Experter sågar svenska folkets förmåga – sämre än ”många 90-åringar”

2025 03 23

Experter ifrågasätter svenska folkets fysiska förmåga, och påpekar att ungdomar i vissa bemärkelser klarar sig sämre än många 90-åringar.

Sveriges motståndskraft i händelse av kris eller krig har diskuterats livligt de senaste åren.

Sverige har bland annat börjat rusta upp försvaret i tider av krig och oro.

Men för att landet ska vara motståndskraftigt måste människor också ha en god fysisk förmåga – och på den punkten är det riktigt illa ställt, larmar två experter.

”I soffan finns själva svensken”

Det är Mai-Lis Hellénius, professor på Karolinska institutet, och Lars-Ove Nilsson, officer vid Försvarsmakten enhet för fysisk prestationsförmåga, som slår larm om att svenska folket är alltför stillasittande och har en för dålig fysisk förmåga.

– Det säkerhetspolitiska läget har satt ljus på Sveriges upprustning och försvar. Men kvar i soffan finns själva svensken. Dagens unga tillbringar mer tid sittandes än många 90-åringar, menar de i en debattartikel i DN.

Det säkerhetspolitiska läget kräver inte bara att vi rustar upp vårt försvar – utan också att vi rustar upp svenska folket, menar de.

Ny forskning visar att vi idag är ännu mer stillasittande än vad man tidigare har trott.

– När forskarvärlden började mäta hela vårt rörelsemönster med objektiva metoder i form av rörelsemätare (accelerometer) och inte bara försökte fånga motionsvanor, blev vi varse att den fysiska aktiviteten är ännu lägre än vi trodde, skriver debattörerna.

Jämförs med 90-åringar

De hänvisar till svenska studier som visar att 5-åriga barn sitter stilla 9 timmar om dagen i snitt. Bland svenska skolungdomar är siffran drygt 10 timmar, och bland vuxna i övre medelåldern 9-10 timmar.

– Hemmaboende 90-åringar sitter cirka 9 timmar. Värt att notera är att en hemmaboende 90-åring alltså sitter en timme mindre än friska skolungdomar, påpekar Hellénius och Nilsson i debattartikeln.

Nu kräver debattörerna en rad åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten bland svenska folket. Man vill bland annat inrätta en nationell handlingsplan för att minska stillasittandet.

Stor försvarsvilja – bland vissa

Frågan är alltså om svenska folket, och i synnerhet ungdomar och unga vuxna, är fysiskt redo för att hantera kriser eller krig.

Det finns dock en försvarsvilja bland majoriteten av svenskarna, om man ska tro en undersökning som SOM-institutet presenterade tidigare i mars.

Över hälften, 53 procent, av alla svenskar sade sig där vara villiga att försvara Sverige om det blir krig, rapporterar SVT.

Störst var försvarsviljan bland män i åldern 50 till 64 år, i synnerhet män som har hög inkomst och röstar på Sverigedemokraterna, enligt kanalen. Bland kvinnor och yngre var försvarsviljan lägre.

Foto: JESHOOTS

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen