Europeisk huvudstad varnar för terrordåd – höjer beredskapen

2023 03 15

Österrikisk polis varnar för att ett islamistiskt terrorattentat kan komma att ske i landets huvudstad Wien.

– Vår underrättelsetjänst har anledning att tro att ett terrorattentat med islamiskt motiv planeras i Wien, skriver polisen på Twitter.

Terrorhotet riktas mot stadens kyrkor, uppger flera österrikiska medier. 

Specialstyrkor deltar

Den österrikiska polisen har höjt beredskapen och vidtagit flera säkerhetsåtgärder.

– Intressepunkter är under förstärkt bevakning. Ett stort antal poliser och specialstyrkor bevakar platserna, framhåller Wienpolisen på Twitter och tillägger:

– I nuläget kan vi inte förutspå hur länge detta kommer att pågå. Om det finns en specifik fara för befolkningen på en specifik plats kommer en varning omedelbart att utfärdats via samtliga tillgängliga kanaler.

Vidare uppmanar polisen stadens befolkning att inte dela filmer eller bilder på polisstyrkor som spridit ut sig i staden.

Terrordåd 2020

Den 2 november 2020 inträffade ett islamiskt terrordåd i Wien.

En beväpnad 20-årig man attackerade flera platser i centrala delar av staden.

Terroristen dödade fyra personer och sårade ett tjugotal. Gärningsmannen sköt sedan ihjäl av polis.

Enligt vittnen sköt mannen urskillningslöst mot folk på barer och pubar.

Sympatiserade med IS

Terrororganisationen IS tog senare på sig attentatet.

Den österrikiska polisen uppgav även att gärningsmannen som sköts ihjäl var en IS-sympatisör och att attacken var ett islamistiskt terrordåd.

Två grupper hotar Sverige

Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) har konstaterat att islamistisk motiverad terrorism tillsammans med högerextremistisk terrorism utgör det främsta terrorhotet mot Sverige.

NCT har även betonat att de flesta av terrorattentaten i västvärlden under de senaste åren har utförts av enskilda individer.

– De har inte sällan varit minderåriga som på digitala plattformar inspirerats och utvecklat attentatsavsikt och därefter planerat samt genomfört ett terrorattentat. Denna trend bedöms fortsätta även under 2023, står det i NCT:s helårsbedömning för 2023.

Terrornivån kvarstår

Trots hotbilden ändras inte den strategiska terrorhotnivån  i Sverige.

Den ligger dock kvar på förhöjd nivå – en trea på en femgradig skala.

Text: Redaktionen


28 sep 26

”Ovärdigt” – Morgan Johansson (S) rasar mot tre ministrar

2026 09 29

Tre moderata ministrar riktar kritik mot Magdalena Anderssons (S) uttalande i en intervju med Politico.

I intervjun kritiserar Andersson regeringen Kristersson för att ha fokuserat för mycket på Östersjöområdet och ägnat för lite uppmärksamhet åt det ”globala syd”, där S-ledaren anser att Europa behöver fler allierade.

– Jag tycker att de har haft en ganska låg profil i internationella frågor. De har också varit tydliga med att deras utrikespolitiska strategi är att arbeta mer i Baltikum och inte lägga så mycket tid och kraft på resten av världen. Jag tycker att det är ett misstag, säger Andersson till tidningen.

”Skapar otydlighet”

Uttalandet kritiseras av utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M). I en debattartikel anklagar de Andersson för att skapa otydlighet om inriktningen för Sveriges utrikespolitik.

– Magdalena Andersson skapar nu otydlighet om vad Sveriges säkerhetspolitiska inriktning är. Det är tyvärr inte första gången, skriver ministrarna i Aftonbladet.

Vidare varnar M-politikerna för Socialdemokraternas utrikespolitik.

– I oroliga tider är det inte läge för ett oprövat vänsterexperiment. Sverige behöver en regering som kan hålla kursen i utrikes- och säkerhetspolitiken och fortsätta prioritera Sverige och svenska folkets säkerhet.

Läs mer: Trump erbjuder vapen till ärkerivalen 

Svaret: ”Ovärdigt”

Kritiken från M får Morgan Johansson (S) att reagera kraftfullt.

– Det är ovärdigt, skriver Johansson på X.

Johansson, som är Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, kritiserar Moderaterna för att ägna sig åt politiskt spel efter valet.

– Valet är över, statsministern har avgått och Sverige har en övergångsregering. Då försöker utrikes-, justitie- och försvarsministern sprida osäkerhet om Sveriges framtida säkerhetspolitik genom osakliga påhopp på Socialdemokraterna.

Läs också: Lavrov ger Turkiet grönt ljus 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 sep 26

Tydligt regeringsbesked från SD

2026 09 28

Magdalena Andersson (S) har lämnat tillbaka talmannens sonderingsuppdrag.

S-ledaren gav upp det första försöket att bilda regering efter att Vänsterpartiet ställt sig bakom Moderaternas kandidat Andreas Norlén i talmansomröstningen.

– Därmed har det bildats en ny konstellation i riksdagen av vänsterpartister och moderater, framhöll Andersson på en pressträff före omröstningen.

Kristerssons plan

Norlén blev återvald av riksdagen och får därmed fortsätta som talman en tredje mandatperiod.

Nu ska han ta ställning till vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Om valet faller på Ulf Kristersson (M) väntas M-ledaren försöka samla stöd kring en gemensam ekonomisk politik. Kristersson vill samla riksdagens fem ”icke-socialistiska” partier – det vill säga de fyra Tidöpartierna samt Centerpartiet.        

SD ger tydligt besked

C säger dock fortsatt nej till att samarbeta med Sverigedemokraterna.

Samtidigt står SD fast vid sitt krav på att fälla varje regering där de själva inte ingår. Det uppger Jimmie Åkesson efter valet av talman.  

–  Vi kommer inte acceptera någon regering som vi själva inte sitter med i, säger SD-ledaren till SVT.

Därmed kvarstår en tydlig låsning mellan de partier som Ulf Kristersson vill samla bakom en regering.

”Regeringsparti eller oppositionsparti”

Jimmie Åkessons besked ligger i linje med SD:s tidigare hållning i regeringsfrågan.

– Inför valet år 2026 kommer vi sverigedemokrater att ta upp kampen mot sossarna om att bli Sveriges största parti och efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller ett oppositionsparti, sade SD-ledaren i sitt sommartal.

Läs också: ”En miljard kan dö” – Bill Gates varnar

FAKTA: Så bildas regeringen

- Det vanligaste skälet till att en ny regering bildas är efter ett riksdagsval.

- Det är riksdagens talman som tar fram ett förslag till statsminister.

- Riksdagen röstar om statsministern som talmannen har föreslagit.

- Den som väljs till statsminister utser övriga ministrar i regeringen.

- Statsministern avger en regeringsförklaring där hen redogör för det viktigaste i den politik som hen vill arbeta för framöver.

- Regeringsskiftet sker vid en konselj på slottet där statschefen konstaterar att regeringsskiftet har ägt rum.

Källa: Riksdagen

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen