och höga smällar uppges ha ägt rum.

Det är det sydvästra polisdistriktet i Norge som fått in rapporter om hur ett lastkranfartyg kantrat i Åmøyfjorden utanför Stavanger.

Fartyget har fått slagsida och det har kommit rapporter om höga smällar och explosioner, skriver VG, som får uppgifterna bekräftade av verksamhetsledare Brit Randulff.

Höga smällar

Uppgifterna om eventuella explosioner kommer från polisen själv. På Twitter skriver man att det har hörts höga smällar ombord på fartyget.

– Ett kranfartyg måste förtöjas i Byfjorden. En kraftig smäll hördes i förväg. Det ska var stora skador på däcken. Läget är för närvarande stabilt. Polisen håller på att etablera en mottagning för evakuerade i Dusavika, meddelar norska polisen också på Twitter.

275 människor ombord

Ombord på fartyget ska det finnas 275 människor ombord.

Det finns enligt NRK ingenting som tyder på att någon är skadad eller saknad. Alla ombord ska ha kunnat räknas ihop.

Intensivt räddningsarbete

För närvarande pågår ett omfattande räddningsarbete för att förhindra att båten, som håller på att sjunka, når havets botten.

Polis, ambulansflyg, räddningshelikopter och brandbåtar är antingen på plats eller på väg.

“Galna explosioner”

– Vi hörde galna explosioner där ute. Det var som om blixten slog ned, säger vittnet Ommund Varberg till NRK.

Enligt Ommund Varberg var det flera smällar på rad, varav en högre än de andra.

Världens största kranskepp

Norsk data kan visa att det är kranfartyget Saipem 7000. Det rör sig i så fall om ett av världens absolut största kranskepp, som till viss del går att sänkas under vatten.

Fartyget är utrustat med två kranar som kan lyfta upp till 7 000 ton – vardera.

Oklar orsak till smällar

Det ska för närvarande inte finnas några rapporter om bränder på fartyget.

– De som har ringt räddningstjänsten har rapporterat om höga smällar, men vad som har orsakat det är okänt för oss, säger Svein Nesse, insatsledare i Rogaland brand och räddning till VG.

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen