Evakuering pågår i Danmark

2023 10 21

I samband med att stormen Babet tagit sig in över Danmark har kommuner tvingats agera för att säkerställa säkerheten hos sina invånare.

Träd har fallit över vägar, flera hushåll är utan ström och hundratals flygavgångar har ställts in på grund av situationen.

På håll har vattenståndet nått ungefär två meter högre än normalt, vilket lett till att man nu börjat evakuera områden.

Det rapporterar SVT.

“Allvarlig situation”

Haderslevs kommun i de södra delarna av landet har evakuerat hela kusten på grund av stormen.

– Situationen vid kusten är nu så allvarlig att det är för farligt att vistas där. Alla drabbade områden evakueras och nödinsatsen drar ut sina besättningar, framhåller kommunen via Facebook.

Skyddsvallar har förstörts på halvön Kegnaes och kommunen har uppmanat invånarna att lämna området.

Flera incidenter

Flera händelser har skett i Danmark på grund av stormens intensitet, och det danska väderinstitutet har varnat för att läget kan hålla i sig hela helgen.

I Silkeborgs kommun blev två bilar fastklämda under ett träd, och flera personer fördes till sjukhus i samband med händelsen.

Samtidigt har ett 332 meter långt fartyg lossnat i Fredrikshavn vilket lett till att all färjetrafik ställts in.

Även i Sverige

Även i Sverige har Babet ställt till med problem på flera olika håll.

Vägar runt om i landet har blockerats av träd som har fallit och rapporter har kommit in om såväl översvämningar som strömavbrott.

Stormvädret ledde även till inställd trafik under fredagen.

Hårda byvindar

Under helgen ser stormvädret ut att avta i Sverige men SMHI framhåller att fortsatt hårda vindar är att vänta.

– Till en början är det fortsatt hårda till mycket hårda ostliga byvindar som gäller från södra Svealand och söderut. Särskilt utsatt är det längs Vänern och Vätterns västkuster, samt i sydligaste Skåne, där det under morgontimmarna lokalt kan bli stormbyar.

Foto: M. Konig

Text: Redaktionen

Stubb säker – kommer skaka under Putins fötter

2026 08 30

Under den senaste tiden har flera rapporter kommit som tyder på att Ryssland är på väg att mobilisera nyrekryter.

Så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027.

Samtidigt har oro uttryckts gällande att Putin skulle kunna öppna en ny front mot ett Natoland.

Finlands president Alexander Stubb tror inte alls på det – och han säger samtidigt att Putin kan ha stora inhemska konsekvenser att vänta.

Kan skaka

Europa måste förbereda sig militärt, säger Stubb.

Men han tror inte på någon rysk attack mot Nato, rapporterar Kyiv Independent.

– För närvarande är Rysslands alternativ för eskalering ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och jag tror att en mobilisering skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, säger Stubb.

“Indikation”

Fler än hundra tusen ryssar har enligt uppgifter flytt till Georgien på grund av uppgifterna om en stundande mobilisering.

Men det skulle kunna få marken under Putins fötter att skaka.

Trots det ser även Stubb tecken på att det kan vara på gång.

– Om man tittar på de lagar de nu inför – som i princip handlar om att stänga gränser och begränsa rörligheten – så är det en indikation på det, säger han.

Läs mer: Ryssarna flyr – två länder står med öppna armar

Ekonomen kommenterar

Det opopulära kriget fortsätter, ryska oljeraffinaderier och lager sprängs av ukrainska drönare och ekonomin utmanas.

Den ryska toppekonomen Sergei Guriev säger att Putin får det allt svårare att dölja problemen.

– Putin måste nu säga ”ja, vi har träffar och nedslag och explosioner, men allt är under kontroll” – det är mycket kostsamt för honom, säger Guriev enligt Newsweek.

“Svårt att dölja”

Guriev, som tidigare rådgivit Dmitrij Medvedev, ser det som ett tecken att Putin faktiskt är ute och medger problem i ekonomin.

– Det här är väldigt svårt att dölja nu. Statsmedia rapporterar inte så mycket som man kan tro om alla de där problemen, men Putin måste redan tala om det här. 

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen