Expert går ut med uppmaning gällande bostadsmarknaden

2023 11 26

Nu kommer viktiga tips till de som funderar på att köpa bostad.

Det senaste året har varit ordentligt skakigt för svensk ekonomi.

Det nya ränteläget har påverkat bostadsmarknaden, och under osäkra tider kan det vara bra att veta vad man bör tänka på när det är dags att köpa bostad.

Nu går HSB:s chef för strategisk förvaltning, Johan Lindén, ut med en uppmaning till de som funderar på att ge sig in.

Det rapporterar Svenska Dagbladet.

“Kolla det istället”

Lindén förklarar att det man inte bör betrakta den aktuella avgiften som gäller i bostadsföreningarna.

Han varnar för att det då finns en risk att man köper “grisen i säcken” och väljer en förening med för låg avgift, då avgiften plötsligt kan höjas av styrelsen utan förvarning.

– Kolla i stället vad avgiften skulle behöva vara för att täcka ett fullgott sparande och framtida kostnadsökningar, säger Lindén till SvD.

Det är viktigast

Han menar även att det är viktigt att konsumenter gör sin egen bedömning och inte bara litar blint på information från mäklaren.

Därtill tycker han att det är viktigt, när man väljer förening, att föreningen har ett starkt sparande.

– Man brukar säga att ett sparande bör ligga på mellan 250 och 300 kronor per kvadratmeter. Det är ett väldigt bra nyckeltal för en bostadsspekulant att ha koll på, säger Johan Lindén.

Inte nått botten

Det har varit ett skakigt år på bostadsmarknaden, och trots att räntehöjningarna har satts på paus menar flera bedömare att bostadspriserna kommer att fortsätta nedåt.

– Trots att Boindex steg under kvartal tre är det mycket som talar för att bostadspriserna ska ner lite till innan det vänder, inte minst på bostadsrätter. Fortsatt stigande bolåneräntor och stora underskott i en majoritet av landets bostadsrättsföreningar är huvudförklaringen, säger Swedbanks sparekonom Arturo Arques.

Affärerna minskar

Aktiviteten på marknaden har minskat ordentligt under den senaste tiden.

– Trots ett ökat utbud av bostäder och lägre bostadspriser har antalet affärer minskat. Uppenbarligen har marknaden ännu inte hittat ett nytt jämviktspris. Vår bedömning är att priserna sannolikt sjunker med ytterligare fem procent, säger Arturo Arques via ett pressmeddelande från Swedbank.

Foto: B. Griggs

Text: Redaktionen


JUST NU: Ny åldersgräns på väg i Sverige – aldrig hänt förr

2025 07 08

En ny och omdiskuterad åldersgräns i Sverige kommer allt närmare.

Regeringen kommer att utreda en lagstadgad åldersgräns för sociala medier.

Det bekräftar socialminister Jakob Forssmed (KD) på tisdagsmorgonen.

– Vi ser att vi behöver skydda barn bättre online, och då behöver vi också utreda en fungerande åldersgräns så inte barn får tillgång till material som de absolut inte ska ha tillgång till, säger han till SR.

Ska vägas mot grundlagen

Utredningen kommer att sättas igång till hösten.

Redan nu finns en åldersgräns på 13 år för många sociala medier. Den efterföljs emellertid sällan.

Något förbud i svensk lag finns däremot inte. Det som nu ska utredas är hur gränsen ska följas och om den kan bli skarpare samt hur åldern ska kunna verifieras.

Det förslag som läggs fram kommer att ställas i relation till exempelvis yttrandefriheten och andra grundlagar.

– Ja, vi behöver se hur förutsättningarna ser ut för att införa den här typen av åldersgränser. Det behöver naturligtvis vägas av mot annat som gäller just information och yttrandefrihet, säger Jakob Forssmed.

Förslag från EU

Flera EU-länder har tidigare gått fram med ett nytt förslag om en gemensam digital åldersgräns inom hela EU.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, rapporterade Politico i våras.

Danmark trycker på

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som nu tagit över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Rysslands ilska mot Sverige når nya nivåer.

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen