Ex-president död i olycka

2024 02 07

Chiles tidigare president Sebastián Piñera har dött efter en olycka i Lake Ranco.

Det uppger Reuters.

Två mandatperioder

Pinera ledde Chile under två mandatperioder.

Han var en framgångsrik affärsman. Han övervakade snabb ekonomisk tillväxt och en brant nedgång i arbetslösheten under sitt första presidentskap 2010 till 2014.’

Detta vid en tidpunkt då många av Chiles handelspartners stod inför en kraftigt långsammare tillväxt.

– Hans andra presidentskap från 2018 till 2022 präglades av våldsamma protester mot ojämlikhet som ledde till anklagelser om kränkningar av mänskliga rättigheter och slutade med att regeringen lovade att utarbeta en ny konstitution.

En av Pineras första höjdpunkter som president inträffade 2010.

Det var vid räddningen av 33 gruvarbetare som var fångade under Atacamaöknen.

Händelsen blev en global mediasensation och blev föremål för en film några år senare

Det här har hänt

– Inrikesminister Carolina Toha bekräftade döden av den 74-årige före detta presidenten, som innehade ämbetet från 2010 till 2014 och från 2018 till 2022, uppger Reuters.

Pinera dog i en helikopterkrasch i södra landet under tisdagen.

Dödsfallet har lämnat landet i sorg och föranlett ett flöde av kondoleanser från latinamerikanska ledare.

– Tre andra passagerare överlevde helikopterkraschen i den södra staden Lago Ranco. Pineras kropp har återfunnits, uppger tidningen.

Stor aktieägare

Pinera var en Harvard-utbildad ekonom som gjorde sin förmögenhet på att introducera kreditkort i Chile på 1980-talet.

– Han var också en stor aktieägare i flaggskeppsflygbolaget tidigare känt som LAN, det lokala fotbollslaget Colo-Colo och en TV-station.

Han sålde dock de flesta av dessa innehav när han tog över presidentposten 2010.

– Från och med i år var han rankad 1 176 på Forbes globala lista över rika, med ett nettovärde på 2,7 miljarder dollar, uppger Reuters.

Oklart

Vad som föranledde olyckan är ännu oklart.

Lika så när begravningen av den tidigare presidenten kommer att hållas.

Foto: Government of Chile

Få alla pengar tillbaka – helt nytt besked för semesterfirare

2025 11 03

En ny dom i EU-domstolen kan bli vägledande även för svenska turister.

Allt började med två polska semesterfirare som bokat ett femstjärnigt all inclusive-hotell i Albanien.

Resan blev dock en stor besvikelse.

Renoveringsarbeten på hotellet pågick hela dagarna och förde ett förskräckligt oväsen, det var långa köer till restaurangen och ibland tog maten slut.

Det blev för mycket för de två polska gästerna.

Turisterna vidtog rättsliga åtgärder för att få tillbaka sina pengar efter att de ansåg att hela semestern blivit förstörd.

Nu har frågan varit ända uppe i EU-domstolen.

Och där slås det fast att resenärerna kan ha rätt till full återbetalning, rapporterar norska Flysmart24 och Din Side.

Kommer inte undan

Om bristerna är så pass allvarliga att resan inte längre tjänar sitt syfte – eller rent objektivt inte längre är intressant för resenären – bör hela paketresan bedömas som felaktig, enligt domstolen.

Det innebär att arrangören inte kan komma undan med att enbart återbetala en del av priset.

– Om det huvudsakliga syftet med en tjänst går förlorat till följd av brister i tjänsten, bör köparen få full återbetalning, säger Thomas Iversen, chef för konsumenträttigheter på norska Konsumentrådet, till DinSide. 

En återbetalning ska enligt det här resonemanget då gälla även om delar av erbjudandet levererades enligt plan.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Uppmaningen: kräv full återbetalning

Anledningarna till en förstörd semester kan vara flera. Ett byggarbete, som i fallet med de polska turisterna, kan vara ett skäl. Att boendet inte matchar annonsen kan vara ett annat.

– Människor som upplever att deras semester blir förstörd bör försöka kräva full återbetalning, konstaterar Thomas Iversen efter EU-beskedet.

Enligt Europadomstolen ska researrangören inte kunna undgå ansvar såvida inte orsakerna till problemen beror på tredje part.

Felen måste också bedömas vara oförutsedda och oundvikliga för att ansvar inte ska kunna utkrävas.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto G. Tischler

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen