JUST NU: Explosion i Natoland – nära Ukraina

2022 11 15

Två raketer har slagit ner i den polska staden Przewodów.

Staden ligger endast några kilometer från gränsen till Ukraina.

Enligt den polska nyhetssajten Radio Zet handlar det om två raketer. Explosionerna har orsakat stor förödelse.

Två personer uppges ha dödats, enligt uppgifter till Radio Zet.

– Polisen, åklagarmyndigheten och armén är på plats, uppger nyhetssajten.

Landets premiärminister Mateusz Morawiecki har kallat till krismöte.

Uppgifter: Ryska robotar

Enligt amerikanska underrättelseuppgifter är det två ryska robotar som slagit ner i den polska staden, rapporterar AP.

Ryssland har under tisdagen avfyrat hundratals robotar mot flera städer i Ukraina.

Inga officiella uppgifter

Stadens räddningstjänst uppger att orsaken till explosionen är oklar.

– Orsaken till denna händelse är för närvarande okänd, säger en talesperson för brandkåren enligt polska Radio Lubin.

Han tillägger:

– Vi fick en rapport om en explosion och kunde bekräfta detta när vi anlände. Två personer dog på platsen. För tillfället håller vi på att säkra platsen och lysa upp område.

Samråd med presidenten

Premiärminister Mateusz Morawiecki har i samråd med presidenten blixtinkallat regeringen till krismöte.

– Premiärminister Morawieck har brådskande kallat till möte med kommittén för ministerrådet för nationell säkerhet och försvarsfrågor, skriver regeringens talesman Piotr Müller på Twitter.

Piotr Müller uppmanar befolkningen och medier att inte publicera obekräftad information.

– Jag vädjar till er att inte publicera obekräftad information, säger han enligt Radio Zet.

Massiva robotattacker mot Ukraina

Under tisdagen har Ryssland avfyrat omkring 100 raketer mot flera städer i Ukraina. Ryska robotar slagit ner i bland annat Kyiv, Lyiv, Charkiv, Poltava, Melitopol ,Mykolajiv, Dnipro och Tjernihiv. Elen är utslagen i flera städer.

Ryssland uppges ha riktat ett antal robotar mot Lyiv i västra Ukraina. Staden gränsar till Polen.

Lyivs borgmästare Andriy Sadovy bekräftar att det förekommit attacker mot staden, rapporterar BBC. Enligt borgmästaren är åttio procent av stadens medborgare helt utan ström som en följd av det ryska angreppet.

Text: Redaktionen

JUST NU: 20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Svensk prästost och herrgårdsost är hotade

2025 10 19

Svenska folkets favoritost är hotad.

Prästost är svenska folkets favoritost, följt av hushållsost och herrgårdsost, visade Ostrapporten 2025.

Men nu är två av dessa populära ostar, prästost och herrgårdsost, hotade.

Svenska mejerikooperativ slår larm om att ostklassikerna kan förlora kopplingen till sitt svenska ursprung – på grund av ett EU-beslut.

Ostklassiker hotade av EU-beslut

Fem ordföranden för svenska mejerikooperativ, som själva är mjölkbönder, skriver i en debattartikel i Expressen att de svenska ostklassikerna nu är hotade.

Bakgrunden är att Europas största mejerikoncern, franska Lactalis, har ansökt om att ta bort skyddet för varumärket Präst hos EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO.

Och EU-myndigheten går på mejerijättens linje, enligt debattörerna.

Detta kan få förödande konsekvenser för svensk prästost och herrgårdsost, menar de.

– I praktiken skulle detta betyda att Präst, Herrgård eller Grevé kan produceras var som helst i världen – på mjölk från vilket land som helst – helt utan koppling till sitt svenska ursprung, skriver de i debattartikeln.

– Det skulle vara förödande för svenska mjölkbönder som inte bara förlorar en avgörande inkomstkälla. När efterfrågan på svensk mjölk minskar pressas också priset ned och många gårdar riskerar att försvinna, tillägger debattörerna från Arla, Skånemejerier, Falköpings Mejeri, Norrmejerier och Gäsene mejeri.

LÄS OCKSÅ: Populära räkor i butiker utreds - kan vara farliga

Konsumenterna betalar priset

Konsekvensen blir också att konsumenterna inte kommer kunna veta om ostklassikerna i mejeridisken verkligen är gjorda på svensk mjölk, tillägger de.

– Konsumenterna riskerar därmed att betala för mervärden – kvalitet, djuromsorg och hållbarhet – som den utländska produkten inte har. Förtroendet för ett viktigt livsmedel urholkas, och vi förlorar en del av den svenska matkulturen, skriver debattörerna i artikeln.

Undersökningen Ostrapporten 2025 visade att 95 procent av alla svenskar äter ost, ofta till frukost.

Enligt undersökningen är Präst svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård.

När svenska folket väljer ost är smaken, priset och att osten är svenskproducerad de tre viktigaste kriterierna.

De flesta överskattar dock hur stor andel av osten vi äter som verkligen är svensk, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll - på grund av Norge

Foto: Holger Ellgaard resp Nordelch

Text: Redaktionen