Experter sågar svenska folkets förmåga – sämre än ”många 90-åringar”

2025 03 23

Experter ifrågasätter svenska folkets fysiska förmåga, och påpekar att ungdomar i vissa bemärkelser klarar sig sämre än många 90-åringar.

Sveriges motståndskraft i händelse av kris eller krig har diskuterats livligt de senaste åren.

Sverige har bland annat börjat rusta upp försvaret i tider av krig och oro.

Men för att landet ska vara motståndskraftigt måste människor också ha en god fysisk förmåga – och på den punkten är det riktigt illa ställt, larmar två experter.

”I soffan finns själva svensken”

Det är Mai-Lis Hellénius, professor på Karolinska institutet, och Lars-Ove Nilsson, officer vid Försvarsmakten enhet för fysisk prestationsförmåga, som slår larm om att svenska folket är alltför stillasittande och har en för dålig fysisk förmåga.

– Det säkerhetspolitiska läget har satt ljus på Sveriges upprustning och försvar. Men kvar i soffan finns själva svensken. Dagens unga tillbringar mer tid sittandes än många 90-åringar, menar de i en debattartikel i DN.

Det säkerhetspolitiska läget kräver inte bara att vi rustar upp vårt försvar – utan också att vi rustar upp svenska folket, menar de.

Ny forskning visar att vi idag är ännu mer stillasittande än vad man tidigare har trott.

– När forskarvärlden började mäta hela vårt rörelsemönster med objektiva metoder i form av rörelsemätare (accelerometer) och inte bara försökte fånga motionsvanor, blev vi varse att den fysiska aktiviteten är ännu lägre än vi trodde, skriver debattörerna.

Jämförs med 90-åringar

De hänvisar till svenska studier som visar att 5-åriga barn sitter stilla 9 timmar om dagen i snitt. Bland svenska skolungdomar är siffran drygt 10 timmar, och bland vuxna i övre medelåldern 9-10 timmar.

– Hemmaboende 90-åringar sitter cirka 9 timmar. Värt att notera är att en hemmaboende 90-åring alltså sitter en timme mindre än friska skolungdomar, påpekar Hellénius och Nilsson i debattartikeln.

Nu kräver debattörerna en rad åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten bland svenska folket. Man vill bland annat inrätta en nationell handlingsplan för att minska stillasittandet.

Stor försvarsvilja – bland vissa

Frågan är alltså om svenska folket, och i synnerhet ungdomar och unga vuxna, är fysiskt redo för att hantera kriser eller krig.

Det finns dock en försvarsvilja bland majoriteten av svenskarna, om man ska tro en undersökning som SOM-institutet presenterade tidigare i mars.

Över hälften, 53 procent, av alla svenskar sade sig där vara villiga att försvara Sverige om det blir krig, rapporterar SVT.

Störst var försvarsviljan bland män i åldern 50 till 64 år, i synnerhet män som har hög inkomst och röstar på Sverigedemokraterna, enligt kanalen. Bland kvinnor och yngre var försvarsviljan lägre.

Foto: JESHOOTS

Text: Redaktionen


JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen


STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen