Expert pekar ut möjlig eskalering nära Sverige

2023 10 11

Ryssland kan ha reagerat kraftigt på den finska Natomedlemskapet.

I samband med att en gasledning börjat läcka i Finska viken och en datakabel mellan Finland och Estland tagit skada har teorierna gått varma.

Bedömare menar att det rör sig om avsiktligt sabotage, och många pekar ut Ryssland som en kandidat.

Konfliktforskaren Marco Nilsson menar att det mycket väl kan handla om en rysk reaktion på det finska medlemskapet i Nato.

Det rapporterar TV4.

“En eskalering”

Nilsson förklarar att om det är Ryssland som ligger bakom sabotaget så kan det innebära en eskalering av situationen mellan Finland och Ryssland.

Det skulle innebära en avsiktlig rysk attack på finsk infrastruktur.

– När man tittar på vem som skulle kunna ligga bakom så får man tänka på vem som skulle ha ett intresse av att genomföra en sådan attack, säger Nilsson.

– Och Ryssland har ju en utrikespolitik som går ut på att skapa förvirring och kaos i det här området.

Skulle inte förvåna

Han understryker vidare att det inte skulle förvåna om det är Ryssland som är ansvarigt.

Detta för att skicka en signal till hela Nato om hur farligt det är att stötta Ukraina i kriget.

“Tydlig kränkning”

I Finland diskuteras händelsen kraftigt och många pekar ut Ryssland.

En som uttalat sig är Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap.

Om det är en extern aktör som bär ansvaret så menar Käihkö att det rör sig om ett brott mot Finlands självbestämmande.

– Det är en helt tydlig kränkning av vår suveränitet, säger han till Yle.

Orsakats av människor

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna framhåller att det är tydligt att människor har orsakat skadorna.

Han menar att kritisk infrastruktur nu måste skyddas.

Samtidigt säger landets försvarsminister Hanno Pevkur att det rör sig om kraftiga skador.

– Bilder vi sett på gasröret visar att skadorna orsakats med större kraft än vad en dykare eller en mindre undervattensrobot skulle vara kapabla till – skadorna är massiva.

Foto: C. Hanson

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen