Axfood, som bland annat äger Hemköp och Willys, ska öka ägandet i City Gross från nuvarande 9,9 procent till en ägarandel om 100 procent.

Prislappen beräknas landa på 2 miljarder kronor.

– Vi är väldigt glada över att ha nått den här överenskommelsen med Bergendahls och välkomnar alla City Gross medarbetare till Axfoodfamiljen. Vi tror mycket på City Gross och som ägare kommer vi att investera i att utveckla konceptet och effektivisera driften, framöll Klas Balkow, vd och koncernchef för Axfood, efter beskedet.

Nu riskerar dock affären att gå i stöpet.

Det menar en av Europas främsta experter på konkurrensrätt, Ali Nikpay.

”Kan bli tufft”

Nikpay, som i dag är global chef för konkurrensrätt på advokatfirman Gibson, Dunn och Crutcher, drar paralleller till ett fall i Storbritannien 2018. Då stoppades landets största livsmedelskedja Sainsburys uppköp av matkedjan Asda. Den brittiska konkurrensmyndigheten satte stopp för affären.

Ali Nikpay tror att Axfoods uppköp av City Gross riskerar att gå samma öde till mötes. Experten pekar på att affären måste godkännas av både Konkurrensverket och EU-kommissionen.

– Sverige har en liten ekonomi och har sannolikt en mindre konkurrensutsatt marknad, så det kan vara ännu svårare, säger Nikpay till Affärsvärlden.

Experten hänvisar till att vid köp av marknadsandelar som överstiger 20 procent görs ”grundliga ekonomiska analyser” för att säkerställa att affären inte kommer leda till högre priser. 

– Min gissning är att det kan bli tufft, säger Ali Nikpay till Affärsvärlden.

Axfood slår tillbaka

Axfood har slagit tillbaka mot kritiken av uppköpet av City Gross. Kritiker menar att affären riskerar att minska konkurrensen på den svenska matmarknaden, vilket i sin tur kommer pressa upp priserna. 

Axfoods vd Klas Balkow menar att uppköpet  kommer få motsatt effekt.

– Tvärtom, vi stärker konkurrensen i stormarknadssegmentet. Här finns tre aktörer, två har näta 90 procent och City Gross har 10, eller 12 procent. Vi behöver stärka positionen för City Gross och ta tillbaka lönsamheten. Det kommer öka konkurrensen i segmentet, säger han till SvD. 

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen